Om mig

Jag lever det ljuva livet i Esse tillsammans med min man och vår hund. Två pojkar som är utflugna. Har studerat 2,5 år vid Nordiska konstskolan i Kokkola. Älskar allt som gör livet värt att leva och försöker få en guldkant på varje dag. Följ med om du har lust.

tisdag 16 oktober 2018

Själslig fröjd


Efter regn kommer sol.
Zeb och jag hann ner till ån ikväll för att fånga de sista solstrålarna. En fröjd för öga och själ.



Jag vet inte om det varit nåt alldeles extra med den här hösten eller om jag är särskilt mottaglig men det är så mycket älsk på naturen nu att det inte är klokt.

måndag 15 oktober 2018

Värme i bröstet


När det kommer till min gamla farmor gnager samvetet alltid.
Det känns lite lättare nån dag efter att jag besökt henne men det går inte lång tid innan det börjar göra sej påmind igen, det envisa samvetet.
Nu har det gått flera dagar som jag tänkt att jag måste ta ett besök, undrat hur hon har det, har hon lång tid, är nån annan och hälsar på.
Fast jag var trött efter arbetsdagen och helst hade varit hemma med hund gubbe och sticksöm så visste jag att jag bara måste träffa henne i kväll. Men det hade varit skönt att stanna i soffhörnet, det kan inte förnekas.
Glädjen i hennes röst när hon hör vem som kommer går inte att ta miste på. Hon är extra trött efter en samling i matsalen tidigare på dagen och jag vill att hon lägger sej och vilar, vi kan prata ändå.
Hon har varit ensam hela helgen och tiden gått långsamt. Det sticker till i hjärtat på mej och jag vet att hade jag bara lagt manken till så hade jag hunnit ut en sväng på lördag eller söndag. Men hon förstår att vi yngre har fullt upp med arbete och familj, hon har ju själv varit där så det finns inget anklagande, bara ett konstaterande.
Det märks att hon är trött och lite småförvirrad som hon då brukar bli. Men hon frågar efter pojkarna som hon alltid gör, gläds åt att det går bra för dem.
Och när jag går kramar hon mej länge, tackar så hjärtligt att jag inte glömmer bort henne och säger att hon tänker på mej varje dag.
Kör hemåt med värme i bröstet och en oerhörd tacksamhet.

söndag 14 oktober 2018

Söndag


Sommarvärme en söndag i oktober. Inte alla år man får uppleva det.
Jag har vallat både hund och gubb denna fagra dag och tror jag får ta mej ut än en gång före mörkret kommer. Det blev dåligt med nattsömn i sista natt så helst skulle jag slänga mej en stund men då blir det natt nr två som blir lidande. Bäst att hålla gluggarna öppna ännu ett par timmar, därför skulle frisk luft göra susen.
Vi har haft ungdomar på mat för att sen ta oss vidare på nio och femtonårs kalas. Så det har varit fullt program idag och det kändes riktigt skönt att sjunka ner i soffan med tröjstickningen.
Målningen, den mörka ni ser på bild är mitt senaste alster. En duk jag målade över med brunt och paynes grey och efter det började bena ut vad som kunde tänkas finnas i bilden. Så här mörk målning har jag inte gjort tidigare men erkänner att jag tillika är svag för den. Tycker det finns nåt trolskt över bilden och den kunde ta sej fint på en ljusare vägg.

lördag 13 oktober 2018

Together


Lindex säljer finfina armband till förmån för cancerforskningen.


En liten sak för den enskilde, men tillsammans kan det i slutändan bli stort och betydelsefullt.


Köp dej ett exemplar du också och bidra till att forskningen går framåt.

fredag 12 oktober 2018

32 år




När vi åkte hem idag bad jag gubben svänga in via blomsterhandeln i byn. Lite irriterat frågade han vad jag dit skulle göra. Han ville hem, skitig och trött som han var.
- Jag har varit 32 år i ett förhållande idag så jag tänker förära mej med en blombukett svarade jag.


Medan han spolade av bilen dukade jag upp med lite vin och lyxiga chokladbitar som inhandlades i Tammerfors. Så satt vi en stund och njöt och tog in att det är fredag och helg framför precis så skitiga och illaluktande som vi var efter arbetsdag. Efteråt tog jag tag i städning, variant lättare och han tog hunden på länk.
Det behöver inte vara storstilat och anledning till att fira kan vara hur liten som helst. Viktigast är att få till de små små guldkornen som förgyller.

torsdag 11 oktober 2018

Pigg och trött


Åt min kvällsgröt och nästan lika mycket äppelmos ur skål jag själv drejat för något år sen. I förra fredags skulle jag varit på mitt andra drejäventyr men magsjukan satte käppar i hjulet. Nu har jag fått nytt datum när det passar för min bekanta att hjälpa mej göra skålar. Nästa lördag och det känns länge till dess men ack så roligt det ska bli.


Vädret har varit tröttande i dag och det är som om jag inte fått bort sömnen ur ögonen ännu. Ändå har jag varit på gång och till och med drog fram duk och penslar i kväll och målade över en gammal målning så det skvätte om det. Jag bara drog på med mörk färg och började studera vad jag hittade i bilden och började bena ut. Måste vänta på ljuset före jag ser vad det blev till för den är så mörk i sej själv.
Svärmor har hjälpt mej komma igång med en tröja som har legat i vila ett år ungefär. När jag strandar så gör jag det med besked. Men hoppet har vaknat och med lite tur och hjälp kan det bli ett avslutat projekt rätt vad det är.

onsdag 10 oktober 2018

På banan igen


I dag har det varit arbetsdag och jag är på banan igen.
Så roligt att återse kamraterna och få skratta tillsammans. Det gör ju en så himla gott. Fast redan efter 25 minuter tänkte jag på sockstickningen som låg och väntade här hemma ;)
Det har kommit upp anmälningslista för julfest och jag fick en teckningsbeställning genast från morgon så jag klagar inte. Sen har jag kört hårt med poddarna.
Bjöd hem ungarna på kvällsmat då det är över en vecka sedan jag sett dem, för att se att de fortfarande ser välmående ut.
Svängde ihop en dörrkrans häromdagen av bladen från vinrankan. Den hade börjat fälla sina otroligt vackra blad och det kändes sorgligt att bara sopa ihop dem. Nu fick de förlängt liv på ytterdörren.
I det enkla bor det vackra som kära Ernst skulle sagt.