Om mig

Jag lever det ljuva livet i Esse tillsammans med min man och vår hund. Två pojkar som är utflugna. Går som bäst vuxenlinjen på Nordiska konstskolan i Kokkola. Älskar allt som gör livet värt att leva och försöker få en guldkant på varje dag. Följ med om du har lust.

torsdag 31 oktober 2013

Tillbaka i tiden


Ibland inträffar sådana ögonblick då man bara stannar upp och plötsligt befinner man sej åratal tillbaka i tiden. Det hände i dag.
Hörde på radio Vega och samtal om livet. Tror det var andra låten i samtalet och när den började så stannade jag bara upp och såg framför mej ett stort hav och ett stort segelfartyg som filmades ovanifrån, och jag visste att det var filmmusik till något jag sett för länge sen. Måste förstås googla det och fick veta att det var till serien The Onedin line. Skulle inte vetat vad det var men musiken kände jag igen och som liten flicka på 70 talet har jag följt med serien. Inga mumintroll här inte!
Jag gillar sånt som får en tillbaka långt i tiden.
Kvällen har jag spenderat i olika provhytter...det är rent plågsamt. Ordar inte mer om det.

tisdag 29 oktober 2013

Friskluft och spa


Det blev raka spåret ut efter arbetet för Zeb och mej.
Mörkret kommer hastigt nu och skulle vi hinna njuta av solen gick det inte att dra benen efter sej.


Zeb stortrivdes när han fick springa fritt en stund.


Han har blivit onödigt rund om magen min fyrbenta och borde få springa mycket mera. Men så är han mest intresserad av att snusa omkring i dikesrenarna och gillar allt som är gott.


En riktig livsnjutare.
Nu blir det hemmaspa och rå om mej själv tid resten av kvällen.

måndag 28 oktober 2013

Efterlyser gnistan


Håller på att nöta sönder gångjärnen av allt gäspande.
Försöker virka ihop lite mormorsrutor men ögonen går i kors. Det måste väl bero på mörkret vi lever i och att klockorna nu visar vintertid.
Pläden som jag gör blir en salig blandning av färger, men så är det mesta virkat med garnrester. I växthuset till våren blir den hur som helst riktigt bra. Måste försöka hålla igång med lite trevliga saker fast gnistan hamnat på efterkälke känns det som.
Det som jag kan tycka också är roligt just nu är att stå i köket. Långkokets tid är här och i kväll har jag gjort ärtsoppa som ska frysas ner för kommande behov. Det måste ju vara nåt av det bästa när man vet att i frysen finns det även om kylskåpet gapar tomt.
Tog paus i arbetet i dag och besökte fysioterapeuten. Han påstår att jag alltid sätter frågetecken i skallen på honom när jag kommer med mina krämpor. Men kanske inte vid den första men vid den andra blicken på mej kunde han konstatera att jag var rätt sned i höften. Svårt att säga om det nu är det som ger värken i benet eller om det kan vara allt från knäoperationen som har gjort att jag belastat fel. Återstår att se efter några besök där jag ibland tror att nu, NU slår han knut på mej men på nåt konstigt sätt får han vecklat ut mej igen till min stora förvåning. Men jag har fullt förtroende för honom även om han slog en dubbelknut.

lördag 26 oktober 2013

Grå dag


Efter en vacker men hjärtslitande jordfästning var jag alldeles grötig och tung i huvudet.
Glad att det fanns de som var villiga att komma ut i friska luften med mej. Det småregnade och var ett rätt sunkigt väder men med en fyrbent och han som alltid får mej att skratta lättade också jag upp.


Passade på att få hem material till en dörrkrans nu när snön for. Gran och enris, lingon och blåbärsris och lite mossa. Har också fått en ide om att göra en vacker juldukning i växthuset, varför låta det bara stå under vintern undrar jag.


Skönheten finns i betraktarens ögon.


Efter att ha insupit ordentlig med skogsluft kändes inte allt så eländigt mera. Tacksam också över den här dagen.

fredag 25 oktober 2013

Äntligen helg


Lite ledigt sitter väldigt bra just nu.
Veckan har varit småtung måste jag säga. Har en förmåga att ta in andras sorg och bekymmer och det har sugit musten ur mej och gjort mej nedstämd. Jag är inte alls bra på att släppa taget.
Har också sovit dåligt pga värk som slagit rot i mitt ben. Har vetat om det en längre tid men nu i veckan måste jag helt enkelt ta tag i det och uppsöka läkare. Så nu går jag på långtidsverkande värkmedicin och ska få fysioterapi på måndag. Troligtvis härstammar det hela från ryggen. Ja sånt är livet, bekymmer och krämpor avlöser varandra.
Tog en sväng till farmors efter arbetet och fyllde på sjukdomskontot lite till ojojoj.
Men nu är det fredagskväll och bara njuta njuta, och om några timmar hämtar jag soldaten på tågstationen. Det negativa packar jag ihop nu och stoppar långt undan, åtminstone för i kväll.

torsdag 24 oktober 2013

Det börjas


2 månader till julafton.
Ser att bloggar runt omkring börjar bli smått jul och vinter inspirerade och visst är det härligt.
Många tycker säkert att det är alldeles för tidigt och visst kan det vara det men tänker man pyssla eller göra egenhändiga gåvor är det hög tid. Julen knackar på förr än man anar. Så är det också ett ypperligt sätt att ta sej genom den mörka tid vi nu har framför.
Så tänd några ljus kära du och bläddra i tidningar nya som gamla och låt dej inspireras att göra något vackert. En dörrkrans kan bli en bra start.
Själv har jag redan en handfull saker som borde paketeras före nyfikna ögon får syn på dem.
Hittade julpapper med ugglor på och sånt går jag bara inte förbi så en rulle fick allt följa med hem redan i förra helgen. Hur söt som helst.

måndag 21 oktober 2013

Stillat ett gnagande samvete


Det finns många gamla människor där ute.
Sådana som jag haft en naturlig kontakt med i en tid som verkar vara så avlägsen dagens tid.
De här människorna har man allt som oftast en tanke på att man borde ta sej tid att hälsa på men man tar sej aldrig den tiden fast man vet att det en dag kan vara försent.
I kväll tog vi oss tid, mamma och jag. Men det gick så långt att en tragisk händelse måste ske före vi kom så långt.
Men nu har vi träffat en som vi så länge menat plus en massa andra kända ansikten på samma gång. Det gjorde så gott att kunna glädja för en liten stund och samvetet är lite lättare.

söndag 20 oktober 2013

Så länge sedan


Akvarell: I väntan på snöfall.
I dag tvingade jag mej till att ta fram målarkorgen. Nästan så jag är rädd för den numera för den ställer höga krav strax jag ta tag om den. Men uppehållet har blivit alldeles för långt och faktum är att blir det längre är det färdigt med mitt målande.
Satt i gårkväll och tittade på "kända" konstnärers målningar och nog måste jag säga att det finns av alla möjliga slag. Så jag håller huvudet högt och visar mina två dagens små början. Borde ju börja finnas mera tid nu när vintern är här.


Akvarell: Efter snöfall.

Helgen har varit strålande. Sol och snö och känner att nu kommer min och Zebs tid när björnarna går i ide och ormar och grodor har fått ge sej de också.
Tacksam över att jag fått ha min lilla familj omkring mej. Gubben som kom hem från Sverige kursen och jag fick nån att dricka eftermiddagskaffet med i fredags. Fått prata ordentligt med storebror om veckans händelser eftersom vi knappt sett till varann fast vi sovit under samma tak. Och lillebror som fick ett astmaanfall under barettmarschen och tvingades avbryta kom hem på permission och mådde bra igen. Har inte haft ett astmaanfall på massor av år så det känns inte bra när sånt dyker upp. Men som sagt allt bra just nu.
Med en bra helg i bagaget tar jag tag i en ny vecka.

lördag 19 oktober 2013

Här inne fortsätter sommaren


Hon är otrolig min bägarranka.
Tog in henne kvällen före första nattfrosten kom. Märkte att hon inte mådde bra av den stora temperaturskillnaden och la henne i växthuset. Men nu har det nog blivit så pass kallt att hon får komma in om hon vill det eller ej. Nu verkar hon att trivas riktigt bra och växer så det knakar.
Härligt med sånt som vill blomma och frodas, jag som aldrig känt att jag haft gröna fingrar.

Jag berättade ju tidigare om ett trevligt mejl jag fått. I dag har jag haft träff med Tor-Alf på Studio T-A och fått se ett första tryck av ett tusch arbete jag gjort. Vi bestämde enhälligt vilka vi skulle välja och snart kommer två olika "inredningstavlor" att finnas till försäljning. Mycket roligt för mej.
Samtidigt valde jag ramar till orginalen som jag gärna själv vill ha på min vägg.

fredag 18 oktober 2013

Tar vintervila


Jag får börja känna mej besegrad av kylan och snön som fallit i flera turer i dag.
Snart dags att stänga för i vinter, men än står blomvas och stolsdynor framme. Ska plocka bort det snart. Kvällsstrålarna glittrade så vackert i prismorna och spindelnät har också spunnits.


Men jag har sagt att på julaftonsmorgon ska jag skotta upp en gång till växthuset, tända facklor längs vägen och dricka en varm chokladkopp invirad i filtar. Tända ljusen därinne och beundra frostrosorna  som täckt fönstren. Det förutsätter ju att det finns både snö och ordentliga minusgrader.


Glad över att vintern är här men kommer att längta mer än vanligt till våren och ljuset den här gången.



torsdag 17 oktober 2013

Glädjespridare


När jag satt och åt min goda, mustiga köttgryta i kväll hade mörkret redan sänkt sej över bygden.
Bara lite snö kvar på marken från den som föll i morse. Kallt mörkt och ruggigt och lite dystert kändes det allt.
Drog förstrött bort gardinen med handen och där bakom, undangömd och smått bortglömd hade min orkide´ slagit ut ett första blom. Vilken glädjespridare!
Samma orkide´ som hängde i en ampel under äppelträdet i sommar för den som minns det.

onsdag 16 oktober 2013

Att ha kärlek omkring sej


Har gräsänksvecka på gång.
Bara hunden och jag hemma om kvällarna och jag njuter. Det betyder nu verkligen inte att jag inte skulle uppskatta att ha gubben och barnen omkring mej, nej men egentid är så otroligt viktig. Att göra vad man vill, äta när man vill, sova när man vill o.s.v. Så är det jätte längesen jag varit ensam hemma flera dagar i streck och visst hade jag kunnat ränna runt i världen och hälsa på vänner men känner att jag behöver det här nu, längtar hem varje dag när arbetsdagen är slut.
Men jag har de som bryr sej.
Gubben förstås, han är en som verkligen bryr sej. Spelar ingen roll om det är han eller jag som är borta, han ringer varje dag. Kärlek.
Det får mej att minnas mormor och morfars kärlek till varandra. När mormor var med sina systrar till Sverige och morfar hälsade på hos oss kunde han inte stanna så länge för "mor Karin" ringer än i kväll.
Sen min mamma förstås. Mammor är alltid mammor och kommer så att förbli.
Hon ringde redan första kvällen och hörde hur jag hade det. Inte gråter du frågade hon, på skämt förstås. Andra kvällen ringde hon och frågade om tiden var lång, de var nog hemma där i fall jag ville komma ut. Men jag avböjde och förklarade att jag trivs riktigt bra i min ensamhet, och hon förstod som den mamma hon är. I kväll, den tredje kvällen har jag skickat ett sms: Till kännedom, jag mår bra. Har just ätit nötpepparbiff med wockade grönsaker och 1 glas rött (naturligtvis) Njuter av ensamtid. Kram! Så nu behöver hon inte oroa sej.
Men visst väntar jag på helgen när jag har alla samlade omkring mej igen.
Annars har det varit tuffa dagar känslomässigt.
Nåddes av ett dödsbud tidig tisdag morgon.
När en människa mitt i livet alltför hastigt rycks bort och kvar lämnas ungdomar som redan tidigare lagt sin pappa i graven då lämnar jag stå undrande. Undrande var den guden finns som vill alla människor väl. Varför inte ta nån som ligger år ut och år in på bädden och inte längre är medveten om vad som händer runt omkring. Varför ta båda föräldrarna av barn och unga som ska börja stå på egna ben. Jag kan varken förstå eller acceptera och står så här med alla frågor obesvarade.
Så har de första snöflingorna fallit och jag tror jag var den enda på arbetet som var glad över dem. Men de var mycket kortlivade och försvann lika hastigt som de kom. Men de varslade om vad som komma skall och då gäller det att vara förberedd. Patrik var så vänlig och bytte till vinterdäck åt mej på förmiddagen så jag och bilen är redo.
Kanske ett svamligt inlägg men så blir det när man skriver om allt och ingenting.

måndag 14 oktober 2013

Höstmys


"No kan en kvinno ha i bra!
Har i dag kört en ledig dag med städning av garderober, gardinsbyte och lövkrattning. Men en ledig dag ska man också göra lite roliga saker så jag har träffat en väninna och fått Ernst nya bok på posten.
En riktigt vacker bok må jag säga och en verklig skatt i min boksamling.
Ja så har jag beställt julklappar, det börjar bli den tiden på året. Ett paket var åt familjen, också åt mej själv naturligtvis. Nödvändiga paket, inget krafs.
Nöjd så långt och nu ska jag fortsätta bläddra i min vackra bok.

söndag 13 oktober 2013

Tacksam


Söndagsmornar den här årstiden är bara bäst.
Tassa upp efter att gubben redan hämtat tidningen, kokat kaffe, gett hunden mat och medicin (gäller att dra sej tillräckligt länge), sätta eld i spisen och dricka morgonkaffet sittandes i Eriks gungstol (må han bo hemma länge länge annars hamnar jag att skaffa en egen gungstol) och läsa Öt. Öt är klart bäst söndagar med rese och inredningstips.
Söndagsmornar helt utan stress och krav.
Satt sen och gick igenom gamla foton från 2007 och framåt. Konstaterade att vi gjort en massa saker med våra barn trots att vi aldrig rest långt med dem, och kameran har alltid varit med. Skrattade hjärtligt åt en massa foton och det förgyllde verkligen förmiddagen. Helst skulle jag rama in alla foton av barnen, tycker de är så härliga.
På eftermiddagen var det kalas för systerdöttrarna och farmor tog vi också med oss. Glad så länge hon orkar komma med. Att det säkert är sista gången har hon sagt i flera år nu och desto viktigare att hon får komma så länge hon orkar. Tycker själv att hon mest är till börda men vi är glad att kunna ta henne med oss. Sen har hon också en underbar humor, som man kan skratta länge åt.
I kväll samlade jag familjen runt matbordet och det är inte varje söndag det går. Jägaren är hemma tills i morgon och det gör att vi njuter ännu mera av den här dagen. Kände tacksamhet när vi satt och pratade efter maten och ingen hade bråttom nånstans. Så oerhört viktigt att ta vara på gemensam tid.

lördag 12 oktober 2013

Kvinnodag


Idag lämnade karlarna hemma och vi, tre kvinnor styrde bilen mot Kokkola.
Det är nog ingen risk att släppa iväg oss för ekonomins skull och inte blir staden rik på oss heller. Men roligt har vi och rutten är inkörd sen länge tillbaka. Fast idag avvek vi lite och tog med en nygammal garnaffär och den blir säkert kvar i rutten efter det här besöket. Massor av härliga garner och habegäret är stort. Men jag är ståndaktig och tänker göra klart mitt handarbete här hemma först.
Rosso är vårt standardställe när det gäller mat och idag åt jag någonting väldigt gott, kyckling,getost,rödvinssås,zuccini och gnocchi. Gnocchi har jag faktiskt aldrig ätit förut och visste inte vad jag beställde in men kunde lista ut att det inte var fisk i alla fall. Riktigt gott var det och jag googlade när jag kom hem (vad gjorde man utan google liksom). Kanske inte det mest hälsosamma med mjölet som fanns i "klimparna" men som vi konstaterade där i restaurangen, jag ska inte ångra nånting vad än jag får för svar på mitt googlande.
Väl hemma var jag ovanligt på hugget och tvättade vardagsrumsfönstren på utsidan och fortsatte sen med växthusfönstren. De har varit riktigt smutsiga och eländiga så lite bättre blev de nog.
Nu ska det bli så skönt med en stilla lördagskväll.





fredag 11 oktober 2013

Utan att säga


Fortfarande är jag utan att säga.
Tar så fredagkväll och hoppas återkomma i morgon.
En riktigt underbar helg önskar jag er!

torsdag 10 oktober 2013

En vanlig småtråkig dag


Tråkiga dagar måste man försöka tänka på allt annat roligt som händer runt omkring en.
Som i går kväll tex. Kära mor ville komma och inspektera växthuset eftersom hon inte sett det sen det varit så här långt klart. Så jag bar ut plädar, kokade kaffe och värmde bullar och tände ljusen. Och där satt vi medan mörkret därute tätnade och regnet smattrade mot rutorna. Riktigt gemytligt hade vi.
På lördag åker jag med en väninna och hennes dotter på vår årliga före jultripp till Kokkola. Jag vet att det är långt till jul men det kan också gå som i fjol när vi väntade för länge och plötsligt var alla helger fyllda med julfester och dittan och dattan. Shoppandet är kanske inte så viktigt utan vi strövar nu omkring i butikerna och klädvinglorna. En bit mat är ju viktig och timmarna vi får umgås.
I november ska syster och jag på kurs till Kronoby och det kommer att bli riktigt roligt. Vi ska lära oss göra halmhimlar (går också med sugrör eller papper).
Mamma och mormor hade sådana när jag var barn och mormors av sugrör hängde länge ovanför frysboxen i köket minns jag. Har alltid tyckt att de varit vackra så nu ska jag göra mej en egen.
Sådana trevligheter tänker jag på en småtråkig torsdagskväll.

tisdag 8 oktober 2013

Så det kan gå


Regnade när jag körde hem.
Beslutade då att i kväll gör jag ingenting utan tar en riktig slapparkväll och det skulle bli så skönt.
Det gick att ligga på soffan så länge eldsflammorna dansade i spisen, men så blev jag rastlös. Tänkte att jag kunde städa ett par köksskåp i alla fall och i den vevan hittade jag pärlsocker och ett tu tre hittade jag mej själv mitt i en bulladeg. Så det kan gå, men rätt typiskt mej.
Åtminstone vet jag ett par som blir nöjda över att få färska bullar. För att inte tala om jägaren när han kommer hem. Men då gäller det att stoppa undan några långt bak i frysen.

måndag 7 oktober 2013

Alltid retar det nån


Har verkligen inte så mycket att säga dessa dagar. Det är liksom samma visa varje dag, arbete matlagning klädtvätt hundpromenad sopa sand över tegelstensgolvet och måla lister (vilket jag vid det här laget hatar).
Men i går kväll tände jag åter ljuskronan och lyktan inne i växthuset och bjöd på kaffe där. Härligt så länge kvällarna inte är sååå kalla att man tål sitta invirad i pläd en stund. Så sitter jag då där och fantiserar om var jag ska ha små hyllor, vilka växter och sånt. Mer behövs inte före glädjen infinner sej.
 Ernst nya bok är på väg hem till min postlåda och det känns finemang, samtidigt som det retar en del andra. Böcker i alla dess former kan man inte få för mycket av. Vackra bilder, inspiration, recept m.m att bläddra i år efter år, sånt gillar jag. I Ernst nya bok finns alla fyra årstiderna med och säkert också en hel del jul.
Annars fick jag mejl om nåt riktigt roligt men ska hålla mej några dagar än med att berätta men kan säga så mycket att det har med mitt skapande att göra.
Så lite sånt från mej.

lördag 5 oktober 2013

Så nöjd


Just nu gör det mej ingenting att det tog två kvällar att forsla hem det gamla teglet.
Vi har satt eftermiddagen på att få teglen på plats och det blev så snyggt. Hade verkligt svårt att slita blicken från det men så är jag också en riktig tegelfantast. Ett lager sand har vi sopat i fogarna och mera ska dit ännu bara det första lagret får sätta sej.
Tänk att saker som bara står och skräpar för någon kan bli till en sån glädje för någon annan.
Nu är det inte mycket kvar innan vi låter projektet gå i vintervila. Men jag kan ju alltid gå in i växthuset om inte för annat så för att beundra golvet.
Lördagkväll och vad kan vara bättre än att inte ha nåt program alls. Lite tända ljus, eld i spisen och själv tänker jag kura ihop mej i soffan.

fredag 4 oktober 2013

Hårboll


Största slarvern i vårt hus är garanterat vår fyrbenta vän.
Ibland frågar jag mej hur i all världen vi skaffade hund när vi hade lagom städat och golv som var i gott skick. Men det är bara när jag är trött och hårtussar flyger kring fötterna. Nu för tiden har vi jämnt skräp på golven och repor av klor av hund som jagat boll och bromsat med alla fyra. Men lite (eller mycket) skit i hörnen är en bisak när man har en trofast, kelsjuk och den bästa fotvärmaren som finns till vän. Att lägga armarna om honom och borra in ansiktet i pälsen är en ljuvlig känsla.
I dag skulle det städas. Tog fram Zebs kam och skulle kamma igenom pälsen före så skulle det vara lite mindre flygande päls efter städningen. Zeb är alltid glad åt att se kammen och spelar nästan över av iver. Visst går det bra en stund men när vi kommer till bakbenen vill han inte längre vara med. Otroligt känslig i bakbenen är han och börjar åla och svänga sej hit och dit för att slippa. Men då spänner jag ögonen i honom och säger att är du ingen snäll "Zebu" nu och ligger stilla så blir det inget godis! Vid ordet godis stiger öronen rakt upp och en intensiv ögonkontakt uppstår varefter öronen trillar ner och han är besegrad, åtminstone för en liten stund till. För vem kan motstå en liten godisbit om man varit duktig? Inte vår hårboll åtminstone.

torsdag 3 oktober 2013

Tiden


Så har vi hem tegelstenarna.
Där fanns mycket mera än utlovat och vi fick ta alltsammans. Betyder att vi två kvällar i rad varit till Jakobstad, plockat i kärran och plockat ur när vi kommit hem. Mycket plockande.
Så nu finns det arbete igen för den hugade. Till helgen lovas det fortsatt bra väder så kanske nåt görs åt det då.
Igår hämtade jag också hem mina akvareller som varit utställda i 4 månader. Det var till en början tänkt juni månad men det går fort när man har roligt. Skönt hur som helst att hänga dem på väggarna här hemma igen. Vissa har jag saknat otroligt mycket, andra hamnade direkt i garderoben och en gav jag i utbyte mot tegelstenarna.
Blyertsteckning är otroligt bra när skaparlusten finns där men inte tiden. Den korta tid jag suttit framför tv:n de senaste kvällarna har den här "nån slags tistel" kommit till. Det gäller att ta tillvara allt.

tisdag 1 oktober 2013

Oktober


Så kom då oktober och efterlämnade en ovanligt varm och skön septembermånad bakom sej.
I kväll har jag städat bort det sista av sommaren, tror jag i alla fall, alltid kan man hitta nåt bortglömt.
Så mycket pytor och grejor som varit framme i sommar. Det märks tydligt när man städar bort att det samlats ett och annat under sommaren.
Grönsakslandet är rensat och de sista morötterna intagna. Det om nåt har varit trevligt, ett lagom stort grönsaksland av pallkragar och mycket lite att rensa. Ett stort plus för det.
En massa löv täcker gräset men lika mycket kvar i träden ännu. Tar verkligen ingen stress över löven, de är så vackra där de ligger. Hinner och orkar jag kan jag sträcka mej till några tag med räfsan eller så drar jag ut på det och hoppas att snön hinner före mej.
Snart blir det att förbereda matningen av fåglarna men ännu hittar de mat här och där. Hackspetten har hittat äpplen i både äppelträdet och på roskhögen och har verkligen hittat till dukat bord. Bara den försvinner sen, ett riktigt otyg kan jag tycka att han är.
Snart snart får jag börja tillbringa mera tid här inne med olika projekt. Både roliga och mindre roliga men nu har jag en längre tid varit klyven med allt utearbete och sånt jag velat göra på insidan. Men jag lär ska ha ca 42 meter list att måla ännu där ute...