Om mig

Min bilder
Jag lever det ljuva livet i Esse tillsammans med min man och vår hund. Två pojkar varav en är utflugen. Älskar allt som gör livet värt att leva och försöker få en guldkant på varje dag. Följ med om du har lust.

torsdag 26 maj 2016

Långrandigt


Jag vet jag varit långrandig den här våren.
Men den här pollentiden håller jag verkligen på att få fel i huvudet med. Konstigt nog tycker jag mej få mer och mer besvär för varje år som går. Finns det nu ingenting man kunde växa ifrån annat än förståndet?
Igår när det regnade och blåste var jag med Zeb till skogen. Vi njöt i fulla drag och enda som störde var myggorna som nu har kommit.
Halv fem i morse vaknade jag av att det var stopp i rören. Så tungt med andningen och det gick inte att sova mera. Arbetsdagen har gått som i dimma. Skulle jag haft ackord i nysningar hade jag varit snorrik (hehe) vid dagens slut. Hela plytet har varit lika röd som min tröja och ögonen har runnit som om jag haft världens sorg över mej. Alltså riktigt eländigt.
Så den här kvällen har jag hållit mej inne och fick för mej att avsluta en påbörjad målning. Samma hund och pojke som jag målat tidigare och samma sky,storstad och regn som på några andra. Nu alltsammans satt ihop.

tisdag 24 maj 2016

Bland blommor och blader


Hade tänkt mej till Sunds i Jakobstad på deras trädgårdsdagar men det blev aldrig av.
Så ringde mamma ikväll och undrade om vi skulle fara dit och insupa inspiration från allt det vackra.
Mycket god ide´ så hann jag också till veterinären efter ögondroppar och beställa till för vaccination och blodprov. Dessutom annullerades ögonläkartiden åt Zeb eftersom han nu har så klara och fina ögon igen. Det är liksom lite hit och dit.


1,5 timme fick vi av oss riktigt galant och tackade vår skapare för att gubbarna hölls hemma.
Så mycket fint och vackert arrangerat att vi fick beslutsångest och köpbegär på en och samma gång.
Helt enkelt måste vi ta en kaffepaus i deras fina uterum och prata blommor och krämpor för att igen ta i med nya friska tag.


Och visst fick vi hem några riktiga godingar om än vi mest skulle se oss omkring. Ingen tid förliden ännu för uteplanteringar, men sånt man snabbt kan flytta in går ju bra.
En kväll med kvalitetstid helt enkelt.

måndag 23 maj 2016

Tomt från morgon


Att vakna till en måndagmorgon, med ett huvud fullt av snor, grus i ögonen som fanns kvar halva dagen och med en tomhetskänsla som lämnat kvar sen finalmatchen. Man kan börja dagar bättre.
Hur skulle det då inte kännas för laget? Som gått från klarhet till klarhet och fått det finska folket enat och sammansvetsat. Vi har alla, var och en på sitt sätt kämpat för samma sak. Då är det så snöpligt att falla på mållinjen. Fast ett silver är så fruktansvärt bra så är det ändå inte segerns sötma.
Men jag lyfter på hatten och bugar så djupt jag kan för de kämpande lejonen.
Dagen har dock blivit bättre och bättre.
Bäst när jag slapp hem till solen och terrassen. Gubben har jordbrukat hela dagen och det fick oss andra igång med sysslor också. Tack vare svärmor och hennes iver att driva upp plantor har jag planterat både tomat och paprikaplantor i växthuset. Om ett par veckor blir det gurkornas tur, ännu kan vi få kalla nätter fast jag tror sommarn är här och går omkring med nattlinnelik klänning och har sommarlovsvibbar.
Trädgårdsgungan har äntligen fått tak och dynor och gräsmattan är klippt. Så nu är det så grönt och skönt kring vårt lilla hus. Väntar på lite svalare senkväll så ska Zeb få röra på benen lite före läggdags.


söndag 22 maj 2016

Söndag


En finfin söndag.
Jag har fått träffa finaste lillebror och hans mamma som var på besök hos farmor. Det går månader, ibland ett år emellan att vi träffas men det är lika varmt och hjärtligt ändå.
Sen blev ju vädret alldeles förträffligt och det blev chill på terrassen här mot kvällskvisten. Verkligt underbart och fastän mina mornar går väldigt trögt om jag varit mycket ute dan innan så går det helt enkelt inte att hålla sej nu. Det här är ju den absolut vackraste årstiden, med allt det skira gröna, fågelsången och de varma strålarna som smeker en vinterblek hud. Man måste bara älska det!
I växthuset frodas lite örter och äntligen börjar det hända hos vinrankan. Så länge stod den i knopp att jag var rädd att den hade gett upp.
En liten tupplur tog jag i växthuset för att ladda batterierna inför kvällens drabbning på isen. Huhu nu börjar det verkligen bli spännande. Hur det än må gå så har det varit en fröjd för ögat att se de finska lejonens samarbete och kämparglöd. Ihanaa Leijonat!


lördag 21 maj 2016

Vilken lördag


Vaknade till underbar sol och utvilad.
Redde upp här inne rätt hastigt och begav mej på utsidan för att börja med plantering av bland annat svartvinbärsbusken. Gillar den redan ;)
Så har jag börjat på med kökslandet och lite frön har kommit i jorden där också.


Plötsligt stod den här finingen på gården och skulle göra ett beställningsarbete på träsvarven.
Nya gungstolsdelar till ett renoveringsprojekt.


När man får så trevligt besök ryker de första rabarberstjälkarna och årets första rabarberpaj avnjuts till eftermiddagskaffet.


Behöver jag skriva att den var lagom ljummen, syrlig och knäckigt god...


Zeb har mest legat i skuggan under pilträden. Hans sämsta årstid är på gång nu. Tänk så olika det kan vara.
För att vara redo för hockeymatchen vilade jag i växthuset före. Slumrade in jag jag tillägga och vaknade styv och sned.
Tillika har blodtrycket nått oanade höjder de senaste timmarna, jag har vrålat och dundrat näven i bordet av lycka. I morgon spelar Finland finalen.
Så. Det tar vi lördagskväll på.

fredag 20 maj 2016

Äntligen helg


Som jag längtat till fredag, och nu är den här.
Så otroligt korta nätter med sena hockeymatch kvällar och svintidiga arbetsmornar.
I går kväll när jag skulle ha fått ta en tidigare kväll kom vi på att det ska sjungas för svågern som fyller 40 i dag och kära syster som nuddar strecket i midsommarhelgen. Så vi spökade ut oss efter bästa förmåga och samlades ett 20 tal likasinnade för att trängas ihop ett mörkt utrymme för att forslas den sista biten fram till gården. Vi sjöng och hurrade med väna stämmor och det ville sej inte bättre än att klockan blev alldeles för mycket och väldigt svårt att sen somna när skrattet bubblade i bröstet.
Så jag var nog så groggy i morse så jag visste inte vart jag skulle göra av mej. Mycket kaffe och en vacker morgon som jag förevigade gjorde ändå att humöret steg i rakt stigande kurva.
Och i kväll har jag fått hem en vinbärsbuske, örter och ett kinapion början hämtades från gubbens faster.
Jag kanske planterar om örterna än i kväll, njuter ett glas rött och känner hur stressen lägger sej sakta men säkert långt nere på botten.

onsdag 18 maj 2016

Serveringsvagnen


Nu står den här hemma äntligen. Min serveringsvagn och egen design.
Ni minns kanske att jag dillade om nåt samarbete för flera månader sen. Det har tagit sin tid och allt är fortfarande lika öppet.


Jag får ofta ideer som ploppar upp och sen faller i glömska. Ser jag en plåtbit i arbetet så kan jag få den till många andra saker än det som den är ämnad till. Till exempel har jag flera lampskärmar och en golvlampa i skallen och hastigt nedplitad på vilken smutsig pappersbit som helst.
I min värld finns det så mycket man kunde göra.


Ide´n om vagnen dök upp en dag och jag nappade tag i en ritare från kontoret och la fram min ide´
Jag hade skissat den och förklarade hur jag ville ha den att se ut. Han tog genast tag i det och ritade fram en vagn på datorn som jag fick titta på. Från det gjorde vi små ändringar, kände oss nöjda och visade den vidare ännu "högre upp"
Den fick tummen upp och det skulle göras en prototyp.


Från det började det dra ut på tiden. Rätta verktyget skulle sitta i bockroboten och det blev inte bytt bara för att få till handtaget osv. Så allt skulle väntas på och sånt gillar jag verkligen inte, men vad gör man, jag kom ju bara med min ide´och skiss. Den dagen handtaget bockades var mycket intressant. Då fick jag vara med och godkänna.
Efter vinterledigheten när jag kom tillbaka stod den ihopmonterad men mycket instabil. Och på det har det strandat. Dessutom är det den brådaste tiden nu och kanske inte läge för nya produkter att tvingas fram.
Den här som jag har hemma nu är så är övre bordskivan och benen fastsvetsade och nedre skivan hålls fast av hjulen som skruvas underifrån. Men om man tänker att den ska fraktas som postpaket så ska den vara nermonterbar till ett så litet paket som möjligt.


Hur det nu än blir så står den här min vagn och det kan mycket väl gå så att den blir det enda exemplaret på den här planeten. Men bara det att från en lite fjuttig tanke och en skiss fått ta del av hur det går till när nya produkter utvecklas har varit ett nöje i sej.