Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 30 september 2017

När man ska köpa en knapp


Det kan gå så ibland, jo.
Att man ska in till handarbetsaffären för att köpa en knapp och kommer ut med en påse garn, mönster och rundstickor till en tröja. Och knappen.
Och ärlig som jag är sa jag som det var att jag behöver en knapp först och främst, men kunde tänka mej garn om de kan garantera att det finns idiotsäkert mönster för tröja. Dessutom ska det vara tunt och smidigt, ser ni jag svettas som en hel karl. Och visst, det finns sådana mönster och garn. Och jag fick förklaringar och fick se mönstret in real life och det var visst nåt fusk patent mönster jag kom hem med. Och när jag gick därifrån kände jag att det här kan bara inte gå fel. Senast jag stickade en tröja fick jag riva upp hela igen och sticka om på nytt och inte heller då blev den bra så då åkte den raka vägen i vedpannan. Där brann både tid och pengar kan jag säga.
Nå jag kan meddela att jag rivit upp flera varv redan på den här så det börjar inte bra. Jag hade sno på hela sticksömmen, så att. Men var vid gott mod intalar jag mej och har börjat på ny kula.
En helt annan sak.
Blev hungrig här mot kvällen och tänkte att jag hettar upp påsen med färskpasta och gör en god sås.
Läser på förpackningen och där står: Kan innehålla spår av BLÖTDJUR  I shit you not! Hur i jävulen kan de skriva sånt??? Där står jag med kurr i magen och läser att min färskpasta kan innehålla blötdjur. Ser framför mej när jag klipper upp påsen hur sniglar och baby bläckfiskar krälar ut. Blötdjur mina vänner, kan vara det äckligaste ord som existerar.
Som när vi var till Umeå med firman och skulle äta fint. Havskräftor och musslor av nåt slag (har förträngt namnet) och det klapprade som av löständer på tallrikarna när folk öste upp. Jag trodde jag skulle dö svältdöden den kvällen, allt tills det på småtimmarna bars in nån halvseg ryggbiff som jag tuggade i mej. Fint är inte alltid gott.

fredag 29 september 2017

Äntligen sol


Fredag, och vi har fått njuta av vackert väder.
Man kan ju inte annat än vara glad åt solen, men jag hade ju redan sett framför mej hur jag skulle fläka ut mej på soffan hela kvällen och äta pizza.  Nåja, visst har jag hunnit med det också men det vackra höstvädret tvingade mej att gå efter gräsklipparen en bra stund. Det borde ju vara nåt med de sista gångerna vi behöver klippa mattan nu skulle man tycka.
Men nu i skrivandets stund är jag som en urvriden disktrasa. En veckas svängande med snöskottskalmar har tagit ut sin rätt. Bastu och sista avsnittet av tv serien Loch Ness, det får avsluta denna dag.

torsdag 28 september 2017

Så glad


I väntan på modellen...


Här sitter jag och känner in rummet.


Tomt ark.


Done.

Har varit på modellteckning i kväll och tiden går så otroligt fort där. Det är väl att man sitter och är så koncentrerad och blir alltid lika förvånad när modellen tar sitt pick och pack och förklarar tiden ute. Då stannar det helt enkelt där det stannar.
Jag känner mej så glad över den här dagen. Jag har fått ett par fina budskap som jag sänder en tacksamhetens tanke uppåt för. Dessutom har jag fått träffa min lillebror, om så bara för en liten stund. Men att få en stark broderlig bamsekram av honom är så fint. Vi träffas så väldigt sällan så de små stunderna blir i stället så värdefulla.
Med värme i hjärtat lägger jag mej i kväll.

onsdag 27 september 2017

Bejaka grottmänniskan


Det är som om dimman vi lever i nu också har slukat alla ljud. Som att man går i ett ljudisolerat rum. Endast knastret under mina skor och Zebs flämtningar, men stannar vi upp är det knäpptyst. Spooky!
Känner att jag nu gör en ordentlig revolt.
Efter sommarens alla benrakningar låter jag växtligheten frodas och bejakar grottmänniskan som bor inom mej. Undrar hur lång beklädnad den kan vara till jul? Kanske så långt att det går att binda små bjällror kring bena och köra sitt eget bjällerklang.
Sånt kan dimman göra med folk.

tisdag 26 september 2017

Slutarbetet


I kväll har vi haft vår första gruppträff angående slutarbetet i skolan.
Man känner nu att det börjar bli pirrigt nära, det som vi vetat av från allra första början men som vi tyckt varit så långt in i framtiden.
Å andra sidan sägs det att vi inte ska behöva vara nervösa inför det men när man ska ha en förklaring till det konstverk man gör och teknik, samt förklara det inför rektor, konstnär och klassen. Då kan man bli lite skakis.
Om en vecka ska jag ha individuell träff med Tanja Aumanen. Då ska jag ha skissat upp det jag tänkt göra och så ska vi gå igenom hela processen och jag hoppas få goda råd på vägen.
Många verkar ha, enligt min mening nästan tagit sej vatten över huvudet med slutarbetet. Väldigt djupa funderingar, mycket detaljer osv. Jag tänker ta den enkla vägen och förenklar min målning så långt det går. Vill inte lägga allt för många timmar på den målningen trots att den ska på utställning i december. Jag kör helt enkelt Ernst fundering, "i det enkla bor det vackra" Sen ser jag var det landar.

måndag 25 september 2017

Som måndagar mest


Det här är ingen måndag utöver det vanliga.
Lika trött och slut som alltid före man kommer igång efter en helg. Eftermiddagen gick i ett huj och jag blev allt förskräckt när jag tittade på klockan och insåg att om tolv minuter skulle jag ha kokat kaffe åt arbetarna. Nästan så jag kunde lagt huvudet i pant på att digitalklockan visade fel och senare började jag fundera var jag varit så länge eftermiddagen gått. Jag kunde inte ha sovit eftersom räknaren på min maskin visade helt normalt efter en arbetsdag. Inte för att jag klagar, mera sådana eftermiddagar tack. Men på slutet av dagen var jag riktigt trött och visste inte hur jag skulle orka sopa upp avfallet som spridit sej över golvet. Ja så går en vanlig måndag och det var så skönt att komma hem och inte ha nåt program alls denna kväll. Lite har jag akvarellat och fick frisk luft utefter vägen med Zeb. Kunde konstatera att kommer vi hem efter halv fyra på dagarna nu så har solen redan sjunkit bakom pilträden och knappt nån sol finns mera på terrassen. Men så är vi på gränsen till oktober också.

söndag 24 september 2017

Sommarvärme


Så otroligt fin dag vi fick, söndag, ledig dag och allt.
Så gott som vindstilla från morgon och kyrkklockorna från byn hördes så tydligt på morgonpromenaden till skogs. Vi både åt och drack eftermiddagskaffet ute på terrassen och bara satt och njöt av den fantastiska värmen.
Jag har också fått en lektion i frisbeegolf och vem vet, kanske jag satsar på det efter att konststudierna är klara. Kunde bli riktigt roligt det där om man övar. Fast jag har troligtvis för dåliga axlar för det där fast jag i unga år fick höra hur otrolig kastarm jag hade. Men det var då det.
Har också kommit igång med ett målningsprojekt och tog en paus i det och gick för att palla äpplen av svärföräldrarna. Hur kommer det sej att andras äpplen alltid är godare än egna?
Gick ner till ån och hade Zeb med, som gärna hade sprungit rakt ut i vattnet om jag inte hejdat honom. Så vackra färger att jag måste hämta kameran och ta ett varv dit igen.
Detta har varit den bästa höstdag hittills. Sol värme och färgexplosion.


lördag 23 september 2017

Dagar som gått


Jag lämna visst där nånstans mellan de gröna kulorna.
Tiden vill inte alltid räcka till för att sätta mej ner och skriva ett inlägg. Men torsdag var jag på modellteckning i skolan och då startar jag strax efter klockan fem hemifrån och kommer hem närmare nio, då finns ingen ork kvar kan jag berätta.
I går var vädret på topp och gräsmattan som levt sitt eget liv alltför länge måste åtgärdas. Dit for den kvällen.
I dag började jag med att gå på en jordfästning. Om man vill eller inte kommer också sådana tillfällen, och jag hade inte hjärta att stanna hemma. Gunvor, som bodde "i ana ända" vid mormor och morfars och liksom alltid fanns där på ett hörn när jag sprang där i min uppväxt.
Senare blev det ett lass till ekorosk, och så har jag stått i köket hela eftermiddagen. Bakat lingonkaka, kokat äppelmos och gjort en stor kastrull med den där treveckors salladen jag tidigare skrivit om.
I bakgrunden har dvd:n Leonard Cohen live in Dublin snurrat. Han skulle ha fyllt 83 här om dagen om han inte gått vidare till en bättre värld. Så jag hyllar honom i dag och låter mej sjunka ner i nån sorts melankoli. Han slutar aldrig beröra. Aldrig.

onsdag 20 september 2017

En susning av jul


Vi besökte Tobaksmagasinet i kväll där Tanja Aumanen och Peter Hedman har utställningen The Journey. Den var färgstark, känslosam och intressant. Konstnärerna passar väldigt bra tillsammans trots olika konstformer och uttryck.
Tanja själv fanns på plats så jag fick en liten pratstund med henne. Hon ska vara min handledare i mitt slutarbete vilket jag är väldigt glad över.


Sen hem för att brygga kaffe och knapra kex som har en susning av jul. Gröna kulor kan väl aldrig vara fel liksom, åtminstone inte i min värld. Choko och gröna kulor, all in one.

tisdag 19 september 2017

Sysselsättning höstkvällar




En återkommande sysselsättning höstkvällar är tedrickandet.
Nog blir det alltid en tekopp nu och då men det fartar i vartefter hösten går. Har man varit ute med hunden på en ruggig promenad är det skönt efteråt att krypa upp i soffan med en varm tekopp i handen.
Vi har fått tillgång till nygamla tekoppar med fat och assiett, ett halvt dussin av märket Taika av Arabia. Gubbens faster har haft skåprensning och det gillas skarpt. Dessa har samma form och storlek som våra Runo koppar så de går bra att blanda ifall man är en större samling.
Jag tyckes dessa är riktigt fina. Lite höstiga och vemodiga. Så tack Ing-Britt! De kommer att användas flitigt.

måndag 18 september 2017

Höst på riktigt


Nu är det verkligen höst på riktigt.
Tycker det eldas dagligen i spisen nu. Hundpromenaderna sker med gummistövlarna på. Jag kände för att göra en köttsoppa till kvällsmat, liksom för att få upp värmen inifrån. Och vi har ny bil i en höstig plommonfärg.
Ja äntligen får jag väl utbrista. Vi har tittat och provkört bilar i ett par års tid, inte alls så allvarligt i början och sen har det planat ut igen. Vi har tittat på både höga och långa tills jag ställde frågan "varför duger inte en helt "vanlig" bil åt oss. Flera märken har kommit och gått men vi blev trogen det gamla beprövade. Det kändes helt enkelt rätt och gav den mesta åhå upplevelsen.
Men nu tycker jag synd om vår gamla trotjänare, att vi övergav honom bara så där. Känner med mormor som stod på trappan och grät när nya köpare for i väg med deras Toyota.
Men det värsta av allt är att en Cohen cd lämnade i spelaren, snacka om dyrbar gammal bil! Men vi ska ha däck och sånt till bilaffären ännu så då gäller det att trycka ut den och trycka in den i nya bilen istället. Nåt gammalt och invant behöver jag nog ha.

söndag 17 september 2017

Trädgårdsstädning


Efter morgonens promenad med Zeb lämnade jag ut för att städa i trädgården.
Drog på mej gummistövlarna men kunde snabbt konstatera att de inte längre är vattentäta och fick i alla fall gå med ena foten blöt.
Många sommarblommor har sett riktigt lidande ut den senaste tiden och i ärlighetens namn bryr jag mej inte längre. Så de mest ofagra hamnade på soptippen och några fick ännu vatten och lite uppfräschning. Men det var väl också sista gången.
Sopade i växthuset och tittade om tomaterna och de några stackars gurkor som ännu hänger där. De verkar ha slutat växa nu och tomaterna är gröna och sköna. Nånting måste jag väl hitta på med de gröna, kanske de går att steka, koka och mosa... Nåt knep ska jag allt googla fram.
Bar in några möbler för vinterförvar, inte sitter man direkt och njuter mera i år. Men om så finns ännu möbler kvar på terrassen.
Sen tvättade jag krukorna som jag tömt och de står nu uppradade på gräsmattan. Nån ska orka bära in dem också.
Det är ganska mycket att fara över på hösten också, det borde man komma ihåg på våren då man är ivrig och det ska placeras krukor i alla hörn och kanter.
Så idag har axeln fått vara med för jag tänkte att ska den klara arbetsdag så ska den klara lite trädgårdsansträngning också. Få se hur det går.
Gubben hämtade hem ett ämbar lingon från skogen och rensade medan jag tossade på bland krukor och ogräs så jag hade bara att fylla frysen sen. Bara aroniabären ska tas tillvara ännu ifall jag hinner före fåglarna. Men ännu är de inte mogna.

lördag 16 september 2017

Grå lördag


Låg och läste till klockan två i natt, pigg som en mört och spännande bok.
Det i sin tur gör ju att det blir en sen morgon och eftersom regnet öste ner var det skönt att bara ligga och dra sej. Inte ens hunden rörde en fena.
Sent om sider när vi eldat en brasa i spisen och kört ut den värsta ruggkänslan gav vi oss i väg för att provköra bilar. Ja, det kommer och går detta med "ska vi byta bil snart" . Det har pågått i ett par års tid :)
I alla fall så har jag i dag gjort nåt som jag aldrig gjort förut. Kört en automatväxlad. Herrejösses vad jag var nervös! Där vevade jag på med vänsterben och försökte desperat hitta frikopplingen och gubben skrattade åt mej. Själv försökte han växla ett par gånger så inte gick det bättre för honom. Men det gick riktigt hyfsat ändå och visst kan man lära sej sånt också.
Annars får jag ta det fortsatt varligt, axeln är definitivt inte vad den skulle kunna vara.

fredag 15 september 2017

Rituals




Lugn dag.
Har läst på boken Sekten som återuppstod av Mariette Lindstein, en riktigt spännande bok. Fick ett telefonsamtal av en fd arbetskamrat vilket verkligen gjorde min dag. Skrivit tre A4 sidor om konstnären Georges Braque och kubismen. Detta ska renskrivas ännu inför föredraget jag ska hålla.
Min axel har varit helt okej tills i kväll. Nu smärtar den och musklerna krampar på nåt konstigt sätt. Få se om jag får ta till nåt muskelavslappnande för att få sömn.
En dag som denna med regn och rusk kan det vara skönt att ta hand om sej lite extra.
När vi var till Umeå kom jag i kontakt med Rituals. Hittade en favorit som har sparsamt med doft och underbar mot huden. Känns lite lyxig också med de fina burkarna.


torsdag 14 september 2017

Stillsamhet


Jag har varit fullt sysselsatt med att vara stillsam och vila i dag så jag har inte hunnit till bloggen före nu halvvägs natt. Dessutom har det varit modellteckning i skolan i kväll så jag kom just hem från den.
I morse låg dimman tät utanför fönstren och solrosorna slokade. Dimman har lättat men solrosorna slokar fortfarande.


Här inne kändes det också småruggigt så jag beslöt att tända höstens första brasa.
Tände ljus och bryggde mej en kopp kaffe. Njöt av lugnet.
Min raska pigga mamma var här på cykeln före jag hunnit sopa golven från sand ved och gräs. I bland är hon för ivrig för mitt bästa, haha! Nej skämt åsido, jag är alltid glad att se henne.


Så försökte Zeb och jag fånga dagen.
Vi tog en tur längs ett av våra promenadstråk. Försökte rädda livet på en tilltufsad påfågelöga men tror chanserna var minimala där vi la honom. Bongade en lurvig tusenfoting och arbetade med min grodskräck på nära håll. En ca 3 cm stoor groda låg och kukkade i en vattenpöl men spelade död när vi kom närmare. Snälla ni, man måste helt enkelt vara rädd grodor. Har ni sett dem på riktigt nära håll? Ett huvud som liknar ormens och benen är som tagna från krokodilen. Livsfarlig!
Så har jag ansträngt mej med att ligga i soffan och läsa, riktigt jobbigt. Och gjort skolarbetet färdigt, alltså målningen. Ännu ska nån A4 skrivas.
Nu är det en lurvig som pockar på uppmärksamheten, ber om att få bli kliad bakom öronen.

onsdag 13 september 2017

Holmfrid


I brevlådan i dag låg akvarellvykortet av Holmfrid. Kan ju inte annat än älska denne herreman.
Det roliga i det här är att det kommer från en kvinna jag i unga år på nåt sett såg upp till i min egen by. Hon var äldre och tuff och sånt gick hem hos lilla mej. Nu har vi hittat varann på instagram vilket känns riktigt skoj.
Mindre skoj är att det sprutats in kortison i ena axeln på mej today.
I veckor har jag försökt med värktabletter och Voltaren gel men började se mej besegrad. Så i dag blev det läkarbesök och det stod fort klart att här ska det sprutas om jag ska bli i skick. Hela axeln brakar och knakar och så ska det inte vara. Ska jag se nåt positivt i det hela så är det tack och lov inte min ritarm, har alldeles för mycket på gång nu för att det ska hindra mej.
Efter allt pulande och gräftande för att hitta rätta stället att sätta in nålen är jag i kväll i sämre skick än före. Kan inte lyfta armen särdeles högt och sååå sjuk.
Kan väl bara bli bättre ska vi tro.

måndag 11 september 2017

Terapi


Terapi för kropp och knopp det är att skuffa omkring en gräsklippare på en matta stor som en fotbollsplan. Man ser hur närmare mitten man kommer för varje varv. Det har jag hållit på med i kväll en stund. När man sen har en snäll gubbe som efter att ha rastat hunden kommer och sätter hörlurar på en och spelar Mozarts Trollflöjten för en så det går rysningar av välbehag genom kroppen, då mår man bra.
Det ena leder till det andra som de säger och när jag kom in beställde jag biljetter till Trollflöjten som ska sändas live från Metropolitan i NY i Schaumans salen om några veckor. Undrar om det inte bara är gamla kostymklädda gubbar och gummor i publiken. Men då tänker jag som så, att det är synd om de som ännu inte förstått sej på storheten i liknande verk. Nu har jag nåt att se fram emot.

söndag 10 september 2017

Vinnare


Druvskörden blev inte såå stor i år heller :)
Har suttit med skoluppgiften i flera timmar i dag. Mycket arbete med den men så är det ju ingen panik heller. Men jag håller på att tröttna på den nu och inser att jag inte blir nåt kubistfan.
Eftersom vi bara varit på två i dag passade vi på att förstöra ett presentkort vid Uffes på två söndagsluncher. Skönt att ibland gå till färdig mat och dessutom äta gott.
Så konstaterade jag att jag är lycklig vinnare av en liten kattakvarell som kommer att skickas mej från Sverige. Det var namngivning på katten och jag döpte den till Holmfrid som gick hem hos akvarellisten. Ibland behövs ingen stor pengavinst, den här vinsten har gjort hela min dag.
Holmfrid är ett namn som följt mej i över tjugo år och som jag tar till när det behövs. Holmfrid var arbetsnamnet på min sistfödde också och det är väl synd att han inte fick det i andra namn åtminstone. Han skulle gillat sina föräldrar om möjligt ännu mer då.

lördag 9 september 2017

Där satt den


Ja där satt den, första skolhelgen för hösten.
Vi fick överblick av våra studietimmar och jag kunde konstatera att det inte är nån hätä alls. Hålls jag bara frisk och kan vara på de två återstående skolhelgerna så har jag bara en handfull kvällskurser så har jag mitt på det torra. Därtill kommer då slutarbetet förstås som det blir några träffar med men som vi annars får arbeta med hemifrån.
Helgens uppgift påbörjade vi på eftermiddagen och fick som hemläxa tills nästa gång. Min målning är så halvfärdig att det inte är nåt att visa upp men kanske jag har tid att arbeta med den i morgon.
Den här dagen gav skön energi och jag var så pigg när jag kom hem att jag slängde ut sängkläder och nån matta på vädring medan de djupmörade biffarna gosade till sej i rumsvärmen.
Ja, det var ju detta med ätandet. Som en hel karl vände jag in mat och suckade av belåtenhet. Fick en stor påse grönkål av en studiekamrat som jag wokade, stekte pepparmarinerade nötbiffar, gjorde en gräddig kantarellsås och till det basilikapanerad klyftpotatis. Och ett gott vin till.
Sen upp till svärföräldrarna för att träffa gammelmorfar som var på besök. Där blev det kaffe och chokladbakelse så jo, jag borde sova riktigt gott och fridfullt i natt.


Konsthistoria


Denna skolhelg kör vi Konsthistoria del 1.
I går satt vi på föreläsning hela kvällen och började vid grottmålningar och kom fram till renässansen. Därifrån börjar vi denna dag och betar oss framåt. Mycket intressant och det beror också på att vi har vår super rektor Annika i ämnet.
Vi fick en uppgift som vi ska påbörja under dagen och fortsätta med hemma tills vi har skolhelg 2 i ämnet. Vi fick dra oss varsit namn och så ska vi ta reda på fakta om denna konstnär och måla en tavla av nåt av dennes konst. Eller göra en egen version men behålla konstnärens teknik. Jag tände på alla cylindrar när jag googlade "min" konstnär. Lite kubism sitter väl aldrig fel.
Nu ska jag rusa iväg till studiekompisarna och samåka till skolan.

torsdag 7 september 2017

Ändrade planer


Det var nära att jag påbörjat skolterminen i kväll.
I sista sekund kom vi på andra tankar min studiekompis och jag. Första skolhelgen startar i morgonkväll och det skulle ha blivit tre dagar i rad. Kanske lite mycket på en och samma gång tillika som jag är både ivrig och taggad att dra i gång.
Det blir en intressant sista termin med slutarbetet. Det mesta får vi göra hemifrån om vi bara har möjlighet.
Men istället för att modellteckna har jag fyllt på kylskåpet vilket också var en nödvändighet. Lördagkväll när jag kommer hem och skolhelgen är över behöver det finnas ordentligt med proviant att ta till. Det går otroligt mycket energi åt och jag är utsvulten. På vägen hem brukar det fantiseras om vad vi ska stoppa i oss bara vi kommer hem, haha! Mat är livet!

onsdag 6 september 2017

Glad


Käraste svärmor har stickat mej en kofta!
Så glad och nöjd över den att en pose var på sin plats. Ett riktigt användbart plagg som jag kommer att använda mycket, det känner jag på mej.

tisdag 5 september 2017

Det var som löken!


De vackra höstdagarna fortsätter och vi försöker ta vara på den lediga tid vi har.
Att sitta och njuta av kvällskaffet ute i solen blir en höjdare. Tvättade vardagsrumsfönstren på utsidan för att jag ska kunna se på dem från insidan. Köpte gardiner på Ikea som jag tänkt smälla upp nån kväll här så då är fönstertvätt på sin plats före.
Zeb han vandrar runt med mej där ute och gör allt för att få lite hallon vinbär och morötter. Drog upp den lilla lökmängd jag har för torkning och strax var han där och knyckte en lök. Inte fick jag den av honom och på lagom avstånd la han sej ner och tog en tugga. Hans min efteråt var obetalbar. Riktigt snopen blev han och löken blev att ligga i gräset. Allt är inte guld som glimmar eller hur det nu var.


måndag 4 september 2017

När blir jag pigg?


När ska jag bli pigg igen frågar jag mej.
Resetrött? Kanske. Men vi har inte sovit en hel natt ostörd i detta hus på över en vecka och jag tror det är det som nu lägger sina spår. Hostan hemsöker oss.
I alla fall så måste gräsmattan ansas i kväll, den har fått alldeles för många dagar på sej att växa nu. När vi hjälptes åt tog det inte så värst lång stund.
Så tog jag fram kocken i mej och värmde en burk ärtsoppa. Ibland sjunger jag konservens lov och pris.
En tekopp nu, sen knyter jag mej.

söndag 3 september 2017

Andra och sista dagen


Efter morgonmålet for jag och en vän på morgonpromenad. Så vackert nere vid vattnet.










Den här dagen skulle ägnas åt Ikea och Avion gallerian.
Fint att ha bussen nära till hands så fick vi lämna in våra shoppingväskor där istället för att släpa runt på dem i timtal.
Ombord på båten tillbaka blev det Skärgårdsbordet och vi som förstår oss på mat åt och drack från det att de öppnade tills de stängde. Nästan så att vi som var sist fick små vinkar om att de tänker stänga nu. Men det var både lugnt och fridfullt att bli kvar vid bordet och småprata.


Utanför gick solen ner över ett stillsamt hav och småningom glittrade en stor måne i vattnet.
Det var sent när vi äntligen kom hem och i dag har det gått i slow motion. Trött efter missade sömntimmar på ett par nätter, men allt roligt vi upplevt och att få tillbringa tid med arbetskamrater också utanför arbetet uppväger allt.

På resa med arbetskamrater


Trött men otroligt nöjd med de två dagar jag varit med arbetskamrater över till Umeå.
Från båten körde vi direkt till Komatsu som vi gör delar till.


Verkligt intressant att få guidning i fabriken från början till slutprodukt. Och att se var våra insatser hamnar i slutändan.



Så checkade vi in på Scandic Plaza och de flesta valde att vila på rummen för att orka med kvällen.



Det gjorde inte gubben och jag. Vi valde att gå till det mysiga Kulturbageriet på kaffe.




Sen sökte vi upp Guitars- The museum som vi inte hann med förra gången vi besökte Umeå. Detta ställe var en riktig pärla och rekommenderas även åt de inte så gitarrfrälsta. Men en guidad tur blir detta en höjdare.



På kvällen gick vi över till Orangeriet Boule & Bistro där det blev mat och Boule turnering. Detta spel var nytt för de flesta av oss men riktigt roligt när vi väl kom igång.
Efter många timmar vandrade vi tillbaka till hotellet i en ljummen natt i en ännu vaken stad.