Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 31 december 2016

Nyårsafton


Så kom årets sista dag och det blev nyårsafton.
I år är det vår tur att bjuda in till fest och bordet står redan dukat. Återanvänder mina pappersgranar med lite ljuslyktor som ska tändas när vi sätter oss till bords.
Vi kommer att starta med en bruschetta med röra gjord på gröna ärter, fetaost, grekisk yoghurt och olika kryddor. Varmrätten består av nöt innerfile´ klyftpotatis, ugnsgrönsaker, pepparsås och en grönsallad. Till efterrätt blir det kaffe med hemmagjord glass med jordgubbar och vitchoklad.
Från morgon var jag och hälsade på farmor.
Det kan vara den bästa början på årets sista dag, att få sitta en stund med henne och summera året som gått över en kaffekopp. Krama om henne och önska ett gott nytt år till varandra.
Och till er som ännu i de allra sista timmarna av detta år hinner kika in här vill jag önska ett riktigt gott och glädjerikt nytt år 2017.

fredag 30 december 2016

Tung dag, tungt år


I dag har vi följt en släkting till gravens ro.
En som ryktes bort mitt i livet, alldeles för ung och alldeles oväntat.
På minnesstunden var vi några som sjöng Decembernatt (Cohens Hallelujah).
Detta är annars tiden då folk tittar tillbaka på året som gått och när jag började tänka tillbaka så var första tanken att det varit ett dystert år. Krig, farliga flykter, katastrofer och terror har haglat i nyhetsflöden. Till sist orkar man knappt ta till sej mera utan bara noterar och går vidare. Människan kan inte ta till sej alla bedrövelser, det finns ingen som klarar det.
Samma med sjukdom och död. Alldeles för mycket av den varan också.
Jag måste skrolla tillbaka i bloggen för att riktigt komma ihåg allt det roliga som också hänt. Och det finns en massa härliga sommarbilder trots att sommarvädret kanske inte var det bästa.
Skolan har gett mej mycket glädje under året som gått. Så många nya härliga tekniker.
Så har jag lärt mej dreja tack vare Solvej i Hirvlax.
Två rum har fått nya tapeter här hemma.
Det har blivit resor till Tammerfors, Åbo, Helsingfors och Prag. Nå Prag slog ju allt med hästlängder.
Erik flyttade till eget bo. Sorgligt på ett sätt, fint på ett annat.
Merabs skönheter hade en bejublad utställning och ett par härliga träffar utöver det.
Det var bostadsmässa i Seinäjoki, en varm och skön sommardag.
Jag har fått mej en symaskin som fungerar!
Gubben och jag har gjort fotoutflykter, nåt som vi trivs med båda två.
Vi har fått ha Zeb hela året trots att det var dystra prognoser för ett år sen. I dagsläget mår han bra med hjälp av fem! tabletter om dagen.
Så visst finns det mycket att vara glad över och framför allt tacksam.
Men hur jag än vrider och vänder på det hela så har det nog varit ett tungt år i flera avseenden. Jag brukar annars vara rätt positiv när jag tittar i bakspegeln.
Nu lägger jag stora förhoppningar till 2017.

torsdag 29 december 2016

De sköna skönheterna


Har sagt det förr och säger det igen, vilka sköna skönheter man har som vänner.
Slängde ur mej en inbjudan i går och vips var nästan alla med på noterna. Och nu har de suttit hos oss i dag och fyllt hela huset med blommor, choklad, skratt och en vänskap som inte går av för hackor.
Verksamhetsplanen för nästa år är troligtvis fylld i överkant, ide´sprutor som vi är. Budgetplanen hann vi aldrig till, men smakar det så kostar det eller hur det nu var.
Ordförande blev hyllad. Polvijärvi söktes på karta med ljus och lykta. Vi diggade till Dinga Linga Lena och undrade om Märta och Ture sjöng eller sjönk.
Sånt och mycket mer.







onsdag 28 december 2016

En underbar dag


Vissa dagar är bara så otroligt vackra. I dag var en sån dag.
Glad att få vara ledig och kunna njuta till fullo av perfekt vinterväder.
Jag har egentligen inte så mycket att tillägga. Diskmaskinen surrar, julljusen brinner och snart blir det filmkväll.
I morgon får jag vänner på besök. Då är det verksamhetsplan 2017 med budgetbehandling som sår på agendan. Ja fast kaffe ska vi också hinna med och en och annan pepparkaka.

tisdag 27 december 2016

Längtan till att dra något streck


Jag fick en liten julgåva av min syster i form av en "sketchbook".
Bara nånting litet sa hon men som hon klokt nog förstod skulle gillas. Allt i ritblocks väg är jag barnsligt förtjust i och den här ska jag försöka fylla från sida till sida. Fast det kommer att ta sin tid för den är rätt tjock.
Så i morse när jag drack mitt morgonkaffe satt jag och skissade av amaryllisen som samsas med tallkvistar och röda rosor i en vas på köksbordet. Mina kolpennor går endast i jordnära toner så jag fick ta det som fanns.
Men så roligt! Känns som längesen jag jag senast höll i nån penna eller pensel och ändå är det inte såå länge sen, det bara känns så. Helst skulle jag ta mej tid varje dag men det är så mycket annat och måsten som kommer i vägen. Eller så blir det helt enkelt inte av.
Men i alla fall, så blev det en liten amaryllis som första i min julklappsbok.

måndag 26 december 2016

Jul annandag och rea


Vet ni jag är så glad att vardagen tar vid.
Det här med helgdagar tråkar ut mej före jag hinner blinka. Nu är det ju en bättre vardag än vanligt när jag är ledig veckan ut och kan göra lite vad jag vill.
Men de röda dagarna blir fort för många och går i samma mall och trall. Ut med hunden, ät choko, sov lite,flippa på mobilen, häng framför tv:n.
Så i dag började jag bläddra i rean på nätet och skickade efter länkskor till våren. Det går fortare än vi tro tills vi är där och de jag har är mest bara ett stort hål. Så jag tänkte att om man tar samma märke och samma storlek och dessutom har lite tur så kan de passa. Får man dem mer än hälften billigare än i butik till våren anser jag det bara vara hemåt.
Så tog vi också en rearunda i riktig butik och fick oss varsin tröja. Drack kaffe och körde runt för att se överdådiga julbelysningar hos folk och kom hem till vårt eget mörker där bara utegranen lyste.
Less is more kan jag tycka.
Och nu sitter jag här framför datorn och julmusiken är utbytt. Lyssnar på Åsa Jinders Visor om livet med fantastiska texter. Och nyckelharpa måste ju vara ett av det vackraste instrument som finns.

söndag 25 december 2016

Julen och maten



Det kretsar mycket kring ätandet under julen.
Det bjuds hit och dit och däremellan försöker man få instoppat så mycket som möjligt.
Till och med Zeb fick för mycket i går när han fick ett stort tuggben och fyra i natt vaknade jag av hur han sprang fram och tillbaka i tamburen och gnällde. Det var bara att rusa upp och släppa ut honom i natten annars hade det kommit på sömmen. Lycklig över uträttat ärende kom han in igen och sov i flera timmar.
Vi hade alltså julbord i går hos svärföräldrarna och alla barnen med familjer var där. Det blir trångt men vi ryms och det är nog en trevlig tradition.


Måste få visa Patriks lax som han bjöd på julbordet. En riktig kock med känsla för det vackra. Riktigt så att jag smakade en pytteliten bit av laxen. Hoho på det!
Så var det tomte och paketutdelning och sist på kvällen satt vi och små njöt här hemma i soffan.
I det läget uppskattas lugnet och tystnaden.
Så kom ungarna hem på en liten julmiddag i dag och lite minskade maten tack och lov. Och sen de for hem tillbaka och Zeb fått sin skogsrunda redan på förmiddagen har inte mycket hänt. Vi är liksom i nån slags juldvala känner jag. Ganska skönt i och för sej.


Dagens bordsdukning här hemma. Ett stort plus till pappersgranarna.

lördag 24 december 2016

Jul


Så var julafton här, som själva toppen på isberget.
Men i går kväll hade vi ju var traditionella uppesittarkväll och det var en fin kväll. Vi åt en massa god mat naturligtvis och skålade in julen och det att vi hade förmånen att få vara tillsammans runt dukat bord ännu en jul. De senaste dagarna har haft en sorgkant runt sej och livet har gett oss en ordentlig käftsmäll som gör att man tar in alla känslor och tankar på ett djupare plan.
Jag läste Tomten av Viktor Rydberg under golvlampans sken till en andäktig och hickande åhörarskara. Det pysslades en hel del fint kring köksbordet och i ett överraskande lotteri vann Duliduttan (jag) tröstepris i form av Fazers choklad och lyckan visste inga gränser.
Där efter tolv snåret satt vi mest bara och gäspade och vi fick börja tänka på refrängen.
Och i dag har vi alltså julafton och från himlen kommer det småspik i vågrät riktning. Jag var med hunden ute i skogen och där var det lugn med blåsten men ack och ve på slätterna. Hemma igen hade ungarna anlänt och det ströks skjortor och lågs på massage dyna.
Julbastun börjar vara avklarad och storebror, den duktiga kocken förbereder jullaxen som han ska bjuda på till det stora julbordet vi om ett par timmar ska samlas till uppe hos svärföräldrarna.
Julen kom till vårt hus när de älskade ungarna kom hem.

fredag 23 december 2016

Dan före


Så blev det dagen före julafton och jag kom i nåt slags flow.
Det är nog det där bara man får börja från morgon och inte nån kväll när man redan är slutkörd.
Så nu känner jag att det är jul när vessorna och bastulaven är skurad. Här har trillats köttbullar och rödbetssalladen är fixad. De gråa håren på huvudet är puts väck och naglarna lackade.
Snart ställer vi oss för uppesittarkväll med mamma och Hasse och syster med familj. Det har blivit en tradition som värdesätts. En kväll när det umgås, pysslas och äts. Undrar om jag ska läsa Tomten i år också som jag gjorde i fjol. Jag får nog söka fram boken för säkerhets skull. Ha en finer afton kära ni.

torsdag 22 december 2016

En julhälsning


Jag skrev visst om att vi hade julfotografering häromdagen.
Den här bilden blev en favorit, där Zeb ser så lugn och världsvan ut. Som om han bar luva varje dag. I själva verket trillade den av hela tiden och mycket godis gick åt för att hålla koncentrationen.
Men i alla fall vill jag med den här bilden önska er alla läsare en god och fridfull jul. Så tacksam att ni tittar in här på min blogg som har blivit lite av mitt skötebarn.
Det kommer nog inlägg hela julen för nästan av princip skriver jag varje dag vare sej jag har nåt att skriva om eller inte. Nå vissa dagar hinner jag helt enkelt inte och nån dag kan jag vara ur form för att skriva. Men annars så.
I går köpte jag en leksak åt Zeb. Eftersom han inte har koll på när julafton infinner sej tänkte jag att han kunde  få ha sin redan i går. Det var en stor boll med tjocka flätade rep med knutar i som vi hade dragkamp med. Zeb var som en liten ivrig pojke som drog och morrade och svansen gick av och an. Han var överlycklig av sin nya leksak. När vi lekt ett tag lät jag honom hålla på för sej själv och jag plockade matvaror ur två väskor så länge. Jag hörde att han höll på med den, ibland små dunsar och ibland bara tyst. När jag gick för att se efter satt han och såg på sin nya leksak som om han inte fattat vad som hänt. Bollen var totalt söndertuggad och det låg repstumpar över hela golvet. Vissa rep var helt av. Det blev att slänga allt utom ett "handtag" som ännu klarat livhanken och plocka hundratals trådar som låg överallt. Ca 15 minuter, så lång blev Zebs julafton. Men 15 roliga minutrar.


Jamen vi tar väl en till bild av vår bebis.

onsdag 21 december 2016

När det tvärvänder


Livet tvärvänder.
Mitt i allas julstress, förväntan och glädje.
Plötsligt ändras det, en låga släcks.
För de flesta fortsätter julstressen, förväntan och glädjen.
Men för nån blir livet aldrig mera som förr.
Ta vara på livet medan tid är.
Ta vara på varann medan livet är.

tisdag 20 december 2016

Där står den nu


Där står den nu, granen.
Lika sparsmakad som resten av julen i detta hus. Enkelhet är mitt ledord detta år.
Men den doftar jul och det är huvudsaken. Det blev alltså en jul som går i naturtoner. Ganska många bruna bollar i granen som inte syns på den här bilden.
I kväll ska syster och jag med våra familjer fira vår jul kring kaffebordet hos farmor. Hon har program med sina barn i själva julhelgen så vi tjuvstartar nu för att få lite julkänsla tillsammans.
Risgrynsgröt och plommonkräm puttrar på spisen,mmm...
Borde man städa också?

måndag 19 december 2016

Mörad och permanentad


Jag har fått mej masserad för femte och sista gången detta år.
Näst sista gången fick jag höra att jag var som soppkött, idag som en mör innerfile´. Det tar sej.
The granen är inne och klädd, dessutom nyfrissad med permanent. Inte alla förunnat i dessa ekonomiska kristider.
Ett kort inlägg i kväll men tiden är knapp och jag borde verkligen komma mej i säng snart för att få min skönhetssömn.

söndag 18 december 2016

Fjärde advent


I dag har vi varit på granjakt.
Zeb var med men det blev lite för mycket för honom att plumsa omkring i snö som gick honom till magen. Så det blev sist och slutligen gubben som valde när jag valde att gå hemåt med hunden. Nu har vi en gran som är smalast på mitten, tät som en silduk och grenar som ser nypermanentade ut i topparna. Inte klaga, inte klaga då hamnar jag att fara själv och den jag skulle välja vägrar gubben bestämt att ta in. Vi har våra olikheter gubben och jag. Men den är säkert jättevacker bara jag får bollar ljus och glitter i den.
I stället har jag gjort en egen liten granskog av papper. De var inte så invecklade sist och slutligen och jag kan tänka mej att göra flera. Riktigt fina i all sin enkelhet om jag får säga det själv.
Nu ska två kakor ur ugnen så jag sätter stopp här för i dag.

lördag 17 december 2016

Inte roligt alls


Jag kom på i dag att här skulle fotograferas julkort för de sociala medierna.
Alla var inte lika taggade som jag kan jag meddela, men med lite godis fick vi till ett par riktigt hyfsade. Kommer närmare julen.
Alltid kommer nånting i vägen för de dagliga planera och i dag fick jag vänta länge på att komma i väg på julshopping. Storebrors frys pajade för nån dag sen och i dag skulle ny inhandlas så då fick pappa rycka ut för grabben. Men under tiden hann jag gå i gång med dammvippan, stryka nån duk, slänga dricksglas och hämta lite blomster från Petterssons trädgård. En vit azalea för pengarna jag fick till julblomma av en släkting och en cypress när jag glömt att vattna granen och enriset jag hade i ett arrangemang och det mest var kala grenar kvar och grönt runtomkring på golvet.
Sen kom vi oss i väg och det mesta i matväg till julen är fixat, blir väldans enkelt i år.
Lillebror ringde ett kort samtal från Milano för att meddela att allt är okej och i kväll blir det fotbollsmatch som i huvudsak var deras mål med den här resan. Milan -Atalanta tror jag det var. I fotboll vet jag ungefär bara vem Figo är och vänlig som han är lillebror skickade han en bild av Figos gamla spelkläder som är inom glas och ram därborta.
Nu har jag just sökt efter beskrivning på en vacker pappers gran som de också hade vikt massor av på skoljulfesten. Hittade den och har gjort en egen och hoppas få till några granar ännu. Tänkte att de blir fina som bordsdekoration både till jul och nyår.
Ha en fin lördagskväll!

Känslosamma dagar


Det blev ett litet avbrott.
Inte alltid man har lust att skriva, särskilt inte när mycket snurrar i ens huvud.
I torsdags på kvällen var det skolans julfest och jag var inte säker om det var nån mer än jag som anmält mej från vuxenstudierna. Vi hade tillsammans med heltidsstuderande unga och lärare. Vi blev två stycken från min grupp och båda var vi glada att vi hade sällskap. Vet inte om folk verkligen stressar så för julen att de inte hinner komma och sitta ett par timmar i en julpyntad sal med långbord och godaste julmaten. I fjol var jag också anmäld men hamnade rätt akut med Zeb till veterinären den kvällen och vi trodde vi bara skulle få ha honom en tid efter det. Ett år senare lever han och mår närmast som en prins och oron är inte närvarande just nu.
Hon som jag var tillsammans med på festen kommer i dagarna att flytta söderut med sin sambo och avslutar således sina studier, Riktigt lessamt att skiljas den kvällen.
Fredag morgon var det avsked i radion med mycket tårar som jag följde med i tre timmar, en arbetskamrat for på julledigt och hela jag var på nåt vis i uppror av alla uppbrott och hade dessutom konstant en person i mina tankar. Så när allt detta skett och det spelas en cover på Leonards Hallelujah drar jag ner mörkervisiret på mina skyddsglasögon och låter tårarna rinna.
Klockan åtta på kvällen fick jag vansinnigt dryyft efter mamma, så jag åkte hem för att få krama henne.
Japp så nu vet ni det, en bölrapport deluxe eller vad man ska kalla det.  Livet kan det också kallas med ett annat ord.
Men i dag känns det som om jag är tillbaka på banan och det ska handlas hem mat och de förhoppningsvis sista julklapparna. Borde verkligen börja ta tag i nån sorts form av julförberedelser här hemma också. Men det tar inte som förr om åren i år. Månne det är för att inga ungar längre är hemma.
Hur som helst ska jag nu ta tag i den här dagen, lördag och en vecka kvar till julafton.

onsdag 14 december 2016

Postleverans


Visst blir man glad när det plingar till i telefonen och det meddelas att man får hämta ett paket på posten.
Har på senare tid snöat in mej ordentligt på Iittalas produkter och särskilt då på Ultima thule serien. Redan när vi förlovade oss nån gång efter vinterkriget, nå lite längre fram då, där på 1988 en kall novemberdag. Då fick vi några dessertskålar i serien.
Sen har mamma samlat vinglas av samma sort och de gillas skarpt.
Nu har småtomtarna undrat vad jag önskar i julklapp och jag har gett förslag om mera dessertskålar och en större skål. Få nu bara se om jag varit tillräckligt snäll.
Om inte så beställde jag en vinkaraff för säkerhets skull, designad av Tapio Wirkkala. Tror den har varit borta en längre tid men återupptagits i produktionen. Sen jag hade fått ögonen på den kunde jag inte få den ur skallen. Skulle bli så fin på julbordet och nyårsfesten som ska hållas här i år.
Så för att inte hela tjänsteårs tillägget skulle gå till räkningar och mat bestämde jag ganska hastigt att beställa hem en när jag hittade till vettigt pris. Ett bra val.


tisdag 13 december 2016

Lucia


Det närmaste jag kommit lucia i dag är via radion i morse när jag hörde på Finlands lucia med tärnor. De sjöng så vackert och stämningsfullt att man glömmer att man står och slår hål som skallrar i hela maskineriet. Sjöng med i min aldrig glömda altstämma sen körtiden, och hoppades att så lite arbetare som möjligt märkte det.
I går var jag med om en trevlig återkommande tradition så här inför julen. Mamma syster och jag tog med mammas moster från landet till mostern i stan. Träffades över en kopp kaffe och fick många skratt serverade. De är nog rara de gamla mostrarna.
Hade tänkt vara lite duktig när jag kom hem i dag men se det var som bortblåst när jag kom så långt.
Bytte i alla fall till en juligare köksduk och tänkte att redan det kanske räcker. Dessutom spelas julmusik ur min stereo så jag klagar inte. Do they know it´t christmas som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta, liksom Bob Geldof och hans kamp för de svältande. Det strålar en stjärna, O helga natt, Hej tomtegubbar...jamen visst får man lite stämning en luciakväll som denna.
Just här och nu spelar det mindre roll att hundhår finns i alla hörn av kåken. Hunden själv ligger vid mina fötter och suckar belåtet. Ska just fråga honom om han kunde tänka sej en utfärd med sparken i den mörka kvällen. Ännu har han aldrig tvekat när det kommer till den frågan.
Sankta lucia på er alla!

söndag 11 december 2016

Tredje advent


En glad 25 åring i sitt kök.
Vår förstfödde son har födelsedag i dag och bjöd oss dagen till ära på mat. Nöt innerstek, kaffe och kaka. Så gott och enkelt för en trött julfestfirande mamma. Att bara få slå sej ner och äta är väl alla husmödrars dröm.
Vi hade en riktigt lyckad julfest. Vi fick en "lada" för oss själva, en stor lada med massiva möbler, tegelvägg, uppstoppade djur och mjuka sittgrupper. Bra mat och dryck.
Alfred Backa var inbjuden och underhöll i två omgångar och han fick igång oss med både sång och skratt. Så fint att få sitta ner i lugn och ro och diskutera med arbetskamraterna. Mingla mellan borden och lämna arbetet för en kväll. Så otroligt viktigt för gemenskapen.
Nu ork vi måra på en stund till.


Dagens dukning hos sonen.

lördag 10 december 2016

Julfestförberedelser


Det blev nog inte riktigt Zeb. Fast ändå ditåt.
Småjusteringar ännu kan leda till bättre slutresultat men i nuläget har jag tröttnat. Ni har ingen aning om hur smutsigt arbete detta är. Kol och kritdamm överallt. Finns även i min näsa och lungor i dag känner jag. Undrar om det alls är hälsosammare än tobak.
Jag vet själv att får jag förkortat nosen och får dit den lilla puckeln han har på näsryggen så blir det strax bättre, men inte mera i dag.
För efter några timmar plockar bussen upp oss för årets firmajulfest. Bocks bryggeri i Vasa är slutmålet. Så det skulle gälla att göra sej vacker som de brukar säga. Försökte börja redan i går kväll med ansiktsmask och hårinpackning. Syns ingenstans, men jag försökte i alla fall.
Har lackat naglarna i en guldbrun skimrande färg och går omkring och spärrar med fingrarna och känner mej strandad på nåt vis. Nagelbitare som jag och hela min släkt är så är jag inte van att behöva pyssla om naglar, det har liksom skött sej själv på nåt vis. Nu är jag i en period som jag inte känner mej bekväm i när naglarna växer och jag har hamnat att klippa dem några gånger. Så jag tänkte liksom att det gäller att passa på och lacka nu för när det lackar (haha) mot julen är de garanterat avbitna. Snuskigt jag vet, men sån är jag.
Josåatt, här ska strykas skjortor, rakas nackhår och lockas lockar. Det är mycket nu som svensken säger. Men jag hoppas vi får en trevlig avslappnad och härlig fest och varför skulle vi inte det när man har de bästa arbetskamrater omkring sej.

fredag 9 december 2016

Mitt kreativa kaos


Det har kommit att bli mitt favoritställe jämte soffan, mitt alldeles egna hobby/målarrum.
Här tillbringar jag gärna min fritid så mycket eller lite som nu hinns.
Nu äntligen är det fredag kväll, tycker veckan varit lång fast det bara blev tre arbetsdagar. Ska just sätta oss för en bit mat och sen kanske jag får nån timme här.


Jag har tänkt få till en Zeb på pappret och har dragit de första trevande linjerna.
Härifrån finns det två vägar att gå, lyckas eller misslyckas. Tiden lär visa.
Ha en underbar kväll ute i stugorna.

torsdag 8 december 2016

Halloj!

Halloj från en annan dator än den vanliga jag annars använder.
Jag har talat om att nån gång köpa mej en egen dator att ha i målarlyan när jag behöver titta på bilder som jag ska måla av och dylikt. Men alltså det var långt in i framtiden.
Nu gick det som så att när jag var i skolan i lördags passade gubben på att investera en åt mej som en tidig julklapp. Vilken överraskning att komma hem till. Har jag nämnt att han är bäst min gubbe!
Nu är det vissa installationer som ska fixas och jag är ju inte den mest tekniska, har problem redan när jag ska få igång tv apparaten. Så jag väntar snällt på ett och annat.
Därför ingen bild i dag och det känns konstigt. Dessutom har vi varit borta en hel del av kvällen och alldeles för mörkt att fotografera när vi kom hem.
Vi har ett födelsedagsbarn i helgen som vi jagat present åt och gjorde veckoslutsinköpen samtidigt.
Det har varit sista modellteckningskvällen i skolan före julen men jag var alldeles slutkörd när jag kom hem i dag och hade inte kunna koncentrera mej på kroppsproportioner i två timmar. Det kräver faktiskt sin kvinna. Sov stundvis i bilen in till stan och var alldeles omtöcknad när vi var framme.
Nu är det inte mycket kvar av dagen men det bästa har vi sparat till sist, nämligen Jul med Ernst!
Halleeeluja!Äntligen!

onsdag 7 december 2016

Dagen efter balen


En dag lång som sju fati ååre. Säkert trött efter balen i går.
Men nu är jag i alla fall hemma och har två julkrukor i ugnen. Mmmm....
Undrar hur det är möjligt att få stökat till det så i köket som jag hade efter att jag blandat till allting. Morötter och kålrötter överallt. Pyttsor och pytor likaså. Och naturligtvis en hund som jag tänkte trampa på flera gånger. Det kan ju alltid falla nåt ätbart från bänken.
Nu önskar jag mest bara att komma ut en stund för att få frisk luft innan gluggarna åker igen.
Teckningen jag skulle visa er blev så här. En Leonard i kol och krita. Kämpade länge och väl med ansiktet och ögonen tänkte bli mej övermäktiga, till sist satt de ändå på något så när rätt ställe och jag gav mej. Det är ingen plutt teckning utan mäter ca 80 x 110 cm.
Gillar verkligen detta med kol och krita trots att man är svart över hela kroppen när man håller på. Det räckte till och med till mattan.
Så nästa storprojekt tror jag blir Zeb. Har för många år sen gjort en akvarell av honom men i kol kunde det bli roligt att göra. Måste hitta en passlig bild först bland några hundra bilder.

tisdag 6 december 2016

Att fira vårt land


Så firar vi 99 år av självständighet och den som lever nästa år får vara med på 100 årsfest. Rätt fint må jag säga.
Den här dagen hör ihop med bakning för många, mest pepparkakor då. Men jag slängde ihop en bulldeg med saffran och en kaka. Bjöd in de äldres råd och ungdomarna till självständighetskaffe. Ja inte de äldres råd i radion dock fast de också skulle vara väldans trevliga att ha på besök, utan våra egna äldre.
Sen kämpar jag på med en kolteckning som jag håller på att få fel i huvudet med. Det är tänkt att jag ska visa den åt er i morgon och för bara en stund sen suddade jag frenetiskt och gjorde om en del. Hmm...lite bättre blev det faktiskt.
Jo så att. Nu blir det till att putsa upp medaljerna, pudra näsan en sista gång och fila hälarna som ska orka dansa en hel kväll på slotts balen. Eller så är det mysbrallor och en smörgås i soffan framför tv:n som gäller. Tror jag väljer det senare, låter liksom lite enklare.
Glad självständighet alla!

måndag 5 december 2016

En ledig måndag


Jamen här ser ni nu ljuskronan jag skrev om i ett tidigare inlägg.
Målad i äggtempera och kronljus så blev den riktigt charmig, trots sin skevhet. Man ser att ljusen spretar lite hit och dit och det hade kanske inte varit så påtagligt om jag haft klotljus istället. Så med snart 40 år på nacken har den fått ett helt nytt liv.
Vi har som sagt haft ledig dag och såg fram emot sovmorgon. Ingen av oss kom ihåg ställa av larmet, så före fem gick första alarmet och prick fem andra. Efter det är det svårt att somna om så kring sextiden steg jag upp och stickade klart en socka jag påbörjade i går kväll. Sen började jag sitta snedare och snedare till huvudet befann sej på soffkudden och det for ca en halv timme.
Sen har man sina prioriteringar.
Hade tänkt mej nåt nytt till företagets julfest på lördag men gjorde helt om och prioriterade min kreativa sida. Köpte konstnärskrita, tavelkrita och kol. Fixeringsspray och 30 meter skyddspapper på rulle. Nu är jag i full gång i min målarlya och tänkte glömma bort både tid och blogg.
Med detta har jag så mycket roligare än nån ny trasa på kroppen som ändå ingen lägger märke till.
Ni får verkligen ursäkta mej men jag måste nu helt enkelt återgå till mitt stora nöje.
Ses och hörs och skrivs i morgon.

söndag 4 december 2016

Knåssi


Vaknade till en bedårande vacker syn utanför köksfönstret i morse.
Men jag kände mej "knåssi" Hade grym tobakshosta som satt långt nere i lungorna och snorade konstant. Och på det värk i ryggen. Ja när jag riktigt tänker efter var det verkligt synd om mej.
Men hostan och snorandet har gått om och jag har kommit fram till vad det kan bero på. Ingen förkylning utan det är från dammet av tavelkritorna vi använde i skolan. Det var ett fasligt taveldamm i  tecknesalen hela gårdagen.
Ryggen har jag känt av lite till och från och efter att ha stått med handen uppe vid staffliet så många timmar som det faktiskt blev så är det väl inte konstigt om ena änglavingen fått sej en törn.
Gårdagen tog faktiskt all energi från mej. Låg bortom all räddning på soffan mellan sju och åtta i går kväll och sov tio timmar i sträck i natt. Det tar så mycket mer på krafterna än man kan tro.
Så det går på halvström i dag men det gör ingenting, vi kör nämligen ledig dag i morgon så det blir liksom extra lång helg.
Jag tar några varv på sockstickningen, kör en tvätt och diskmaskin. Ungarna har kommit och gått, mätta i magen och en varm tacksam känsla har lagt sej i mitt bröst.
I dag behövs inte så mycket mer.


lördag 3 december 2016

Skolhelg


Skolhelg som sagt.
Med modellteckning på schemat med absolut bästa läraren man kan tänka sej. En fantastisk modell har vi också haft, trevlig och tålmodig och med konsten att sitta stilla långa stunder.
Det som har varit eländigt denna helg är föret och väglaget. Vi funderade sinsemellan vi tre som samåker huruvida vi hamnar ta Larsmovägen pga av trafikolyckan i fredags eller inte. Vi valde ändå att ta den vanliga vägen och starta tidigare. Med polisens dirigerande gick det ändå riktigt smidigt men synen av bilarna i diket gjorde att man kände sej smått olustig.
Men i alla fall, vi har använt oss av annat än vitt papper denna gång vilket ger teckningarna en helt annan lyster. Dessutom bara använt kol och krita. Det var suveränt roligt om än vi var alldeles för många där eftersom utomstående också fick delta. Den personliga undervisningen blir lidande i såna fall.
Nu är jag mera som en urlakad disktrasa och undrar hur länge gluggarna hålls öppna i kväll. Det tar på att hålla koncentrationen uppe en hel dag. Men känslan av att ha lyckats rätt bra står sej ändå över all trötthet och det är huvudsaken.

torsdag 1 december 2016

Överraskningar gillar vi


Att komma hem lagom utpumpad och hitta paket i postlådan.
Det blir man extra glad av. Paketet kom från skönheten andra sidan landsvägen och innehöll en bok som jag lånat ut och som tack en chokoplatta. Alltså hur fint är inte det!
Eftersom det bara var jag och Zeb hemma när gubben arbetade övertid tänkte jag det blir lite hobbytid till att börja med.


Tryckte in tre cd skivor i spelaren och höjde volymen.


Tog fram den limmade och torkade Ernstslängdejiväggenljuskronan.
Blandade en äggula och två delar vatten. Åt choko och drack glögg. Sjöng tillsammans med Leonard och hjärtat drogs åt, herregud så det känns sorgligt.


Blandade pigment i äggsmeten, titanvit och järnoxidsvart.
Vilket gjorde att jag fick en mycket ljusgrå blandning som mörknade lite vid torkning. Mycket bra färg, och ska ännu dra på en strykning före jag förklarar den färdig. I helgen ska jag köpa ljus som passar till och hänga upp den. Sen ska ni få se den i hela dess prakt.
Hann in fram ungarnas före jag hämtade hem gubben. Mycket praktiskt att ha dem så nära varann att man kan slå två flugor i en smäll. Storebror har varit första dagen på nya arbetsplatsen och jag ville naturligtvis höra hur det gått.
Nu står andra strykningen på agendan och efter det kvällsrundan med Zeb.