Om mig

Mitt foto
Jag lever det ljuva livet i Esse tillsammans med min man och vår hund. Två pojkar som är utflugna. Går som bäst vuxenlinjen på Nordiska konstskolan i Kokkola. Älskar allt som gör livet värt att leva och försöker få en guldkant på varje dag. Följ med om du har lust.

måndag 5 december 2016

En ledig måndag


Jamen här ser ni nu ljuskronan jag skrev om i ett tidigare inlägg.
Målad i äggtempera och kronljus så blev den riktigt charmig, trots sin skevhet. Man ser att ljusen spretar lite hit och dit och det hade kanske inte varit så påtagligt om jag haft klotljus istället. Så med snart 40 år på nacken har den fått ett helt nytt liv.
Vi har som sagt haft ledig dag och såg fram emot sovmorgon. Ingen av oss kom ihåg ställa av larmet, så före fem gick första alarmet och prick fem andra. Efter det är det svårt att somna om så kring sextiden steg jag upp och stickade klart en socka jag påbörjade i går kväll. Sen började jag sitta snedare och snedare till huvudet befann sej på soffkudden och det for ca en halv timme.
Sen har man sina prioriteringar.
Hade tänkt mej nåt nytt till företagets julfest på lördag men gjorde helt om och prioriterade min kreativa sida. Köpte konstnärskrita, tavelkrita och kol. Fixeringsspray och 30 meter skyddspapper på rulle. Nu är jag i full gång i min målarlya och tänkte glömma bort både tid och blogg.
Med detta har jag så mycket roligare än nån ny trasa på kroppen som ändå ingen lägger märke till.
Ni får verkligen ursäkta mej men jag måste nu helt enkelt återgå till mitt stora nöje.
Ses och hörs och skrivs i morgon.

söndag 4 december 2016

Knåssi


Vaknade till en bedårande vacker syn utanför köksfönstret i morse.
Men jag kände mej "knåssi" Hade grym tobakshosta som satt långt nere i lungorna och snorade konstant. Och på det värk i ryggen. Ja när jag riktigt tänker efter var det verkligt synd om mej.
Men hostan och snorandet har gått om och jag har kommit fram till vad det kan bero på. Ingen förkylning utan det är från dammet av tavelkritorna vi använde i skolan. Det var ett fasligt taveldamm i  tecknesalen hela gårdagen.
Ryggen har jag känt av lite till och från och efter att ha stått med handen uppe vid staffliet så många timmar som det faktiskt blev så är det väl inte konstigt om ena änglavingen fått sej en törn.
Gårdagen tog faktiskt all energi från mej. Låg bortom all räddning på soffan mellan sju och åtta i går kväll och sov tio timmar i sträck i natt. Det tar så mycket mer på krafterna än man kan tro.
Så det går på halvström i dag men det gör ingenting, vi kör nämligen ledig dag i morgon så det blir liksom extra lång helg.
Jag tar några varv på sockstickningen, kör en tvätt och diskmaskin. Ungarna har kommit och gått, mätta i magen och en varm tacksam känsla har lagt sej i mitt bröst.
I dag behövs inte så mycket mer.


lördag 3 december 2016

Skolhelg


Skolhelg som sagt.
Med modellteckning på schemat med absolut bästa läraren man kan tänka sej. En fantastisk modell har vi också haft, trevlig och tålmodig och med konsten att sitta stilla långa stunder.
Det som har varit eländigt denna helg är föret och väglaget. Vi funderade sinsemellan vi tre som samåker huruvida vi hamnar ta Larsmovägen pga av trafikolyckan i fredags eller inte. Vi valde ändå att ta den vanliga vägen och starta tidigare. Med polisens dirigerande gick det ändå riktigt smidigt men synen av bilarna i diket gjorde att man kände sej smått olustig.
Men i alla fall, vi har använt oss av annat än vitt papper denna gång vilket ger teckningarna en helt annan lyster. Dessutom bara använt kol och krita. Det var suveränt roligt om än vi var alldeles för många där eftersom utomstående också fick delta. Den personliga undervisningen blir lidande i såna fall.
Nu är jag mera som en urlakad disktrasa och undrar hur länge gluggarna hålls öppna i kväll. Det tar på att hålla koncentrationen uppe en hel dag. Men känslan av att ha lyckats rätt bra står sej ändå över all trötthet och det är huvudsaken.

torsdag 1 december 2016

Överraskningar gillar vi


Att komma hem lagom utpumpad och hitta paket i postlådan.
Det blir man extra glad av. Paketet kom från skönheten andra sidan landsvägen och innehöll en bok som jag lånat ut och som tack en chokoplatta. Alltså hur fint är inte det!
Eftersom det bara var jag och Zeb hemma när gubben arbetade övertid tänkte jag det blir lite hobbytid till att börja med.


Tryckte in tre cd skivor i spelaren och höjde volymen.


Tog fram den limmade och torkade Ernstslängdejiväggenljuskronan.
Blandade en äggula och två delar vatten. Åt choko och drack glögg. Sjöng tillsammans med Leonard och hjärtat drogs åt, herregud så det känns sorgligt.


Blandade pigment i äggsmeten, titanvit och järnoxidsvart.
Vilket gjorde att jag fick en mycket ljusgrå blandning som mörknade lite vid torkning. Mycket bra färg, och ska ännu dra på en strykning före jag förklarar den färdig. I helgen ska jag köpa ljus som passar till och hänga upp den. Sen ska ni få se den i hela dess prakt.
Hann in fram ungarnas före jag hämtade hem gubben. Mycket praktiskt att ha dem så nära varann att man kan slå två flugor i en smäll. Storebror har varit första dagen på nya arbetsplatsen och jag ville naturligtvis höra hur det gått.
Nu står andra strykningen på agendan och efter det kvällsrundan med Zeb.

onsdag 30 november 2016

Det sista av november


Det var en vacker eftermiddagsrodnad när vi kom hem i dag.
Hela vardagsrummet badade i ett rosa sken och det kändes väldigt inbjudande och välkomnande.
Gubben var också in the mood för nu skulle han och såga till en ute gran.  Så nu står en ståtlig liten gran med två ljusslingor och lyser och glittrar så fint. Så länge den nu står rakt, ser att det blåser lite. Den borde ju frysa fast nu för att hållas, men sej nu det år när utegranar stått raka. För det mesta ser man dem halvliggandes efter marken med ljusen liggandes i det blöta gröna gräset.
Ett julpynt har kommit till vårt hem i dag. Ett som gubben kom släpandes med från sitt barndomshem där hans mor tycks ha nån värre garderobstömning. Han sa att han slänger det i pannan men jag sa att kommer aldrig på frågan. En fin sexarmad ljuskrona av trä där till och med Ernst skulle bli blek om nosen. Den ska få hänga i ett fönster bara den först får lite kärlek. Lite lim och nåt lager med äggtempera så ska ni få se. Nu är det gulnat trä som inte ser så fräscht ut.
Och det var sista novemberdagen det, när utegranen och ljuskronan kom till oss.

tisdag 29 november 2016

Vardag


Så drog arbetet igång igen i går och jag var lite småsladdrig och allmänt tom när kvällen kom. Satt framför datorn men fick inte fingrarna till tangenterna för att få ihop till ord och meningar så jag stängde av den.
Har kanske inte så mycket mer att komma med i kväll men tänkte jag skulle beskriva lite hur det kan gå till här när jag ska försöka ta tidig kväll inför en ny arbetsvecka och riktigt försöker varva ner ju närmare kvällen kommer så jag ska känna mej lugn och harmonisk.
Så gjorde jag då i söndags. Satt i soffan och smuttade på sådan där sleep well tea och andades djupa och lugna andetag, kände hur jag slappnade av.
Småningom så kröp jag ner under täcket och tänkte att jag läser nu några sidor i min påbörjade bok (Lars Keplers kaninjägaren), efter några sidor brukar ögonen bli tunga. Allt var lugnt och stilla.
Plötsligt brakar det lös i vardagsrummet. Nån sportkommentator går bananas där i tv:n och gubben har på ljudet till max (minst).
Jag stiger upp och drämmer igen sovrumsdörren, fortfarande ganska lugn för klockan är trots allt inte mycket än. Läser några sidor till och känner att nu är det dags att släcka lampan.
På väg in i halvkoman hör jag hur gubben öppnar ytterdörren och högt och ljudligt talar till hunden : Kom in nö! Ska dö int in na? Laga de in nö! Jaa kombär int dö in nö så får dö ligg jär heila natte å he vill dö int!
Där ligger jag i mörkret med uppspärrade ögon och känner blodtrycket stiga och hjärtat voltta i bröstet. Inte av glädje dock utan ren och skär frustration.
Sen är rumban igång. Hunden ska komma till rätta på mattan och gubben har sin kvällstvagning. Så ska mobilen kollas och läsplattan checkas en sista gång. Och äntligen släcks alla lampor och det blir tyst...
Tills hunden börjar dra stockar och husse följer efter.
No ir nå he märkväädit! Jag drämmer till lampskrället och tar upp boken igen.  Gubben tittar sej yrt omkring.
Jag läser en stund tills allt lugnat ner sej och släcker sen lampan. Efter en liten stund piper gubbens mobil till. Jag suckar och han stänger av den.
Sen sover vi alla tills klockan är 04.50 och båda mobilerna ringer glatt. God morgon!
Men i natt har det varit ganska fridfullt och jag sov riktigt gott. Jag är en som har väldigt svårt när det kommer till sömn och bor man med en som snarkar före huvudet landat på kudden kan det uppstå vissa krockar. det är smällar man får ta.
Så till nånting helt annat.
I lördags kom från Svt2 tror jag det var, Vilhelm Mobergs Utvandrarna som teater på Dramaten. Jag satte det på bandning och har tittat på det sen. I huvudrollerna var det Stina Ekberg och Rolf Lassgård. Helt suveränt var det och de var så otroligt duktiga på att spela. Fast det var mycket sorg och dramatik fanns där också humor. Nu funderar jag på att läsa böckerna också. Jag kanske t.o.m tar och beställer egna.
Skippar skolans föreläsning i kväll då det inte lät intressant. Dessutom lär det ska vara dåligt väglag så lika bra att stanna hemma. Vi har terminens sista skolhelg inkommande helg med Tanja Aumanen och modellteckning som tema. Det är nåt jag verkligen ser framemot. Tanja är så otroligt duktig.

söndag 27 november 2016

Advent


Så har vi gått in i adventstiden.
Vi besökte familjegudstjänsten i dag, jag hade sån önskan att få uppleva hosianna sången på plats och ställe. Den är så mäktig och fin.
Så har det varit mycket med snön som fallit under natten och lagt sej i drivor eftersom det blåser rätt friskt. Men dagen har varit ljus och fin och snön bidrar till att humöret stiger. Adventstid och snö är en riktigt bra kombo.
I morgon har jag den äran att få återvända till arbetet efter två permitteringsveckor.
Åtminstone än i dag ser jag fram emot det. Tror nästan jag skulle bli smågalen om jag inte får komma ut bland folk nu. Så snart får jag börja söka efter arbetsbrillorna, klippa naglarna för ovanlighetens skull och börja känna mej som en äkta metallare igen.