All denna väntan

Det är så mycket att vänta på här i världen. Allt från nästa klientbesök till livsomvälvande saker. All denna väntan gör att jag under min lediga dag i dag inte får mycket gjort. Låter bara tiden gå och blir arg på mej själv över att jag inte kan rycka upp mej och få nåt vettigt till stånd. Hunden tittar konstigt på mej och suckar, sen vänder han sej ett halvt varv och fortsätter sova. Vi har faktiskt varit ute på promenad från morgon i snörusket så helt ding är jag inte. Men ändå tycker han...

Vi har haft väldigt fina aftonrodnader de senaste kvällarna men det har ju också sin sida i form av nederbörd följande dag.

Man kunde tro att jag tagit svartvit bild men denna är rakt av tagen på morgonens utelänk. Så väldigt trist och våren har helt kommit av sej.

Tur att det finns Trädgårdstider på svt play som man kan roa sej med. Att dessutom ha en liten stickning att ta i händerna är guld värt. 

Nånting roligt kom jag faktiskt på nu och det är att mamma, syster och jag ska på Herreys i sommar. 40 år sen de vann Eurovisionen med Diggi-Loo Diggi-Ley och nu har de på nåt vis återuppstått. Den våren var vi på klassresa till Helsingfors och jag köpte deras kassett där som vi sen spelade nonstop i bussen till säkert någons förtret. Var till Forsby på deras spelning sen med kompisar och här och nu vill jag ännu tacka mamma för att hon ställde upp och skjutsade oss och sedan även köpte en college till mej med deras nyllen på. Det var väldigt stort för mej kan jag säga där i tonåren.

Sen har jag med mamma och syster uppträtt som Herreys på en bröllopsfest i församlingshemmet här i Esse och det borde jag lagt locket på för länge sen men ändå lite kul hur galen man varit. Jag spelade Richard, snackade och slängde upp benet på predikstolen så att alla skulle se att vi guldsprayat våra gummistövlar. 

Ja hur gick det sen? Nå de fick riva hela församlingshemmet och bygga upp ett nytt. Predikstolens öde törs jag inte ens tänka på.