Om mig

Min bilder
Jag har man,två nästan vuxna barn och hund och vi bor i vårt Esse. Musik,konst,inredning och natur hör till mina intressen.Försöker hitta det positiva i varje dag.Lämna gärna en kommentar.

måndag 27 april 2015

Mjödtillverkning


I helgen uttryckte jag mej lite klantigt enligt pojkarna.
Sa att i år behöver jag väl inte göra någon mjöd? Blickarna jag fick tillbaka var inte svåra att tyda. Så när jag kom hem i dag fanns alla ingredienser i köksskåpet.
Nu blir det skogen med hunden och sen bjuder svärmor på födelsedagskaffe. Och ännu efter det kommer Ernst. Julafton i april kan man säga.
Hälsogranskningen gick fint i dag. Bra värden, lungor i topptrim, stark som en karl, vilopuls som en elitidrottare, hörseln ner och vikten upp. Fint tycker jag, det jämnar upp det hela.

söndag 26 april 2015

Regntungt


Det blev en innedag av stora mått.
Men så mycket förutseende var vi att den dagliga promenaden intogs före de första dropparna föll.
Blåsiga kyliga vindar men i skogen var det stilla förutom trädtopparna som vajade högt ovanför våra huvuden. Zeb och jag följde en bergsfink som bara hoppade fram i lingonriset framför oss med ena vingen skadad. Så sorgligt att förstå att han hade ett tragiskt öde att möta.
Sen när regnet kom tog det musten ur oss alla och jag har legat inbäddad bland kuddar läsandes Juloratoriet som jag tänkte jag skulle komma över i dag. Men tröttheten la sej som ett täcke och det var så skönt så skönt att sova. Precis som hunden sträckte jag ut mej ibland men rullade genast ihop på andra sidan. Tror det gör gott med regndagar mellan varven.

I kväll har jag mest i huvudet hur mycket jag ska hinna äta före klockan blir tio för då är det stopp. Ska på hälsogranskning i morgon klockan åtta från arbetet och då ska det provtagas hit och dit. Det jag har mest trauma över är vågen som jag kommer att tvingas upp på. Det är det värsta jag vet och så får jag stå med skammens rodnad över hela fejset. Får nog göra som jag hörde av en annan häromdagen när hon skulle vägas. Hon höll försvarstal före och förklarade att hon är en aningens för kort till sin vikt. Så kan man ju också se på saken och allt faller på plats. Den naturligaste förklaring kan man tycka.

lördag 25 april 2015

Överraskat mej själv


Ibland är det meningen att man inte ska sova bort en ledig lördagsmorgon.
Vaknade redan före 6 och det kändes inte som ett alternativ men slocknar man tidigt en fredagkväll så måste man förstå att det straffar sej i andra ändan.
Låg och stirrade i taket till halv sju, sen bestämde jag mej att ta en svintidig promenad med Zeb.
Kan faktiskt ha varit dagens bästa beslut. Det hade varit en kall natt och världen låg i dis. En blek sol kämpade för att ta sej fram, morgonpigga tranor hördes och lite tappra småfåglar. Vackert var det hur som helst.


Så här såg Zeb ut när jag hämtade honom i linan. Men han var överlycklig av att få starta dagen med lite spring och dikessnusande.
Kaffe och smörgås smakade gudomligt när vi återvände. Torrfoder och 5 stycken piller tyckte inte heller Zeb var fy skam.


Vi har tittat på lite staketlösningar i dag.
Där otygsbuskarna varit skulle det sitta fint med nåt staket och jag är inte så ivrig på att igen sätta igång mina karlar med nåt projekt som igen finns i min skalle. Så jag tänkte gå den enklare vägen och eventuellt köpa färdiga staketkonstruktioner "bara" att sätta ihop.
Så vi har kört via stadens alla bygg och trävaruhus och tog även en sväng till Nykarleby. Blev ingen affär ännu utan det måste allt smälta lite.
Gubben började med att sätta sej i frisörsstolen i stan och jag fick fritt gå omkring i affärer. Fyra gånger var jag in i provhyttar och kom hem från dagens resa utan att ha öppnat plånboken ens. Fattar det knappt ännu. Dessutom gick vi som hastigast igenom vid Sunds utan att jag så mycket som kikade till sidorna. Så här i efterhand kan jag  tycka att det nästan vore straffbart men ibland får jag såna konstigheter för mej. Blir helt enkelt att ta igen det en annan gång.
Väl hemma var det värsta högsommarvärmen på terrassen och jag slet fram två stolar och ett bord, tidning och solbrillor och parkerade mej. Underbart!


Småningom blev det molnigare och jag fick börja tänka ut nån annan sysselsättning.
Det blev dammsugning av några hundra döda flugor i uterummet och jag prisar igen Bio Kill. I dag sprayade jag andra gången och inga levande flugor har funnits där på två veckor. Ja de har ju levat när de krupit in men strax har det börjat vingla i skallen på dem och så upp och ner med skiten.
Sen skurade jag tegelstenarna som vi har till golv som mossat till sej i vinter.


Zeb bevakade sina intressen...


Eftersom uterummet var flugfritt, golvet nyskurat och solen uppe beslöt jag att tillreda kvällsmat åt gubben och mej och bära ut alltsammans. Så skönt att kunna börja ta tillvara uterummet på allvar åter en gång.

fredag 24 april 2015

You got me singing



Jag kommer alltid tillbaka.
Ibland tystnar musiken, nåt jag aldrig trott skulle hända. Men ofta fast jag är ensam hemma och jag kunde spela precis vad jag vill och hur högt jag vill går jag omkring i tystnaden. Tror det har att göra med allt buller och skrammel jag har runt mej på dagarna och för att försöka få tyst på det har jag radion på i hörlurarna så egentligen är det ett evigt bröl i öronen. Kanske just därför det är så skönt med tystnaden.
Men så kommer det stunder när jag verkligen är i behov att något. Något som ger en slags tröst som i kväll efter denna sorgens dag eller så kan det vara tvärtom när glädje står högt i tak.
Då är det Cohen jag kommer tillbaka till, och det slår mej alltid "varför har det igen gått så länge? det är ju precis det här jag behöver"
Så spelas det om och om igen tills tystnaden åter lägger sej.
I kväll vill jag dela med mej av den HÄR

torsdag 23 april 2015

En bättre dag


Det finns dagar när jag är så inne i mina egna tankar medan jag arbetar att jag varken har koll på tid eller rymd. Som en egen liten värld där inget annat exisisterar, bara mina tankar och jag. I dag har varit en sån dag och jag har blivit lika förvånad varje gång det blivit kaffe eller matpaus. Då har jag tagit av mej de mörklagda skyddsglasögonen och blinkat förvånat åt ljuset. Som att vakna till en ny morgon varje gång. Men jag ska inte klaga, arbetsdagen går så mycket snabbare på det sättet.
Så hade jag någonting hett efterlängtad efter arbetsdagen. Min älskade lillebror.
Honom fick jag träffa i ungefär en timme tillsammans med ett gäng andra pratglada och att få av hans bamsekramar kan rädda en hel dag. Har inte sett honom sen oktober och under den tiden har han gått och gift sej och allt. Verkligen, han är en av de finaste.

onsdag 22 april 2015

När det inte går som på räls


Nej alla dagar är verkligen inte så trevliga.
Vi skulle ju på kontroll av Zebs tass och jag visste att det blir fortsatt medicinering eftersom inget bitit på såret ännu. Veterinären tyckte att såret ser lite märkligt ut och varken blöder eller är varigt och hon funderade eventuellt att det kan vara fråga om en tumör. Så vi fick välja på att ta kortison och antibiotika i ännu två veckor och se ifall kortisonet har nån verkan. Eller att söva honom och ta en bit av såret för att eventuellt upptäcka cellförändringar. Vi valde medicinering som första alternativ, allt kom så plötsligt att vi inte kunde smälta det så där bara på direkten.
Så nu är vi uppe i en medicindos på 10 tabletter om dagen och det är inte lite i en stackars hundkropp.
Då tvättar vi också tassen dagligen med antibiotikaschampo.


Jag tog min lilla vän på en skogsutfärd och han var glad och full av energi. Svårt att tro att nånting felas honom. Rusade ner i diket och kom upp med en halv tall på ryggen.


Åtminstone fick han mej att skratta åt hans bryderi hur han skulle få bort kvisten. Så nu har vi två veckor av medicinering och sen återkontroll. Lever på hoppet.

tisdag 21 april 2015

Ljuvligt


Gratulerar till oss, gräsmattan är genomkrattad.
Det mesta är gubbens förtjänst det ska vi inte sticka under stol med. Han är en hejare på att kratta medan hela jag får spader redan av att hålla en kratta i handen och jag hävdar bestämt att den dag det var utdelning av krattningsiver så var jag ute på villovägar. Den ivern hittade aldrig mej. Och jag inte den. Däremot kan jag tycka det är fasligt fint när det väl är klart.


Det lövas i buskar och träd.
Lillebror hade den goda smaken att komma hem med Magnumglass efter arbetet så vi satt i solen på terrassen och njöt. Inga trädgårdsmöbler framme ännu, tyckte nån yrade om snö på torsdag. Hoppas det nu bara var ett yrande.


Naturen bjuder på ögongodis.


Zeb saknar snöhoparna och söker sej helst i skuggan. I morgon bär det av för kontroll av tassen men jag vet redan att det blir förlängning av medicinen. Det är ett riktigt elakt sår. I maj när och om det börjar hålla varmt ska jag klippa hans päls. Gjorde det ett år tidigare och vi nästan såg hur han njöt av friheten. Fast jag gillar att borra in händerna i hans päls och i dag var den så varm och inbjudande av solvärmen.