Om mig

Min bilder
Jag har man,två nästan vuxna barn och hund och vi bor i vårt Esse. Musik,konst,inredning och natur hör till mina intressen.Försöker hitta det positiva i varje dag.Lämna gärna en kommentar.

onsdag 23 juli 2014

Ojoj den värmen


Med värmeböljan vi lever i borde man endast ligga i skuggan och göra ingenting.
Men slipper man och se Esa Tiainens tavlor och träffa honom tar man sej givetvis till stan. Han har som bäst en pågående utställning i Betanias festvåning där det dessutom finns möjlighet till kaffe och dopp på eftermiddagarna under Jakobs dagar.
Han har verkligt fina tavlor att beundra och det var trevligt att få prata om målningens underbara värld med honom en stund.
Men med 30 plusgrader är det inte vidare trevligt att sätta sej i bilen som stått i gassande sol efteråt. Kylde och vädrade allt vad som gick och kastade mej i ån så fort jag kom hem. Att få nerkylt både kropp och knopp är bästa medicinen. Blir att hålla sej i skuggan resten av kvällen om inte cykelsuget tar mej.
På bilden Esa med kanske min för dagen favorittavla, tror den hette In i dimman.

Besök




 
Det blev en glad eftermiddag med besök i går.
Ann-Britt kom på besök och farmor orkade också ut i värmen som den äkta festprisse hon är. Hoppas innerligt om jag får uppnå den åldern att jag blir som hon och vill vara med i händelsernas centrum.
Vi satt i skuggan med vårt kaffe och hade riktigt roligt.
Vi gick en sväng till uterummet och farmor skulle naturligtvis med trots att hon inget ser. Men hon fick smaka en jordgubbe från hängampeln och kände med händerna på tomaterna och vinklasarna och häpnade över växtligheten. På så sätt fick också hon en bild på hur uterummet ser ut.
Så kom jag mej en sväng via mattorget i stan och fick mina efterlängtade vitlöksmarinerade oliver som jag väntat ett helt år på nu. Köpte också batonger och lavendelpåsar.
Efter kvällens cykeltur satt jag på terrassen med fötterna i fotbad, läste en god bok, spottade olivkärnor och drack ett glas vin till. Jag frågar mej, kan en kvinna ha det bättre. Tror inte det.

tisdag 22 juli 2014

Det sista av resebilderna


Vi tog färjan över till Hailuoto.
Körde de 30 kilometrarna ut till Marjaniemi lotsstation och det var värt den varma bilfärden. När vi steg ut mötte oss varma vindar och härlig havslukt.


En fin badstrand där det för dagen fanns många soldyrkare.





Så vi gick nu omkring där en bra stund, njöt av solen, måsarnas skrän och jag såg ju vackert i det mesta. Drack kaffe ur udda porslinskoppar, skrattade smått åt tanter som också avnjöt kaffe i shorts som spruckit rejält i sömmen. Ja jag är lätt road och rätt som det är sitter jag själv där en vacker dag.


Sökte oss så småningom tillbaka till färjan och det blev att vänta ett tag. Ringlande bilköer hur långt som helst och ännu längre bakom oss. Men jag hade ställt oss med saft och chips så att kroppen skulle få sitt.


Vi slapp inte med på första färjan utan fick vänta en halvtimme till nästa. Lämnade bilen och satte oss utanför det lilla cafe´et. Där var en familj som hade två underbara zebuhundar i 1 års åldern och den ena skulle genast upp i gubbens famn. Han var så otroligt gullig och la sitt huvud tätt tätt intill gubben och bara njöt av att bli kliad. Fick jag dryft efter vår egen lilla hårboll? Ojoj...


På kvällen lånade vi jopona igen som inte verkade vara i nån större användning. Dumma turister ni fattar inte vad ni missar! Trampade iväg till Nallikari igen efter att vi på morgonen när vi var när fattade att det skulle kunna bli fina bilder framåt kvällen.




Känner att här blir ord överflödiga.
Vi orkade faktiskt inte vara där allt till solen gått ner. En hel dag ute med havsluft gör sitt. Nöjda med dagen trampade vi stigarna tillbaka till hotellet.
Med facit i hand behöver man inte resa till andra sidan jorden för att få fina minnen. Man kan gott lämna kvar i landet och söka efter dess pärlor.

måndag 21 juli 2014

Hem ljuva hem


Hemma igen!
Å vad är väl bättre än att komma hem till en glad fyrfoting och kanske också lite glada barn. Åtminstone att de nu slipper ha ansvar över att ingen växtlighet ska dö bort i värmen och över en rädd för åskan hund (har förstått att det varit ganska häftigt väder så länge vi varit borta).
Så får jag äntligen upp lite bilder och först ut blir torgpolisen. Tror att alla turister ska och fota honom och han vakar nere vid salutorget.


Vy över salutorget och kajen där massor av folk i alla åldrar samlades på lördagskvällen. En sommarstad när den är som bäst.


Tidens gång. En lång rad med människor som skildrar tidens gång. Längst fram sitter Martti som blickar ut mot framtiden.


Vi hyrde som skrivet jopocyklar och det höll på att bli en riktig cykelsemester.


Ute vid Nallikari var det vackert.



Vi cyklade efter en massa olika leder både i stan och utanför.


Såja, det får räcka för nu. Återkommer i morgon.

söndag 20 juli 2014

Dag 2

Efter hotellfrukosten var vi redo att börja dagen.
Hotellet har Jopo cyklar som man får låna 3 timmar i taget och naturligtvis passade vi på. Ett enkelt och behagligt sätt att se staden och dess omgivningar.  Det kändes vingligt med en liten Jopo till först men sen var det bara skoj. Vi trampade runt på en massa leder och jag kunde inte hålla mej utan utbrast "johdladihoo" och vinglade från sida till sida för jag kände mej som Hedvig i från a till ö där jag trampade fram rak i ryggen.
Eftermiddagen har vi tillbringat ute på Hailuoto. For över dit med bilfärja och körde sen så långt vägen bar (30 km). Då kom vi fram till ljuvlig sandstrand med äkta havsluft och Marjaniemi lotstation. Där var väldigt vackert och vi vadade i havet trots att simkläderna var med men de låg i bilen.
Hur som helst var det en massa väntande på färjan bara för att uppleva det men som vi sa, vet ju aldrig om man tar sej dit ut igen.
Vilar nu på maten som vi för en stund sen intog i stan. Man blir väldigt trött av att vara igång hela dagen. Men tanken är att vi ska låna Jopona på nytt ock bege oss till Nallikari för att se solnedgången. Det är ju vår sista kväll här så den ska vi inte sova bort. Och som vi hörde av en man i går "Terve nuori pari!" Å ja, unga par sover helt enkelt inte bort ungdomstiden.

lördag 19 juli 2014

Uleåborg

Vi drog till Uleåborg på förmiddagen.
Kände att en liten semestertripp får det allt bli. Fast i ärlighetens namn hade jag det väldigt bra där hemma också.  Men det sägs att det ska va hälsosamt att vidga vyerna.
Vi kom till ett hett Uleåborg med åska i luften. Efter att ha checkat in på hotellet där vi bokat
in två nätter gick vi ut på stan. Mycket folk i farten och vi mer eller mindre följde med strömmen. Ut mot vattnet där torghandeln var i full gång och skränande finnar med sina ölstop. Drack kaffe på en uteservering och gick genom saluhallen fast jag avskyr fisklukten som finns överallt.
Åskan hördes alltmer och regnet kom. Vi dök in på Hemingway's wine bar i skydd för regnet och satt i de skönaste och bekvämaste läderfåtöljer jag träffat på. Hade jag suttit en stund till hade jag nog slumrat till.
Slappar nu på rummet i väntan på att klockan ska bli åtta, då vi bokat bord i restaurangen.
Hade verkligen tänkt få in en bild eller två men "paddan" vägrar samarbeta så det får vänta tills vi är hemma igen.

fredag 18 juli 2014

Funderingar kring livet och jordgubbar


Vet ni hur det känns när man går omkring och funderar på något.
När man känner att något är fel i kroppen men inte får nåt svar på det. Så har jag haft det nu en längre tid och det har verkligen tärt. Som de flesta av oss (tror jag) så går tankarna lätt till att det säkert är cancer, nästan så man får hicka bara av att skriva ordet. Riktigt så att jag förlikat mej vid tanken att så är det och nu gäller det att ta vara på alla dagar på bästa sätt.
Det är rätt hemskt vad mycket man hinner tänka och för att inte tala om nätterna när man vaknar av att det skaver och tankarna malar på.
Det är alltså min sida uppe vid revbenen som jag vetat av sen februari. Nånting är fel där men vad. Har varit på fysioterapi och fått veta att inget från ryggen skulle kunna ställa till det. En massa prov tagna med goda resultat och ultra utan att hitta nåt oroande (utom levercystan och förfettningen som jag då till på köpet fick). Läkaren vid arbetshälsovården lugnade mej med att där finns inget att oroa sej för. Levde en tid på det glada budskapet men i längden går det inte utan tankarna började mala igen.
I dag hade jag en rutinkontroll vid Esse Läkartjänst och tog upp saken igen. Äntligen fick jag lite svar på mina frågor. Tydligen är det många med mej som har upplevt det här och gått på alla möjliga undersökningar. Orsakas troligtvis av dålig hållning och felbelastning i arbetet. Kan också bero på att nedersta revbenet sitter löst och trycker inåt så att nån nerv blir emellan. Förr i tiden opererades det revbenet bort. Nå nu har jag inte tänkt vara så drastisk utan ska försöka gräva fram magmusklerna, jo de lär ska finnas där långt inne bland allt lulllull. Jobba lite extra med dem och tänka på hur jag sitter. Med facit i hand så vet jag att problemen började när jag fick nya arbetsuppgifter och att det är värre efter att jag cyklat eller krattat löv t.ex.
Så inga hotbilder kom upp i dag utan lugnande och sakliga funderingar. Naturligtvis ska jag följa med nu och se om nånting ändrar. Men vad gjorde vi om vi inte hade läkartjänsten här i byn. Båda två är de guld värda det är min mening.
Man vet aldrig något om morgondagen och vad den bär med sej men jag ska skjuta bekymren åt sidan nu och njuta av livet, att jag får finnas till här och nu.
Det blev lite djupa funderingar i dag men livet är aldrig bara en fest och ibland måste jag helt enkelt bara få lätta.


Patrik hämtade hem jordgubbar som han beställt med en arbetskamrat så vi har rensat kokat sockrat och fryst. Stora vackra bamsingar till gubbar och så goda. Blev gubbar med vispgrädde till efterrätt och magen tackade.