Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

måndag 31 mars 2014

Tar det lugnt


Måndag och känslan av nån slags ynklighet.
Då är det fritt fram för kakor tycker jag. En tekopp, en näve kakor och min lurviga vän sen bar det av ut till växthuset.


Skulle det mot förmodan slippa en kaka över kan jag tänkas förbarma mej över den.


När han insåg att hans tiggeri var lönlöst (han hade fått knäckebröd tidigare) och kakorna var uppätna  fick han tid över till att spana efter katter.


Hoppsan, där åker visst husse ut på en cykeltur!
Som ni ser finns arbete i växthuset och snart ska vi ta itu med det. Riktigt snart. Men den här sommaren kommer nog att bli en inkörningsperiod med odlandet m.a.o rätt lugnt. Ställer allt i ordning först och njuter så mycket det bara går.

söndag 30 mars 2014

Växtkraft


En svag liten sol visade sej trots allt i dag.
Det gör att jag springer runt med mina få odlingar för att de ska få maximalt med ljus. Har inget optimalt ställe där krukorna kan stå hela tiden så det blir lite pusslande.
Basilikan gallrade jag ur i dag, tycker att den stått still nu så månne den har haft lite trångt. Därav ser den lite hängig ut på bilden.


Paprikorna ser inte heller de mycket ut för världen men tänker man på att de för några veckor sen var ett simpelt frö i jord är det ju ändå nåt. Längtar efter att få sätta ut dem i växthuset.


Jaha så kommer vi till stamhortensian. Som jag redan dödförklarad men fick ta tillbaka.
När jag grävt fram den bland allt bråte ute i förrådsrummet hade den en massa början men när jag då tog in den torkade allting bort. Troligtvis för att den varit totalt bortglömd i vinter och inte fått en enda droppe vatten. Men som ni ser så har vi här en växt med sisu i sej och vem vet hur fin den ännu blir.


De här gläder mej ändå mest just nu, dahliorna som jag aldrig drivit upp själv förut. Ojar och vojar mej över dem varenda dag. Som en gammal tant som går omkring och pratar med sina blommor. Precis en sån är jag.

lördag 29 mars 2014

Ute i naturen


Ljuvligt med ledighet och solsken. Hela paketet alltså.
Har spenderat rätt mycket tid ute i dag. Sedvanlig doggilänk så länge det ännu var påfruset. Zeb har förövrigt sovit ute sin första natt sen i höstas nångång. Tyckte det var dags nu när han verkar ha så varmt om nätterna här inne och flyttar sej fram och tillbaka. Han är ju mammas pojke så helst ligger han på golvet bredvid mej men i går när jag frågade om han ska sova ute i natt var han genast redo för det. Men det kändes inte bra att lämna honom ensam där ute i mörkret och jag har sovit dåligt det måste erkännas. Mitt i natten måste jag upp och se i köksfönstret men han sov så lugnt med stjärnorna vakandes över honom på den klara himlen. Han är ju vår lilla bebis.


När vi satt med kaffet ute på terassen i dag efter att ha svetsat armeringsjärn och gjort trädgårdskonst (får inte visas på bild före grönska har växt över det mesta har gubben bestämt) så kom vi på att vi skulle ut till Gäddsjön. Den ligger utefter Utterleden.
Sagt och gjort, det vara bara att byta kostym och hoppa i bilen. Vi gick några kilometer i ojämn terräng och det var riktigt skönt och avkopplande.


Fantastiska färger i naturen.

fredag 28 mars 2014

Omvänd ordning


Fredagsgodis har jag alltid köpt till mina pojkar.
Det har hört till och varit förväntat att så skulle va. Allt tills de blev stora och hade sina egna pengar att köpa vad de ville för.
I kväll blev det omvänd ordning. Jag var så otroligt sötsugen och när lillebror skulle in till stan föll jag för frestelsen, "köp hem en påse godis åt mamma, snälla!"
Snäll är just vad han är och jag fick mitt godis, ibland behövs det så väldigt lite.


Annars är det mest som en fredagskväll ska vara, underbar, härlig och mysig.
Jag måste ännu dra på munnen åt mina fantastiska arbetskompisar och de funderingar vi alltid tycks få så här sista dagen på veckan. Dagens var funderingar kring hamstrar som blir sjuttio år på två år.
Första reaktionen var att tänk så skönt, då skulle pensionen komma snabbt men så kom vi till att vi aldrig skulle hinna ur spjälsängen före vi skulle börja hojta att vi tappat löständerna och blöjstadiet skulle vi aldrig hinna ur. Så skrattar vi så mascaran rinner och konstaterar att det är tur att helgen kommer emellan så vi får vara ifrån varann och lugna ner oss.
Skyller allt på att vi är trötta och slitna en fredag eftermiddag och hjärnan har slutat fungera.
Nåt måste vi ju skylla på.

torsdag 27 mars 2014

När det liksom är tomt


Nu är det tomt. Finns inget att säga.
Inga ord och inga bilder och så kan det bli ibland.
Men ska jag nu försöka tvinga fram något blir det en mobilbild av Zeb i motljus. Förstår ni hur skönt det är att krama om honom när han suttit i solen och pälsen är alldeles underbart solvarm. Hur härligt som helst.
Själv längtar jag just nu till min säng och kudden, tror det har blivit min favoritsysselsättning nr 1.
Men först ska jag ge den nya danska serien en chans att fånga mej.

tisdag 25 mars 2014

Små spirande överraskningar


Bilder från gårdagens härliga ledighet.
Zeb höll ett vakande öga på mej medan jag krattade runt bollpilarna (så länge han nu orkade hålla ögonen öppna i solen).
Ett par timmar sen jag kom från fysioterapeuten och jag är dåsig och mosig. Därför blir det en lugn skön kväll med bastu och tv häng. Passar ypperligt en tisdag.


Dagens bästa överraskning var när jag tittade ner i de två krukorna jag planterade Dahliorna i. I båda två visade sej gröna små början till blad och jag nästan hoppade jämfota av förtjusning. Det var nämligen lite mer än jag trodde när jag med "tromant"tryckte ner de spretiga rötterna och knappt visste vad som var upp eller ner på dem.

måndag 24 mars 2014

Den bästa av dagar



Att ta en ledig måndag var ett klyftigt beslut.
Steg trots allt upp redan klockan sex men därför har jag fått ut så mycket av dagen också. Startade med brakfrukost och så ut på språng med Zeb när solen steg på himlen och det ännu var påfruset. Det var så skönt att vara tidigt ute, höra fåglarna sjunga och känna att jag själv var okej. Det var jag nämligen inte igår. Kände mej konstig redan när jag vaknade och huvudet var lite på sidan om och allt gick i slowmotion, ja det är svårt att förklara men jag var rent ut sagt rädd mej själv. Så i dag var det mera som "Arja Jag vill tacka livet Saijonmaa" feelis.
Jag hade bestämt att det skulle bli målardag och det blev det, i flera timmar. Penslarna tog mej i dag till Nyhavn i Köpenhamn och ett foto jag tog när vi var på kanaltur med båt.
Var faktiskt så ivrig att jag glömde bort att äta mitt i dagen, men gjorde då en batongbröds deg och lagom tills gubben skulle sluta arbetsdagen sms:a jag, du har dejt med mej i växthuset. Där dukade jag upp med kaffe och nygräddade batonger och vi satt en stund och njöt av solen som värmde. Jag hade tagit virksömmen ut och satt en god stund med den.
Sådana här dagar vill man helst vara ute så mycket som möjligt så jag har krattat och plockat upp Zebs glidminor som vackert tittat fram när snön har smält. Efter kvällsmaten tog jag tag i bilen som har varit en katastrof inuti i månader. Nu är den dammsugen och putsad så det blänker.
En alldeles underbar dag alltså med Zeb som sällskap och vi har njutit i kapp med solen ledigheten och kreativiteten.

lördag 22 mars 2014

Ljuva lördag


Att vakna till sol, hur skönt är inte det.
Tog doggen på skogspromenad så länge det ännu var påfruset,så mycket lättare med tassavtryck då.
Så rev jag igång med lite fräscha färgklickar i hemmet.


Vädrade mattor kuddar och plädar.
Tvättade vardagsrumsfönstren och bytte till Ofeliagardinerna, det är då våren flyttar in hos oss.


Tyckte sen att jag gjort mej förtjänt av en kaffe i lugn och ro så då blev det växthuset.
Där var det varmt och skönt i dag. Tog ut ett tidningsställ som är tänkt att ha där ute. Passligt med lite trädgårds och inredningstidningar att bläddra i.

 

Den här trälådan fick också komma ut.


I den förvarar jag vinglas och kaffemuggar för stundande festligheter.
Lite onödigt att slarva ut allt detta nu för jag får tömma igen när bygget drar i gång men det är ju så roligt.

Klockan visar bara eftermiddag ännu och solen lyser fortfarande från en klarblå himmel. Det blev en ljuvlig lördag och för att fira det blir det klyftpotatis, pulled pork och rostade grönsaker till kvällsmat.
Kanske jag också slänger ihop till nån efterrätt, vem vet.

fredag 21 mars 2014

Bekvämt på fötterna


Det här med länkskor har blivit en hel vetenskap.
Det värsta är att andra tror sej veta vilka skor som är bekvämast och passar mej bäst. Asics tycks de flesta köra med men inte jag. Har provat olika modeller av dem men först i dag hittade jag ett par jag hade kunnat tänka mej, men de skrek av färger så jag hade fått ha solglasögon på vid varje användning.
Nej Nike ska jag ha, de har alltid passat och nu behövde jag ett par nya till den kommande resan där jag lär ska gå en hel del.
Så är det en massa frågor om var man löper eller går, grus eller asfalt, stötdämpare och hela balletten. Snart hamnar man väl och väga in sej också för att få de mest lämpliga. Då börjar jag gå barfota.
Det jag ifrågasätter mest är de hutlösa priserna på länkskor, är det ingen annan som bleknar?
Nej tacka vetja den gamla goda tiden när man köpte Strollers från bybutiken för några tiomarkssedlar och de tog en igenom ett år och så följande vår blev det att skaffa sej ett par nya.

Vet ni vad? Det är FREDAG! och jag har tre hela långa dagar ledigt framför mej.

torsdag 20 mars 2014

Trotsa snön


Snöyra på gång.
Kom ut från gymmet och fick börja med att borsta av bilrutorna och skrapa. Tänk att för flera veckor sen krattade jag ihop kvistar på gården, hur märkligt kan det inte bli.
Här inne trotsar jag snön och har smått börjat piffa för våren. I helgen hoppas jag kunna ta tag i det på riktigt. Veckans klokaste beslut gjordes i dag när jag fixade mej en ledig dag på måndag. En måndag med än så länge ett helt blankt blad. Så mycket bättre blir det inte.

onsdag 19 mars 2014

Ett sånt kap


Nånting av det bekvämaste vi har i möbelväg är de fyndade fåtöljerna.
Kommer att vara evigt tacksam att syster tipsade och förhandlade med försäljarna. Dessutom är de utmärkt handarbetsvänliga, man sitter stadigt med fötterna ordentligt i golvet och låga armstöden så man fritt kan vifta på med armarna utan att det tar i. Här i den här favoriten sitter jag varje kväll och handarbetskorgen som kära mor har skänkt finns alltid nära till hands. Helt enkelt en fåtölj att längta hem till.
I kväll tog vi det lite latjo och åt kvällsmaten framför ett bandat avsnitt av Bygglov. Blev så sugen på de häftiga färgerna och längtar själv efter mera färg här hemma. Tror jag ska torka lite damm till att börja med, sen så småningom blir det gardinsbyte nån dag.

måndag 17 mars 2014

Nånting att vänta på

Bild från nätet.

I dag är jag nöjd och inte ens smågnällig :)
Går i de noppriga mysbrallorna och trivs. Dagen har gått otroligt snabbt och veckan är därmed påbörjad. Vädret var också på topp när jag kom hem så det var bara att byta kläder och ge sej ut med den lurviga. Riktigt skönt.
I kväll har jag googlat bilder från den kommande resan. Det närmar sej med stormsteg och det känns så länge sen jag varit uppe i det blå att jag känner en viss nervositet. Har tagit fram bilder på flygplatsen i Saltzburg och Berlin där vi ska vänta i fem timmar på hemresan. Bilder från Saltzburg kan jag inte se mej mätta på, så härlig natur.
Bilden föreställer Hallstadt. En liten väldigt gammal by som gubben prompt ska till och jag hänger ju med förstås. Ser himla hemtrevligt ut i mina ögon och här kunde man slå sej till ro en tid faktiskt.
Som sagt det är pirrigt nu men oj vad jag ser fram emot resan.

söndag 16 mars 2014

Min söndag


Det blev en söndag med sol!
Det hade vi inte räknat med eftersom mulet väder var utlovat och dagen började så också.
Vi tog en förmiddagspromenad och jag tror det var kallast vad det varit i vinter, en så isande vind att tårarna bara trillade nerför kinderna. Men väl i skogen och med blåsten i ryggen blev det en riktig angenäm trip när även solen började visa sej.
Trotsade både snö på marken och den hårda blåsten och tog min kaffekopp och söndagskakbiten med mej till växthuset. I dag hjälpte solen föga och det blev ingen lång stund men skam den som ger sej.
Idag har jag annars känt mej småknarrig och har ifrågasatt ett och annat.
T.ex när det är söndag och man är nyduschad, kunde man inte klä opp sej lite då bara för den goda sakens skull. Men nej, på med de noppriga joggingbyxorna som man gått och drösat i hela veckan. Men det är ju bara upp till mej själv och ingen annan, men de få gånger jag satt lite extra piff på klädseln så har det genast kommit kommentarer som åhå! ska du bort nånstans? är det nåt särskilt?
Ha! så det är nog bäst att gå omkring med håret på ända och det invanda.
Tittade på ljuvliga bilder från Afrika från en som varit på safari i Tanzania och solat på vita stränder och simmat i turkosblått hav på Zanzibar. Då kan jag bli så där att här händer det minsann ingenting!
Ibland vill jag bara rycka upp mej, klä mej i blingbling, ut och festa, resa jorden runt och skita i allt.
Hoppas nu nån annan också känner så här ibland så jag inte är ensam...
Gubben påminde mej om att jag om tre veckor befinner mej i Saltzburg och att det minsann inte går nån nöd på mej. Och nej det gör det verkligen inte, jag är ödmjukt tacksam att jag har det liv jag har men det hör till människans natur att gnälla.
Just nu är jag bara onödigt trött på att jobba jobba jobba. Det är länge sen julledigheten och dagarna är så inrutade. Nåja nog om det. Tro mej, jag har det bra.
Kluddade till en tavla mot kvällen och det om nåt är skoj. Har haft en tanke i mitt huvud om en liten bortglömd nalle i nåt hörn och så här blev den. Lite lustigt att jag i natt drömt om en björn (en riktig bamse till björn) som jagat mej där vi slutligen hamnade i bastun och jag matade honom med voffelkex i väntan på räddning. Min fantasi har det aldrig varit nåt fel på.
Såja nu rycker vi upp oss och samlar ihop oss för en ny arbetsvecka. Jag vill jag kan och jag ska!
 

lördag 15 mars 2014

Pärlor


Dagens soliga timmar tillbringade jag inomhus med hushållssysslor, sängklädsbyten och så skulle kylskåpet ha påfyllning. När detta var klart hade solen gått i moln, blåsten tilltagit och snöflingor t.o.m visade sej.
Åkte med storebror in till byn för att beställa EIK: s träningskläder som man fick prova i dag. Gubben och jag tog varsin joggingdräkt, bra att svansa omkring med här hemma och att dra på sej när man står på sidan av plan och kollar in en och annan match.
Resten av dagen har blivit en innedag och inte mej emot, det här vädret lockar inte särskilt mycket.
Mot kvällsidan har det bara varit jag och lillebror hemma och eftersom han köpt en finfin vinylspelare tog jag tillfället i akt.



Jag äger två riktiga pärlor i min vinylsamling.
Songs of Leonard Cohen från 1968, hans första LP. Och Death of a lady´s man från 1977.
Den från 68 har jag också som cd så den är det inga problem med att lyssna på om jag känner för det.
Men den från 77 har jag lyssnat igenom en gång och jag har ändå haft den i min ägo minst ett par år.
En skiva som Leonard själv inte är så stolt över och som har ett litet annat stuk än hans övriga ( har säkert nåt med producenten Phil Spector att göra) men jag kan inte låta bli att gilla den ändå.
Fick lov av lillebror att spela igenom skivan i hans rum och det tackar jag för. Han tyckte inte heller den var så pjåkig eftersom det är mera "go" i låtarna.


Zeb han ska förstås alltid vara med och under skrivbordet är det tryggt och bra. Tror bestämt att han är ett riktigt musik freak.                                                    

fredag 14 mars 2014

Blomsterdrömmar


Man har ju vissa blomsterdrömmar om man säger så.
Fast jag är långt ifrån den händigaste i blomstervärlden och inga gröna fingrar har jag heller sett till.
Men intresset blir inte mindre av det som tur är. Jag vill försöka mej på ett och annat trots att jag sällan går med seger i behåll.
Dahlior är ljuvliga, det har jag alltid tyckt. Men har köpt färdiga blommande dahlior när jag känt för det. Nu tänkte jag börja från grunden och ja, ni får gärna skratta redan. Själv har jag ingen som helst förväntan. Konstaterade bara att ingen jord eller torv finns här hemma att ta till så det blir morgondagens projekt. Krukorna har jag köpt i vinter när det var -50% och de blev rena rama fyndet.
Odlarintresset har trots allt funnits där så länge jag kan minnas.
Alla frön som tänkas kunde har hamnat i jord och jag minns att vi brukade ha frodiga paprikaplantor hemma i fönstret.
När jag var runt 10 år bodde vi i ett hyreshus och där blev jag bekant med en man som var nåt av det snällaste som fanns. Han frågade mej om jag ville odla lite i hans trädgårdsland och såklart ville jag det. Så jag sådde morötter och vallmor! Han var säkert inte så glad över min iver för vallmona när de sen fällde sina kronblad över hela täppan men han sa aldrig nåt. Så där pysslade vi på med våra odlingar sida vid sida. Sedan omkom han tragiskt i en arbetsolycka.
Så intresset har funnits och jag har en kunnig i min svärmor som kan det mesta i odlingsväg och hon påminde mej om att jag har en stamhortensia i vintervila nånstans och den hade jag själv glömt bort. Tog in den för en vecka sen och visst finns det liv i den trots att den skulle mått mycket bättre av en skvätt vatten under vintern, men jag hade totalt glömt att den fanns.
Jag nämnde paprika och 5 st plantor gror som bäst i mitt eget köksfönster.

onsdag 12 mars 2014

Vitaminer


I dessa tider är det bra med lite extra vitaminer.
Eftersom inte alla i huset tänker som jag så får jag smyga in lite där det går. Gjorde en kvarq efterrätt och bombarderade den med apelsiner och alla blev glada och nöjda.
Nu öser regnet ner och det har säkert hjälpt till att jag har varit trött i dag. På eftermiddagen gick ögonen i kors och jag var rädd att löda fast mej själv i nåt rör. Alla mornar den här veckan har varit tröga och det första jag tänkt när väckalarmet gått är neeeejj!!!
Fast man borde kvittra som en lärka och hälsa sej själv god morgon med ett leende i spegeln, trots att ansiktet är ommöblerat av kudden som man legat och tryckt ner näsan i hela natten.
Sover man mest på mage som jag så har man fullt av streck i ansiktet ännu när man kommer på jobb.
Men vitaminer alltså, oerhört viktigt att få i sej dem nu.

tisdag 11 mars 2014

Att njuta en stund


Visst är det fantastiskt att kunna njuta av våren redan i mars.
Visste exakt vad jag skulle göra när jag kom hem i dag. Gjorde smörgås och värmde en tekopp, tog plädar och kuddar och bar ut till växthuset. Satt och plirade mot solen och lyssnade till fågelsång.
Inget kan vara mer avslappnande efter en dag med buller i öronen och ögonen bakom mörkt skydd.
Visst blir det fort kallt när man sitter så här men vinden slipper man och en halvtimme gick ändå riktigt bra.
Ny energi tankad för att ta itu med hemmasysslorna.

måndag 10 mars 2014

Elefant


Verkligen inget nytt under solen här.
En måndag som alla andra måndagar. Hann åtminstone få lite sol i ansiktet sen vi kom hem, det är positiv när man börjar tidigt om mornarna.
Det blev så att jag hälsade på farmor en stund då i går och när jag kom hem var köksmästare Patrik igång med att grädda hemmagjorda hamburgerbröd och maletköttbiffarna så gott som klara för pannan. Ibland blir man mer än förvånad. Jag hjälpte till med sallad och dressing medan han stekte och det var gudagott må jag säga. Den pojken svälter inte ihjäl i första taget.
Så färdigställde jag min elefant tavla som jag skissat på tidigare under dagen.
Akryl alltså, det är så roligt just nu.

söndag 9 mars 2014

En helg med sol


Det har varit en bra helg med sol och våriga vindar.
Länkskorna har åkt fram och de tjockaste vinterplaggen har jag börjat tvätta bort. Det är ju inte mer än att ta fram igen om det behövs ännu.
Kvinnodagen till ära hade mamma och jag en dejt i växthuset så länge solen var oppe. Patrik fick agera betjänt och serverade ännu varmt fröknäckebröd åt oss. Men strax solen for bakom trädtopparna kom kylan och vi sökte oss inne. Här inne var det minst lika bra eftersom vi lät Leonard sjunga för oss på tv och vi satt och suckade förnöjt och drömde oss tillbaka till ljuvliga konserttider.
Gubbarna hade vi skickat på hockeymatch och hem kom de med mat åt oss mitt i Hallelujah.
Har förnyat garderoben med pastelligt inför våren och vår resa. Fick presentkort av Patrik till julen och tacksamt shoppade jag loss på det.
Söndagen har bestått av långpromenad pulled pork virkning läsning, ja sånt som hör en bra söndag till. Nu har jag skissat upp ett motiv och ska väl så småningom söka fram penslarna, men undrar om jag inte borde ta en snabbvisit till kära farmor först. Känner att det börjar bli dags.

fredag 7 mars 2014

När radion påminner


Det pratades om nån undersökning med barbiedockor och yrkesval på radion i dag. Måste erkänna att jag bara hörde på med ett halvt öra.
Jag är inte säker på om jag nånsin ägt ett äkta barbiedocka, det fanns inte pengar till sånt i min uppväxt. Däremot köpte min mamma åt syster och mej varsin "barbiekopia" som inte kunde böja armar och ben men som hade nån typ av safaristuk på kläderna. Kakifärgat om jag minns rätt. De där brudarna var rätt häftiga tyckte jag och vi lekte mycket med dem.
Det som jag kom ihåg när jag hörde med det halva örat på radion hände för mer än 30 år sen.
Vi bodde i kyrkbyn mamma jag och min syster. När mamma skulle till jobbet fick vi också stiga upp och hon körde oss till mormor och morfars i grannbyn. Morgonen var tidig och vi var fortfarande trötta. Mormor och morfar steg upp för att mjölka och utfodra korna och jag och min syster fick lägga oss i deras säng som fortfarande var varm och doftade av trygga mormor och morfar.
Ibland gick det att sova en stund innan det var dags för skolan och ibland var det svårare. Det var då vi lekte med våra dockor och gjorde kullar, vägar och berg av sängtäckena.
När fähuset var avklarat kom de in och det vankades choklad och smörgåsar.
Vilken skattkista av minnen som finns bevarad. Skönt men vemodigt att ibland få lyfta på locket till den skattkistan, precis när man vill och känner.

onsdag 5 mars 2014

Styrkt av en kaffetår


Har gjort mer än nödvändigt i kväll.
Ibland måste jag fråga, kvinna kan du inte bara sitta still en kväll. Det är inte det att jag ränner världen runt, nej jag älskar mitt hem och min borg och känner mej vansinnigt lycklig varje dag jag kommer hem. Men sitta still har jag väldigt svårt med, det finns ju alltid nåt att göra.
Började med att tömma frysskåpet och ta varorna till svärmors frys. så har vi igen ett isfritt frysskåp och nu får det stå över natten och torka. Passade på nu när det var minimalt med matvaror uppbunkrat, då går det så mycket smidigare.
Lämnade framme lingon som jag gjorde sylt av och hittade tårtdeg som jag smälde ihop julstjärnor med hallonsylt av. Tänkte att det är väl ändå bättre än att slänga trots att degplattorna kändes torra. När man så har ugnen varm en gång så gör man väl också lite smaskiga mandelbröd.
Svärmor hade städat sitt hjälpkök i dag och jag ville förstås inte vara sämre så jag tog i alla fall ett skåp medan jag med jämna mellanrum sprang in till köket för att röra i nån sylt eller slänga ihop kvällsmat.
Det är nämligen inte bara vid äldreboenden städning går som en löpeld, det händer också ute på slätterna. Att tvättar en fönster ska banne mej alla ha sina fönster tvättade.
Då är skönt att sätta sej ner med en styrketår och fundera vad man egentligen håller på med.
Nästa vecka ska jag ta en kväll då jag inte rör ett finger.
I morgon kan jag inte för då ska jag....och på fredag går det inte heller för då skulle jag ju göra det och det och sen så.....

tisdag 4 mars 2014

Bullfest


Fastlagstisdag.
Jag hade bestämt att det bara skulle bli en bulle...

Nåja, det är ju bara en gång om året.
Storebror i huset var tveksam om hur det skulle gå med bullätandet så för säkerhets skull bakade han bullar i går kväll. Rejäla bullar. Som vi tog som efterrätt och bara hatten hade räckt, vid det laget var jag proppmätt och vi satt och frustade och slickade grädde och pudersocker. Kan intyga att det var väldans gott och storebror fick en stark tia för sina bullor.
Svärmor kom också med varsin gräddbulle och ett färskt bröd. Det satt fint och vi svälter inte ihjäl i dag åtminstone.
Sa jag att vi fick bullar på jobbet?

söndag 2 mars 2014

Färgstarkt


Gick från gråskalan till det färgstarkaste jag kunde.
En riktigt rolig teknik den här akrylen så jag får väl hålla mej till den nu ett tag känns det som. Har väl alltid känt att det inte går att stoppa mej i nåt fack vad gäller konstutövning utan jag behöver ha fria händer att pröva och testa.
Bordsstaffliet är det min gubbe som tillverkat. Han gjorde ett åt mej för massor av år sen när jag höll på med oljefärger och ett åt sin faster som höll till i både akvarell och akrylvärlden. Mitt var av sämre kvalitet och höll inte men när hans faster gick bort för några år sen så fick jag hennes staffli som var stadigare. Jag hittade några akryltuber som följde med i målargrejerna jag fick efter henne och nu har jag användning för dem också. Varma tankar till dej Ruth.


Annars har det varit en söndag med Vasalopp i tv rutan, promenad med hunden och fågelsång. Krattat ihop några kärror med kvistar och pratat med grannfrun som jag inte sett på hela vintern. Vart håller världen på att ta vägen undrar jag. Bakat fröknäckebröd och mandelbröd med ost.
Lillebror har hämtat hamburgare och franskisar åt familjen och som pricken över i:et tror jag bestämt jag ska vira in mej i pläden, dricka varm choklad och läsa en god(Amarone)bok resten av kvällen.
En söndag när den är som bäst.

lördag 1 mars 2014

Dansat igenom en lördag


Nej det blev inget måleri i natt.
Jag somnade som en stock strax efter tio och vaknade halv åtta i morse. Bra sovit enligt mej.
Trots att vi fick börja morgonen med experimenterande och trixande med diskmaskinen som jag hotade med att spika igen frampartiet på och börja diska förhand. ( Har aldrig haft nån förkärlek till diskmaskin, tycker det är dubbelt arbete alltid med det eviga plockandet) Peppar peppar, den fungerar igen.
Så förmiddagen vigde jag åt måleriets underbara värld och var så ivrig på den för mej nya tekniken, akryl.
Jösses det var så roligt att jag inte kunde stå still där vid köksbordet där jag bunkrat upp med färgtuber och penslar. Har ju inte kursat på den här tekniken utan internet har hjälpt mej på traven.
Jag ljuger inte om jag säger att på 15 minuter hade jag två tavlor klara. De hade liksom formats i huvudet en längre tid och det var bara att sätta dem på duk.
Den första är gjord med palettkniv och ganska tjockt med färg. Föreställer ett landskap från Lappland med lite tunna ungbjörkar i förgrunden och fjäll längre bak.


Skratta om ni vill men den andra fick jag inspiration till när jag häromdagen stannade vid rödljusen utanför polishuset och såg ett plåtskåp av nåt slag (elektriskt skåp?) och i dess anskrämlighet såg ett framtida konstverk. Så går det när måleriet finns i bakhuvudet mest hela tiden.
Kära mor var på besök i dag och prisade mina tavlor när gubben mest har fnyst åt allt det gråa. Men han har absolut inget öga för konst, dessutom har han två vänsterfötter. Men bör tilläggas att han är bra på mycket annat och är mej mycket kär.
Nåja, mamma såg en båt i dimma i den här tavlan och själv har jag betraktat slutresultatet och upptäckt två svanar bland säven. Sånt som bara finns där utan att det varit meningen från begynnelsen. Tänk vad olika ögon kan se i det abstrakta.
Känner ni annars hur våren hänger i luften? Underbart! Hade musik i mina öron när jag var till skogs med hunden och stegen var så lätta, precis som om jag var loss från vinterbojan.
Över ett år sen jag hörde Joe Cockers senaste platta och har beundrat den sen dess, ett verkligt mästerverk. I dag slog jag slag i saken och införskaffade den till min skivsamling och jag dansade mej igenom klyftpotatisar, biffar och bearnesås i köket.
Vad akrylfärg och musik gjort för den här kvinnan i dag!