Om mig

Jag lever det ljuva livet i Esse tillsammans med min man och vår hund. Två pojkar som är utflugna. Går som bäst vuxenlinjen på Nordiska konstskolan i Kokkola. Älskar allt som gör livet värt att leva och försöker få en guldkant på varje dag. Följ med om du har lust.

tisdag 31 december 2013

Tankar om året som gått


Året har varit fantastisk.
Det säger många men jag kan ärligt säga att det kommer rakt från hjärtat. Det har inget med lyx och flärd att göra, har inte ens varit ut ur landet på hela året. Så här på rak arm har jag väl tillbringat en natt i huvudstaden, en natt i Åbo, 3 nätter i Ruka och en natt vid dejourerande veterinär i Jakobstad och sett hur veterinär kämpat för Zebs liv.
Det materiella har då bestått i mitt efterlängtade växthus, där jag hoppas ha många fina stunder framöver i många år.
En konsert blev det under året, Toto som blev en fantastisk folkfest.
Yngsta sonen avverkade arme´n, glad att han klarade den med sin astma.
Men framför allt har jag hittat mej själv, hittat lugnet och rytmen. Jag behöver inte så mycket, behöver inte prestera en massa som jag själv inte har glädje av och de där extra kilona tar jag med ro, huvudsaken är väl ändå att man mår bra. Tänk att det ska behöva ta så lång tid före pusselbitarna faller på plats. Men gott så att det tagit tid, huvudsaken att jag hittat harmoni och balans.
Jag mår bra nu.


I kväll ska vi fira in det nya året med gäster i vårt hus. Det har jag väntat på ända sen förra nyårsfirandet tog slut. Då hade vi så trevligt och jag hoppas att även denna kväll blir lyckad.
Jag hoppas att ni och vi får ett härligt år 2014 att se fram emot. Att det ska bli fred på jorden och att eländiga sjukdomar ska försvinna det vet vi att inte kommer att hända. Men var snäll mot dej själv och ge dej ett leende i spegeln så mår alla i omgivningen bättre och ett leende smittar det vet du väl.

Själv är jag tacksam över att efter många år äntligen ha hela familjen boende under samma tak, åtminstone för en tid. Glad att vi alla fyra har ett arbete att gå till när det nya året tar vid.
Sköt om er och ha en riktigt fin nyårsafton var och hur ni än firar.

söndag 29 december 2013

Årets sista


Årets sista akvarell gjordes idag och vem hade nu trott att det skulle bli en Volvo årsmodell -47?
Inte jag i alla fall om nån hade frågat men akvarellen är ett beställningsarbete så därav.

Annars tycker jag dagarna flyter på i ett lagom töcken och ludd. Får riktigt tänka till mellan varven vad vi har för dag egentligen. Men det är rätt skönt må jag säga.
Vi är ute i både snålblåst och regn, allt för att få nåt uppiggande. Tror bestämt att alla borde få extra av D vitaminer nu men här i huset är det bara jag som får i mej extra stronga D vitaminer.
Men det har i alla fall tagit hela familjen det här motionerandet och jag gjorde stora ögon när Lilleman drog på sej träningskläderna för en löprunda i går.

En kul sak som jag också gjort i dag är att jag fixat servettringar till nyårsfesten. Har man lite dittan och dattan i sina förråd så får man till det mesta.


Ni förstår att ska man ha gäster från Amerikagatan så går det inte med vad som helst utan då ska det vara blingbling ;)
Pappersrullarna har jag fått från syavdelningen på jobbet. Först spraymålade jag mej silverspray och lät det torka. Så tog jag decopagelack och strök på yttre sidan och rullade dem sen i glitter. Lät dem igen torka och strök ett lager decopagelack över glittret så att det hålls fast. För vem vill nu ha så mycket extra glitter i maten.
Lite blingbling behövs allt till nyår och skulle det nu vara så att man misslyckas med maten så gör en fin dukning sitt också för att gästerna ska vara nöjda.
Nu blir det netflix, det om nåt har räddat oss från det dystra julvädret. Vi har sett filmer så gott som varje dag.

lördag 28 december 2013

På väggen


Jag har fått hem mina kära ugglor.
De flög iväg i april och med många om och men och sånt jag inte fattar så tog det allt till årets slut före de var i min ägo igen. Nu med ramar på.
Det här är alltså originalen, gjorda av mej och snart ska ni få se en annorlunda variant som går att beställa via mej eller Studio T-A.


Nu är verkligen inte rätt tid att fotografera tavlor. Alldeles för mörkt och det lilla ljus som kommer in blänker förstås i glaset, för att inte tala om allt julbling som måste pareras undan. Oskärpt så det förslår är den sista ugglan också. Men i alla fall.
Mina ugglor är äntligen hemma.

fredag 27 december 2013

Vanlig dag


I detta tröstlösa mörker började jag leta efter bilder från ifjol den här tiden och tänkte lägga upp ett par. Visst var det nåt helt annat då även om några våta flingor just nu singlar ner och marken har fått ett skirt snötäcke.
Annars är det otroligt skönt med vardag och det bästa av allt att ingen affär har kunnat locka mej ur huset. Mat finns ännu och ingen rea drar. Fick faktiskt ett presentkort i julgåva till en klädbutik men det tänker jag spara lite längre mot våren. Vore ju trevligt om jag fick svassa runt på Salzburgs gator i nånting nytt.
Fick en riktig drive från morgon efter att ha legat vaken och tänkt under natten. Ut med både julblommor och gran när jag märker att Lilleman inte mår bra av dem. Granen satte jag i växthuset då jag tyckte den var alltför vacker att slängas bort så tidigt. Dammsög sen frenetiskt och faktiskt så verkar Lilleman ha mått bättre i dag. Vi har i flera år nu haft levande gran och det har gått bra men som han själv säger så har astman inte blivit bättre under militärtiden, snarare tvärtom.
Sen fick några skåp sej en rejäl omgång och ett besök till ekorosk skulle vara på sin plats.
Mitt knäckebröd tog slut rätt snabbt så när det fanns ingredienser hemma så gjorde jag slag i saken och bakade mera. Man kommer långt med knäckebröd och ost ska ni veta.
Nu ska det bli en snabb promenad och så njuter vi fredagskväll tycker jag.

torsdag 26 december 2013

Julannandag


Så fortsätter julen i sakta mak och hela familjen tycks ha gått in i  den stillsamma lunken.
Det är från sängen till bordet till soffan till datorn till sängen...och med ett jämt intag av choklad, gröna kulor, glögg och så lite salt däremellan. Ja hujedamej var ska detta sluta.
Mellan varven blir det att ta sej i kragen och bege sej ut och motionera vilket inte lockar allt för mycket när skorna sugs fast av lera och där mitt i allt finns förrädiska isfläckar. Men man måste helt enkelt få lite fart i kroppshyddan.
Läser Rydbergs dikt när jag går förbi om midvinternattens köld som är hård och snön som lyser vit på fur och gran medan regnet strilar mot fönstret här hemma.
Verkligen glad att det kommer några vardagar nu igen för jag är inte den som mår bra av att bara vara. Visst jag hade faktiskt kunnat ta fram akvarellgrejerna eftersom jag har en beställning, men då måste jag verkligen känna för det och just nu förbereder jag mej bara mentalt. Och visst jag hade kunnat handarbeta, men har absolut ingen längtan till det heller. Så jag är glad åt böckerna som jag lånade dan före julafton, de har verkligen hållit mej sällskap.
Men annars klagar jag inte för som jag har längtat till mina lediga dagar.

Så var det den där resan som vi beställde ja.
Det har funnits många förslag, bättre och sämre, men jag har varit öppen för allt och tänkte faktiskt att jag lägger mej inte i så mycket utan följer glatt gubben vart än han tar mej (nästan).
Det kunde inte ha blivit så mycket bättre för i mitt stilla sinne hoppades jag på en resa till just den plats som det sist och slutligen blev.
Salzburg i Österike. I början på april bär det i väg och kameratokiga som vi båda är så har vi säkert ett och annat att fota. Långväntan? Absolut! Men jag har nåt att se fram emot, definitivt.

Bilden är lånad från nätet.

onsdag 25 december 2013

Min julafton


Vi har en riktigt härlig julafton bakom oss.
Men den måste tillika ha varit tung för jag sov nästan klockan runt och det har inte hänt tidigare detta år.
När alla vaknat till på julaftons morgon begav vi oss till gravgården för att tända ljus. Hemma igen tände vi upp i växthuset, drog med en massa plädar och jag packade en korg med varmchoklad, saffransbullar och pepparkakor.


Jag fick hela familjen samlad för en stund och hoppas att det ska bli en tradition. Förundrades över att marken fortfarande var vit trots att det försvann bortåt kvällen.


Ja jag vet att jag haft många bilder av ljuskronan men jag tycker den är så vacker och symboliserar starten för en dröm jag haft.


Den här mojängen gör att vi kan sitta och mysa mitt i vintern.


Så lästes julevangeliet och vi sjöng Nu tändas tusen juleljus före vi samlades runt det magiska julbordet med gubbens föräldrar och syskon med familjer. Det blir en hel del kan jag lova. Alla hade vi hjälpt till med mat och dryck och trots att det började spänna i midjan måste lite till klämmas in. Det kan ju i värsta fall vara sista gången man ser mat.


Så kom då den alltid lika kära tomten på besök i granngården och det hjälper inte hur stora barn man själv får, tomten vill man helt enkelt inte missa. Före tomten gav sej i väg igen dansade vi ringlekar runt köksbordet.
Vi gick hemåt tillbaks i snöslasket för att tända ljusen där hemma. Krypa upp i sofforna och öppna våra paket som väntade under granen. Efter allt ståhej var det riktigt skönt när lugnet la sej. Zeb kröp upp i min famn och somnade nöjt efter att ha fått tillbringa mycket tid i lina. Tyvärr är julafton inte hans bästa dag.
Pricken över i:et under gårdagen var att gubben och jag beställde oss en resa till våren. Mer om den senare, jag har själv inte hunnit smälta det att vi faktiskt ska iväg på ett äventyr.

måndag 23 december 2013

Julmagi


Så var vi då så här långt, kvällen före julafton.
Vi ska just iväg på uppesittarkväll med nära och kära och det ska bli riktigt roligt. Det har liksom blivit en tradition.
Har besökt biblioteket i dag och försett mej med ett par böcker inför ledigheten. I fall den nu skulle bli lång och tråkig. Druckit kaffe med en kär väninna har jag också hunnit med.
Och vet ni vad, världen utanför fönstren är vit. vem hade trott det igår när regnet stod som spön i backen. I bybutiken var det en äldre dam som samtalade med en annan och jag hörde hur hon sa att det fryser på till i morgon så nog ordnar det sej. Då tittade jag upp på henne och så log vi i samförstående, för vem vill inte ha snö till jul.
Hoppas ni alla får en härlig magisk jul och glöm inte den största gåvan vi fått, det lilla barnet i krubban som ju trots allt är det viktiga. Själv hoppas jag hinna se Kalle Ankas jul så pass barnslig är jag. Från barndomsjularna kommer jag ihåg den magi och spänning just Kalle Anka satte igång i en lite flickkropp. Glad att den fortfarande finns där.

söndag 22 december 2013

En söndag med gäster


Ute häller regnet ner och kvällen är svartaste svart.
I datorn spelas Josh Grobans Silent Night, allt för att mota mörkret.
Men här inne har dagen varit ljus och glad. Hämtade min farmor hit till oss lagom till maten och kunde konstatera att hon inte varit hos oss sen förra julen. Men det blir lätt så när det är jag som mest besöker henne och varje dag kör om på väg till och från arbetet.
Efter maten fick hon vila sej tills min syster med familj kom på kaffe. Vi hade en riktigt bra eftermiddag med många glada skratt när farmor drog vitsar. Det kan också ske dråpligheter när hon inte ser men det mesta går att svänga till lustigheter som vi kan skratta tillsammans åt.
Lilla Marie satt och sjöng sånger i Patriks famn (troligtvis till hans stora förtjusning) och Zeb flyttade sej från person till person allt för att bli skrapad så mycket som möjligt bakom öronen.
Tillsammanstid som känns så viktig.

lördag 21 december 2013

Att ha en som förstår


Så skönt att vakna till mitt jullov.
Åkte iväg för att köpa julblommor och dela ut lite paket till vänner på förmiddagen.
Började sen smått med städning när jag kom hem men det går i slow motion måste jag erkänna. Som det nu ser ut har jag ingen stor förhoppning att känna det är klart när julafton kommer. Men vi tar det som det blir helt enkelt.
Trots att jag fick hem blommor kunde jag inte riktigt känna av julen runt mej, så som jag har gjort förr om åren. Undrade smått för mej själv om det inte är granen som fattas trots allt. Vi hade redan bestämt att inte ha nån inne gran nu när huset är fullt av möbler. Patrik fattade galoppen och förstod att får mamma ingen gran finner hon heller ingen julefrid. Så han tog beslutet att det trots allt ska vara gran och begav sej till skogs för att fixa det. Det tog ingen lång stund så var han hemma igen med en nätt liten gran.


Så fick jag sätta ljusen och klä den i vitt och guld och den är alldeles perfekt i mina ögon. För att njuta till max värmde jag eukalyptus honung och satte mej i gungstolen och bara myste en stund.


Vilken tur att sonen fattade vad som fattades. Julgranen gav mej den rätta känslan och jag hade verkligen saknat att få tassa upp tidigt om mornarna och sätta i kontakten till ljusen medan de andra ännu sover.

fredag 20 december 2013

Så äntligen!


I kväll är det en mycket glad och harmonisk bloggerska som skriver.
Erik slapp civil i går och vad kan väl vara bättre än att få komma hem till familjen till julen. Det är en av de positiva (eller enda?) saker med arme´n att tiden förkortats med 15 dagar.
Så har alla i huset jullov vilket betyder att vi eventuellt orkar vara uppe en halv timme längre om kvällarna och sover sött om mornarna. Räknade just att det är 17 lediga dagar framför, ujuj.
Så nu är jag i baktagen igen och tänkte som så att det gör inget fast det skulle gå in på småtimmarna.
Har gjort en supergod kanelkaka och två limpor står i ugnen och vanlig bröddeg på jäsning. Verner och Verner sjunger om julskinkan som har rymt och jag dansar omkring på köksgolvet bland mjölpåsar och äggskal.
På arbetet dukades det upp till långbord på eftermiddagen och vi bjöds på julgröt och skinksmörgås. En stor kasse med mat fick vi som julgåva vilket betyder att vi fick två uppsättningar. Sonen kom en dag hem med ett ostpaket och själv handlade vi ett och annat i går. Behöver jag säga att det är trångt i kylen? Men allt vakumförpackat har långa datum så det tar ett tag innan jag handlar mat igen. Förstå då att det just nu bor tre paket kallrökt lax och två ansjovisburkar i mitt kylskåp. Där bland mina goda ostar och must. Vore det inte för juletiden när alla ska vara kärleksfulla vet jag inte hur det skulle gå.

onsdag 18 december 2013

Spritsar


En riktig nit har jag gjort i dag, nämligen spritsar.
Hälsade på hos kära mor i går och hon bjöd ut en kaksprits till mej. Ni vet såna som alla tanter förr i världen använde och gjorde fina småbröd till kaffesitsen. Jag gick ju igång direkt och såg mej själv som liten flicka vid mommos när hon gjorde fina spritskakor. Så klart jag ville ha mojängen och hela dagen har jag tänkt på de fina småbröden som skulle tillverkas i kväll.
Jag ska säga att det var det eländigaste jag gjort på länge och mojängen är dömd till ett liv på Ekorosk. Det är ju så att den här är en modernare variant i plast och när har plast nånsin varit bra, nej just det aldrig. Så nu har jag sölat ner hela köket och har troligtvis träningsvärk i armen i morgon av allt tryckande, för ut skulle ju kakskrällen. Men faktiskt ser de flesta riktigt hyfsade ut men smakar...ingenting. Bra tuggmotstånd har de också för trots allt slank det ner en och annan.

tisdag 17 december 2013

På fällen om kvällen


Jag har skaffat mej mitt livs första fårfäll.
En mjuk gosig sak som är sydd av små bitar och har därför ett melerat grått utseende, ungefär som vår spis och just därför är den förträfflig i soffan.
Har lite bråttom eftersom  jag ska till frissan men jag lovade sätta ut recept på knäckebröd så här kommer det.

JULKNÄCKE

50 g jäst
5 dl ljummet vatten
1 msk salt
2 msk matolja
1,5 msk finstött fänkål
1 liter rågmjöl
4 dl vetemjöl (knappt)

Gör som en vanlig bröddeg och låt jäsa under duk i 1,5 timme.
Kavla ut tunt helst med kruskavel (vanlig kavel och den krusade sidan av köttbulten är också väl beprövat)
Grädda i 250 grader i ca 8-9 minuter.
Vill man ha sesamfrön på ska man pensla vatten och strö på innan gräddning men då har man frön över hela huset under julen så det skippade jag i år.

LYCKA TILL!

måndag 16 december 2013

Julknäcke


Julens knäckebrödsbak är över.
Det blev brända, tjocka och mjuka och de som var alldeles perfekt knapriga och tunna. Men hur de nu än blev är de så goda och jag undrar varje år varför jag bara bakar knäckebröd till julen. Det är väl så att det är en återkommande procedur just kring julen och inte mer.
Fyra arbetsdagar kvar före ledigt och ni må tro att det håller på att bli tungt nu. Timmar så oändligt långa när man helst skulle vara hemma och ställa och pyssla. Men jag har kommit så långt att ligger det ett tunt lager damm över huset när julaftonen kommer så rör det mej inte det minsta.. Just nu har jag mjöldamm över hela köket. Nej det här med städning har gått för långt enligt mej och ingen hinner tänka på varför vi firar jul egentligen.
Men jag vill ha hemlagat att sätta fram på bordet när högtiden kommer, det är flera gånger viktigare än att det är skinande rent.

söndag 15 december 2013

Tredje advent



Tänk att vi redan har tänt det tredje ljuset.
Sonen är på väg till Dragsvik för sista gången och det var rätt glada miner när civilkläderna fick packas med. Måste medge att tiden har gått fort sen han ryckte in i somras och det var som en hel evighet till julen.
Lilla Zeb har fått kämpa med ett anfall i dag igen och det är typiskt eftersom vi med gårdagskvällens gäster diskuterade hur bra han har mått den sista tiden. Så här i efterhand var det precis som om han ville säga mej nåt där jag satt vid köksbordet med kaffekoppen i dag men jag förstod inte då. En stund senare kommer han rusande till mej och lägger upp båda framtassarna i famnen på mej och jag känner hur hela kroppen spänner sej i en långdragen kramp. Han söker sej alltid till någon när han känner att ett anfall är på gång. Så då satt vi där på golvet runt honom till det igen en gång var över.
Nu mår han bra och ligger utsträckt på vår säng och tar igen sej.
Det doftar Ernst i hela huset nu. Nåja ska vi vara riktigt noga så doftar det av Ernst jullimpor som jag just tagit ur ugnen. Två stora härliga limpor fyllda med frön och torkad frukt. Det är en bra start på vägen till julen.

lördag 14 december 2013

Frostbiten


Omväxlande väder får man lov att säga.
Det regnar och fryser på om vartannat och det är ingen reda med nånting.
Men vad gör nu det, huvudsaken är att trivas och komma i rätt stämning. I går kväll fick jag lurad med gubben till Jakobstads kyrka och lyssna till Sångens Vänners konsert. Vad kan väl vara mer rogivande än att hasa sej långt ner i kyrkbänken med huvudet lutad mot väggen efter en hektisk arbetsvecka och lyssna till finstämda julsånger. Dessutom kom lucia med följe på besök. Har någon annan än jag lagt märke till lampan som hänger i "farstun" när man kommer in (eller mest går ut) där under läktaren. Är du en Cohen fantast kan du inte missa den. Cohen hade varit nöjd åtminstone, för mönstret i glaset påminner mycket om hans Unified heart symbol. Samma som finns på silver ringen jag har från en av hans konserter. Så nu har jag snöat in mej på den karln igen men hur som helst, kolla nästa gång du besöker kyrkan.


För att fylla på med stämning tog jag mej till Jul på Södermalm i dag. Mycket folk,svinkallt och den rätta julmarknadsstämningen fanns där. Brända mandlar, honung, tovade vantar, kvastar... ja allt man kan tänka sej. Jag fick med mej hem ett par mönsterstickade vantar för ynka 13 euro. Två burkar eukalyptus honung fick också följa med och min farmor ska få en i julklapp, det har hon fått flera gånger. Så dessa två dagar har varit ganska juliga och frosten har gjort världen vacker igen.

torsdag 12 december 2013

Julkortsdags


Som alltid så lämnas julkorten till sista dagen.
Fast jag sedan länge tillbaka har haft korten klara och för några dagar sen skrev jag adresserna. Men frimärkena ska också hem och trots att jag var fram bybutiken i går och på samma gång skulle skaffa frimärken så kom jag hem utan. Så det blev att ta en ny vända i dag när butiken förstås var proppfull och kö till posten. Men nu är det klappat och klart och nu gäller det bara att få dem i postlådan i morgon.
I dag är det torsdag. Torsdag betyder Ernst. Det i sin tur betyder glögg, pepparkaka och blåmögelost för min del, allt för att få ut så mycket som möjligt under en ynka timme framför tv apparaten.
Tror ni kanske att vi har en målarburk på köksbordet, ja då tror ni alldeles rätt. Men den innehåller godis som sonen fått av en målarfärgsleverantör. Mycket trevligare och mindre kladdigt än målarfärg.

onsdag 11 december 2013

Bland jackor och skor


Ute är det plusgrader, halkföre och blåst.
Här inne sjunger Frank Sinatra och Bing Crosby vackra gamla jullåtar och jag njuter av att få tillbringa kvällen hemma.
Min förstfödde fyller 22 år i dag och han har bjudit på hamburgare och fransk potatis och på toppen av kaloriberget skyfflade vi in ett stort lass med glass. Är det födelsedag så är det!
Däremellan har jag hittat mej själv bland jackor och skor, massor av jackor och skor och ibland undrar jag hur många som bor i det här huset egentligen. Klädkrokarna i hjälpköket har varit så fulla av kläder att hyllorna håller på att komma ur väggen. Försökte så lätta på bördan och sortera upp lite och helt kallt åkte två jackor av mina rakt ner i sopsäcken.
Så nu är det rensat i det rummet men har istället blivit mera i andra garderober. Men det gäller att lura sej lite själv också och för en stund lyckas det faktiskt. Än så länge är jag nöjd.

tisdag 10 december 2013

Må bra


Te och smörgås smakar gudomligt när man kommer hem efter ett gympass.
I dag tog vi i riktigt rejält, kanske för att vi tänkte ta en liten julpaus för att äta upp oss igen. Det är ju den tiden på året. Men det här med gym alltså, visst är det bra och så mår man så bra efteråt.
I går spenderade jag och mamma kvällen med två gammelmostrar ( till mej) och vi hade riktigt roligt.
Mycket humor och spexande kan man förvänta sej i deras sällskap och jag har stått och småflinat för mej själv i dag när jag tänkt på alla dråpligheter. Det blir inte så ofta vi träffas men det brukar väl bli ett par gånger i året och särskilt i juletider går tankarna till äldre släktingar. Så har du nån som det är länge sen du besökt så gör det, för det är väl spenderad tid och man gläds och gläder tillsammans.

Och julstressen lyser fortfarande med sin frånvaro.

söndag 8 december 2013

En liten kaffesits


Eftersom vi inkommande vecka har ett födelsedagsbarn i huset passade vi i dag på att bjuda de närmaste på kaffe och tårta. En liten kaffesits en söndagseftermiddag kan vara både trivsam och rogivande.
Vi har rätt kallt ute nu men solen har varit framme i dag och landskapet har varit som det bästa julkortet, snötyngda granar, lador och en rosa himmel när solen steg.
Jag borde få de sista julkorten påskrivna och en hop med julklappar ligger o inpaketerade men det är som om jag flyter omkring i min egen bubbla av julvärld och ingen stress bekommer mej. Är bara rädd att den dyker upp i sista minuten.
Tror det till stor del beror på att snart har vi yngste sonen hemförlovad och det är allt jag vill. Att få ha de mina samlade runt mej till julen. Vad mer kan man egentligen begära. Då är stressen och måsten långt borta.

lördag 7 december 2013

Nu har vi ljus här i vårt hus...


Ja igår sökte jag som en tok efter uteljusen och fick allt ge mej mot småtimmarna.
I dag skulle jag lyfta undan papperspåsen som fönsterstjärnorna fanns i och vad låg där på botten tror ni? jo en ljusslinga som vi har haft i många år. Där har den legat mitt framför ögonen på mej i flera dagar, det är så man blir tokig. Men ännu har vi bort en som gubben har ett minne av att vi kanske har slängt för att den var sönder, nåja vi köpte en till i dag som nu är det frid och fröjd igen.
Vi har ett underbart vinterlandskap just nu och jag måste bara vara ute och njuta fast snålblåsten pinar ansiktet. Vet ju inte hur många dagar det räcker före vi har plusgrader igen.
Var det nån av er som följde självständighetsfesten i går? Jag gjorde det och jag hade så velat vara med. Vilken underbar konsert det bjöds på och hur högtidligt var det inte. Mycket bättre än slottsbalen. Undrar vad man skulle hitta på för att bli inbjuden. Ska säkert till mer än att slarva bort ljusslingor.

fredag 6 december 2013

Med ljus och lykta


I dag har här bakats pepparkakor och saffransbullar i färgglada formar.
Så skönt att vakna till en ledig fredag och veta att hela familjen är samlad. Lillebror är hemma på sin nästsista permission i hela fyra dagar så han har riktigt långledigt.
De sista timmarna har jag sökt uteljusen med ljus och lykta. De finns inte där de funnits i alla år och jag har rotat genom hela huset. Två gånger upp på vinden, flera gånger ut i förrådet och garaget fast jag nog vet att där är de inte. Sökt i sädesboden, alla skrubbar, hyllor, lådor...
Det är sånt man kan få fel i huvudet av.
Just nu känns all möda vi la på att få hem ett par granar i dag förgäves. Där står de nu i mörkret. Men vi hade roligt så länge det varade, det är alltid ett äventyr att hämta gran kan vi bara konstatera.
Trevlig självständighetsdag!

torsdag 5 december 2013

Vinterns första looping


Akta er, det är halt!
Det fick jag erfara när jag skulle ut med doggen i kväll. Rätt som det var fick jag för mej att öva på den döende svan piruetten och gjorde en graciös looping men missa i den sista arrie`ren = att vara i luften och åka baklänges. Jo jag kan mina balettermer.
Den plötsliga landningen gick som en stöt i mej och hela vänstra sidan är nu mörbultad. Så om någon kände ett smärre skalv i Esse trakterna ca 18.30 berodde det antagligen inte på att isen sprängs i ån utan på att jag drattade i backen, rätt och slätt. Synd bara att inte nån från nationaloperans balettskola såg mina graciösa svanhopp innan jag kom ur kurs.
Som plåster på såren blir det kvalitetstv i kväll. Jul med Ernst och bara för den skull kunde jag dratta på ändan än gång till.

onsdag 4 december 2013

På gång


Se där! Nu är jag igång igen.
Nyinhandlad stjärna till lillebrors rum och för endast 6.90 vid Village i Vasa så tycker jag den är riktig snygg.
Det går lite trögt ändå i kväll. Molande huvudvärk har aldrig varit nån hit när nåt ska utföras så jag har just försökt mota den med två kaffekoppar och fick halsbränna på köpet. Tack för det.
Skulle bara ta en liten paus med kaffekoppen framför datorn men se här blev gubben och jag sittandes för att kolla flyg ut i världen. Resfebern gror sakta men säkert i huset.
Men först ska här hängas stjärnor, hemförlovning, födelsedag och jul ska firas i denna månad. Sen kan vi börja fundera på att flyga och fara. Underbara december!

tisdag 3 december 2013

Fönsterstjärnor


Väskan med fönsterstjärnor står där jag satte den för några dagar sen.
En stjärna kom upp med möda och fula ord och där i samma veva rök också mina nerver.
När jag äntligen hade fått upp den i fönstret lyste inte lampskrället och jag fick ta ner den igen. Försökte med en annan kontakt (vad nu det skulle vara bra för) och där sa det pang, svartnade i rummet när säkringen for.
Muttrande från gubben och naturligtvis tände jag på alla fyra och förklarade att de får ha sin skitjul bäst de vill och här hängs inga stjärnor. Så det så!
Medan jag kylde av mej med en promenad i mörkret hade stjärnan kommit upp i fönstret och nu lyste den. Men jag påstod ändå att jag inte kommer att hänga fler stjärnor. Jag är riktigt stolt över mitt  beteende, men så kan det bli ibland.
Kan ju tänkas att jag skulle fått upp nån stjärna ikväll hur som helst men i kväll var det gymkväll och då görs inte så mycket annat. Det är det bästa just nu, att få en kväll där man drar upp pulsen och får sej en välbehövlig massage efteråt.
Få nu se hur länge väskan står där den står.

söndag 1 december 2013

Advent


Vi är inne i adventstiden och det är en av årets bästa tider.
Fylld av ljus, mys, gemenskap och förväntan. Hoppas alla kan känna av det och släppa stressen som på nåt vis har tagit över.
Det blev mycket sent i går före jag hade hem sonen och dessutom satt vi länge och pratade över varsin glögg innan vi gick och la oss. Kvalitetstid mitt i natten.
Vaknade till snöyra som har hållit på så gott som hela dagen. Ändå tog gubben och jag med hunden ut på en morgonrunda med snö skarp som pilar i ansiktet. I skogen var det bättre men där var snön blöt istället och mina glasögon snöade nästan igen. Hemma väntade en varm bastu.
Resten av dagen har bestått av soffhäng som har känts mer än rätt med det väder vi har. Vi har sett två superfilmer enligt mitt tycke i helgen. En med Morgan Freeman och en med Robert De Niro. Filmer som berört men som jag inte har namn på.