Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

fredag 28 februari 2014

En fredag


Plötsligt var det fredag igen.
Själv håller jag på att lära mej hantera ny telefon vilket inte är det självklaraste.
Akrylfärger, pannåer och penslar är inköpta och bara jag inte skulle vara så trött skulle jag svänga till med penseln ännu i kväll. Det kanske får bli en powernap före. Natten är ju lång.
Är väldans luddig i tankarna nu så det får bli mera i morgon, ville bara visa livstecken.

tisdag 25 februari 2014

Terapi


Den här tusch teckningen tror jag inte jag visat.
En verklig terapigöra när frustrationen över att det inte riktigt blir som man vill håller på att ta över. Då är det här en lösning man kan sätta sej ner med. Jag började på med grenarna och fyllde på vartefter blad i olika mönster. En lite kvällstund i nästan en vecka och det är både lugnande och meditativt. En teknik man kan driva nästan hur långt som helst och bara fantasin sätter gränser.
I går slog det mej och ja, jag vet att jag är trögtänkt.
Varför kämpa på med akvarellmålning när man strandat? Jag ska pröva på en ny teknik helt enkelt. Mera kludd och grova drag, det är framtidens melodi. Väntar nu på att få ärende mot staden nån dag så då ska här införskaffas material. Plötsligt känns det så självklart och ett glädjefladder infinner sej i hjärtetrakten.

måndag 24 februari 2014

Paper pot maker


Här är min lilla paper pot maker.
Köpte den redan i januari när längtan till våren var stor och den måste lindras på något sätt.


I dag med flera plusgrader och en gyttjepöl till väg till vårt hus och plaskvåt gräsmatta tyckte jag det var dags att söka fram den lilla manicken.


Gamla tidningar kom till användning och jag snurrade och tryckte till små såkoppar. Hur behändigt som helst. I med mylla och så tryckte jag ner små paprikafrön.
Ivrig väntan inleds.

söndag 23 februari 2014

En rätt vanlig söndag


Vad det är skönt att sova ut riktigt ordentligt.
Ändå verkar det inte räcka till utan hela jag tycks ha gått in i nån slags dimma. Inte ens en promenad i den friska luften gör susen. Nåja det är väl den tiden på året nu när de extra vitamintillskotten borde sättas in.
Vi såg en film häromkvällen och en bild från den fastnade lite extra och jag skissade ner den så fort filmen var klar. I går kväll, ännu i bronsglädjeruset målade jag snabbt ner det, tog mindre än en halv timme. Definitivt inget jag är stolt över men bara det att jag kände glädjen och viljan att ta fram penslarna var oerhört glädjande för mej själv. Kämpar fortfarande med en långvarig svacka som jag inte vet om jag kommer upp ur och ibland undrar jag om jag ska sätta akvarellen på hyllan för gott.
Just nu skulle jag gärna kludda och kladda med andra typer av tekniker men det krävs yta och ett eget arbetshörn där jag kan smita in när jag tycker. Det finns så mycket roligt man kunde pröva på och det gör mej så kluven. Beundrar de som hittar "sitt" och hålls kvar i det.

lördag 22 februari 2014

Fröknäckebröd


Här kommer ett recept på kanske det enklaste jag gjort och att det blev gott också är ju bara ett plus.
Receptet finns också på Risentas majsmjölspåse.

Kryddigt fröknäcke

2 dl majsmjöl
1 dl solrosfrön
1 dl linfrön
0,5 dl rapsolja
2 dl kokande vatten
1 msk mortlade fänkålsfrön

övrigt

flingsalt
blandade frön att toppa med

Värm ugnen till 150 grader.
Blanda alla ingredienser utom flingsalt och frön att toppa med.
Rör samman till en gröt och klicka ut smeten på bakplåtspapperstäckt plåt.
Lägg ytterligare ett bakplåtspapper ovanpå smeten och kavla ut till en mycket tunn platta.
Ta bort det övre pappret och toppa med flingsalt och frön.
Grädda i mitten av ugnen i ca 45 minuter.
Höj eventuellt temperaturen mot slutet för att få mer färg.
Låt kallna och bryt sedan i bitar.


Har besökt min farmor på eftermiddagen. Gav henne lite massage och så tog vi en promenad efter gångplattorna där hon är van att gå och känner till svängarna. När vi gått ett varv och pratat om dittan och dattan frågar hon om vi ska gå mera eller orkar jag? Jag börjar skratta och hon också när hon inser det komiska i sin fråga. Jag svarar att vi försöker väl och blir jag trött säger jag till så får hon ta mej på sin rullator. Visst orkade jag. 4 varv blev det.

fredag 21 februari 2014

Slokar


Det var en spännande hockeymatch vi hade framför oss.
Satt på ett möte i arbetet och smygtittade på klockan som stadigt tickande närmade sej två. Kvart i hävde jag ur mej att taxin hem går precis klockan två och då måste jag vara med. Det är ju nedsläpp! Jag fick lov att åka och de andra fick fortsätta utan mej efter kaffepausen.
Sprang som en galning genom hallen och hoppade bara i vinterskorna med snörena hängandes, fortfarande med min skitiga arbetshalare på och de "egna" kläderna slängda över armen. Inte ens jackan hann jag få på mej. Ungefär som när Askungen hade bråttom från slottet ni vet.
Men det gick inte så bra.
Nu spelas det om bronset i stället och jag försöker samla ihop mej igen.
Det gick liksom luften ur hela familjen och alla gick och la sej en stund. Veckan har varit tuff med mycket vak på både folk och fä och det tog ut sin rätt. Så nu är vi bara och tar kvällen som den kommer. Försöker vila och samla krafter och hoppas få möta lördag utvilade och pigga.


onsdag 19 februari 2014

En "salig" röra


I dag igen går det bra att slå sej för bröstet och bekänna den blåvita färgen.
Det får vi säkert andra dagar också trots att mycket är åt skogen i landet och vi är det fjärde dyraste matlandet i EU. Nu såg jag inget annat än hockeymatchen men det intresserar mej förbaskat mycket mer än skidning och ännu har lejonen långt att gå, om det nu går.



Så mycket mer har jag inte att säga om den här dagen men gårdagen var desto innehållsrikare.

Började att besöka fysioterapeuten och saldot var flertalet låsningar och kotor som satt snett i ländryggen. Älskar när det knakar ordentligt när han har mej i nån slags dubbelknut och jag knappt vet var jag börjar och slutar. Det blir så lättare sen.
På kvällen var jag och storebror på lägenhetsvisning och hade jag vetat vad jag vet i dag borde vi aldrig ha fått se vad vi såg, har så svårt att få det ur huvudet. Vilket svineri! Som att stiga in på en soptipp i både utseende och lukt. Så nej tack.
Under tiden ringde min ena farbror och berättade att lilla farmor var på sjukhus och de trodde på en eventuell propp. Det blev ett par långa timmar före han kontaktade igen och röntgenbilderna kollats i Tammerfors. Inget avvikande kunde hittas men hon stannade över natten och mera prov togs. Så på eftermiddagen ringde hon mej när hon var hemma igen, trött och medtagen men ändå tacksam. Troligtvis är det bara en jobbig förkylning som drabbat och är man så gammal tar det säkerligen hårdare på kroppen.
Efter allt detta var jag lagom mör och slut och tänkte ta tidig kväll. Så fick Zeb ett anfall och vi satt igen en gång runt honom för att finnas nära och han skulle känna trygghet, helst i min armhåla då. När vi äntligen kommit i säng hör jag hur han spyr och det är bara att stiga upp och torka.
Men de korta få timmarna i natt har varit lugna och tanken på att få hinna hem till hockeyn har hållit gluggarna öppna hela dagen.
En salig röra alltså med betoning på röra. Somt folk borde inte få gå lösa det är min fulla övertygelse den här onsdagen.
I kväll BLIR det en tidig kväll.



måndag 17 februari 2014

Färgglatt


Ugglor på rad.
Under besöket vi Sunds i lördags hittade jag lite roliga kökshandukar med glada ugglor på. Ni vet kanske vid det här laget att jag gillar ugglor. Kunde inte motstå utan två handukar följde med hem men jag visste genast att de skulle få en annan uppgift. Det blev en färgglad kudde av det hela som kommer att få sin storhetstid i sommar, ute i trädgården eller växthuset. Nåt att bli glad av helt enkelt.
Likadant har jag tidigare gjort med en matta jag köpt, vips var det två kuddar i stället.
Man har inte roligare än man gör det.

söndag 16 februari 2014

Kalassöndag


Vaknade igen med en konstig känsla i kroppen.
Det är nog nån släng av förkylningen som alla här i huset haft som "brassat" med mej i flera veckor nu. Lite från och till hela tiden och jag skulle hellre föredra att det skulle bryta ut ordentligt istället för att som nu känna sej halv om halv hela tiden.
Men med te och Burana svettades jag ut eländet ännu en gång och var redo för dagens kalas. Systersonen firade sina 14 år och jag hade målat hans hund Dex i akvarell som present. Svårt att måla andras djur när man inte har den rätta kontakten med dem men det blev nu som det blev.
Sen har jag suttit och sytt ihop mormorsrutor som har blivit till ett slags evighetsprojekt när det legat orört i veckor. Det smakar inte alltid att sitta med det utan har konstaterat att jag håller på att bli bra på att bara rulla tummarna också.
Helgen avslutas med ishockey framför tv i kväll och det känns som en bra avslutning före det blir att ta tag i en ny veckas arbetsuppgifter.

lördag 15 februari 2014

En lördag i vårens tecken


Kände i morse att i dag ska jag göra nåt roligt.
Åkte in till stan för att börja med att ta passfoto, ujuj så fint det blev! Försökte truga ut fotona av mej när jag kom hem men inte nappade nån. Gubben tvingade jag att ta ett och det har försvunnit så inte vet jag nu om det är nerspolat eller om det finns i hans plånbok.
Men hur som helst så är det färdig fotat och tid till polisen beställd så snart har jag ett pinfärskt pass i handen och jag hoppas det ska komma till användning många gånger så länge det är giltigt.
Vid Sunds, som var mitt huvudmål strosade jag länge och väl och undrar hur länge det månne är tillåtet att vandra runt där. Som balsam för själen att se allt fint, känna blomdofterna och fantisera om kommande tider. Vackra tulpaner följde med hem liksom tre grönväxter och lite annat plock.
Vid Jysk köpte jag en ny vaxduk med fåglar äppelblom och ljuvliga ljusa färger.
Det är vår i mitt inre och det är underbart.

fredag 14 februari 2014

Vändagskyss


Hoppas ni haft en bra vändag.
Min har varit riktigt bra men jag tror också att det just är fredag har något med saken att göra.



Att jag hade en liten vändagshälsning från min syster som väntade mej i omklädningsrummet i morse gjorde att arbetsdagen började riktigt bra. Överraskningar kan man inte annat än gilla.
Hemma firar vi inte vändagen desto mer men varsin chokladkyss sitter aldrig fel.



I kväll blir det hockey, den enda idrottsgren som förenar familjen. Annars tycker jag att det är alldeles för mycket sport just nu. Jag får helt enkelt banda de program som jag vill se och om och när det kommer nån lucka i karlarnas tittande får jag smyga in mina program. Men jag överlever det också.
Så nu njuter vi fredagskväll tycker jag så ses vi i morgon.

torsdag 13 februari 2014

Då bibban räddar en


Jag är väl ingen bokmal precis men ser helst att det finns en bok på mitt nattduksbord varje kväll jag lägger mej.
I måndags läste jag över en bok och sen dess har jag varit utan och det sätter en oro i kroppen. Det mesta går att dämpa med inrednings eller trädgårdstidningar men är inte alls det samma. En bok som är spännande och intressant från första början kan ta en med till en annan värld där man själv fritt får fantisera hur omgivningar och ställen ser ut. Personerna i boken får också de ett ansikte.
Ibland kan jag dra ut på slutet av en bok bara för att jag inte vill att det ska ta slut, kan nästan känna ett tomrum efteråt.
Så i kväll före gympasset tog jag mej till biblioteket och gjorde nytt rekord där. Sofie Sarenbrant  såg jag genast på en bokpärm och den haffade jag direkt. Hon är en av mina nyare favoriter av författare och jag var glad att jag fick ögonen på boken. Åtminstone den första av hennes böcker jag läste "Vecka 36" hade mej i sitt järngrepp från första sidan, ohyggligt spännande.
Amarone då, ja det lätt bara gott i mina öron så den är säkert läsvärd.
De närmaste kvällarna har jag i alla fall räddade tack vare bibban.

onsdag 12 februari 2014

Grått och rosa


Vädret är grå gråare gråast.
Men då gör man vad man kan och köper sej ett glatt rosa nagellack och penslar tånaglarna för glatta livet. Strax är allt mycket trevligare.
Men när jag kom ut från jobbet i dag kände jag vår i luften, det har jag inte gjort tidigare och det var en sån härlig känsla att jag måste stanna till och dra lungorna fulla av vårluft. Det inger hopp om ljusare och färggrannare dagar här längre fram.
Tills dess får jag nöja mej med rosa tånaglar.

måndag 10 februari 2014

Stunder då man kan få fel i huvudet


Dagen började bra.
Glad trots att det var måndag, jag skulle ju få göra min favoritsysselsättning på jobbet. Löda.
Dagen rullade på och allt gick bra förutom att jag har ryggproblem som har satt sej i sidan och blev lite tungt mot slutet. Ringde min fysioterapeut och jag fick en tid till nästa vecka så det ordnar sej säkert.
Gubben skulle jobba längre så jag passade på att vika in till Vackra Du för att fylla på mitt te förråd. Potatisen var slut så det blev också en sväng till bybutiken och med hem följde en trädgårdstidning.
Det var när jag kom hem som problemen hopade sej.
Det varma vädret och regnet har gjort att det i helgen varit mindre översvämningar just där Zebs löplina går. Nu var det som två mindre insjöar och hunden hade riktigt bra kunnat lägga sej och drunkna om han känt för det. (i hans tillstånd hade jag troligtvis övervägt det).
Nu skulle här pumpas bort vatten och jag slarvade fram pumpen med flera meter grov trilskande slang och det mesta jävlades, som det ju ska göra när man är trött hungrig och småsned i ryggen.
Efter mycket hotande med pumpen om att jag skulle slå ihjäl den om den inte började samarbeta så fick jag tömd den första insjön. Så skulle det flyttas till nästa sjö och efter det var det liksom stopp. Inget vatten fick jag att pumpas och jag slet i mitt anletes svett och bannade den dag vi skrev på huskontraktet. I mitt nästa liv ska jag vara klokare och bo på hyra och betala för att andra fixar eventuella problem. Zeb då? ja han satt och ylade som en varg förstås. Hur länge kan han veta av löpande tikar liksom. Till sist sket jag i allt och gick in och värmde en tekopp åt mej. Hade lugnat mej lite tills första sonen dök upp och han fick titta på pumpskrället. Tydligen hade jag fått en säkring att gå men han fixade det och tömde den sista sjön.
Så jag fortsatte inomhus med kvällsmaten och satte igång diskmaskinen som lät så förskräckligt till att börja med att jag med bävan väntade att den skulle haverera. Så den håller garanterat inte länge till. I samma veva spydde Zeb på köksmattan, som för att förtydliga att matte, nu går det inte bra alltså. Nej det gick verkligen inte bra och jag kände att så här måste det vara när man håller på att få fel i huvudet.
Det har lugnat sej nu och jag har trädgårdstidningen att vila ögonen i. Nån tekopp på det så är jag tillbaka på normal nivå.

söndag 9 februari 2014

En helkväll


Till sist kom jag mej då ur hemmadressen (som sitter på igen i dag) och vi tog oss till Schauman salen. Det var faktiskt första gången jag var innanför dörrarna där men hoppas att det blir många flera med fin musik.
Först spelade ONO (Ostrobothnian Noice Orchestra) och jag ska inte orda så mycket om det. Det var mycket noice i ordets rätta bemärkelse men tur att smaken är som baken så att säga.
Paus på det och mingel med dryck var det som gällde.
Äntligen var det omställt på scenen och Hannu tog till orda, och ton. Tänk att vi har ett så fantastiskt bluesband i våra knutar. Det är helt omöjligt att sitta still och jag fick hela tiden hålla tillbaka för att inte bluesgunget skulle få mej att hoppa ur stolen. Härligt att se hur "gubbarna" njuter och spexar och en skön stämning spred sej i salen.
Efteråt träffade vi på våra nyårsvänner och det bestämdes att vi skulle hämta upp lite mat och åka till Amerikagatan för att se på bilder från deras 3 veckors vistelse i Sri Lanka. Där blev vi då ett par timmar och det hann bli natt före vi var hemma.
Det blev en helkväll och en mycket bra sådan. Så visst är det hälsosamt att ta sej ut mellan varven och se nåt annat också.

lördag 8 februari 2014

Lördagskaka


En riktig typisk lördag hittills hos oss.
Eftersom jag för det mesta är slutkörd in i veckan blir det att ta den efterlängtade lediga lördagen till städning tvätt och bakning, så också i dag. Har bakat bröd och gjorde på samma gång en kaka till eftermiddagskaffet. Sånt uppskattas för det händer inte särskilt ofta.
Städandet går ganska enkelt när alla engagerar sej i det trots att jag nog hör en och annan suckan. Att det inte blir rent i alla hörn får man ta med en nypa salt för sånt ska man prata tyst om. Hastigt står jag här med dammsugaren och skurmoppen för mej själv.
Har biljetter till St. Marcus bluesband som uppträder i Schaumansalen i kväll. Så sällan vi kommer oss någonstans nu för tiden så jag beställde direkt jag såg det på tidningen. Vi håller faktiskt på att bli riktigt försoffade och får också höra det av ungdomarna titt som tätt. Så visst borde man ta tillfällen i akt och bege sej ut på nöjen och roa sej oftare.
Har så sett fram emot den här kvällen men så blir det ju klädbekymmer så fort man ska ut genom dörren. Går kanske ändå inte med den väl inkörda hemmadressen, eller...

fredag 7 februari 2014

Fredag igen


Ja det är verkligen inte mycket annat än måndagar och fredagar nu för tiden.
Själv tycker jag att tiden har börjat gå mycket fortare och det lär ska ha nåt med åldern att göra. Jag kan väl också sätta det på att jag trivs rätt bra med tillvaron och det är inte mycket som tar emot, mest kanske att jag borde städa i morgon. Det skulle vara just det i så fall.
Men jag har inte hunnit med bloggandet den här veckan känns det som och ändå har jag för det mesta varit hemma.
I går var jag på gym i och för sej och när man efter ett sånt pass kommit hem, duschat och fått sej nåt till livs, ja då är man som klubbad.
Nu kör vi fredag och då är det som om motorerna stannar så fort man kommer innanför dörren här hemma. Ett riktigt skönt tillstånd må jag säga där allt kan skjutas upp till morgondagen.
Fick en överraskning i form av nygräddat surdegsbröd och ett smörpaket så då kunde jag med gott samvete ta igen mej ordentligt före jag ställde till med kvällsmat. Man lever gott och väl på färskt bröd så tusen tack till givarna.
Har suttit och hängt framför tv nu i tre timmar och sett invigningen i Sotji fast jag verkligen tänkt bojkotta hela härligheten när jag hört hur det har påverkat folkets vardag runtomkring. Men jag var intresserad av invigningen, resten bryr jag mej inte ett dugg om. Tchaikovskys Svansjön var verkligt fin under invigningen och den klassiska nerven vibrerade lite extra i mej.

onsdag 5 februari 2014

En onsdag med Runeberg


Jag som inte trodde det skulle bli nån Runebergstårta i år.
Sonen som förstår att handla hem mat här i huset hade slagit till igen och kom hem med utsökt saftiga tårtor som vi just har avnjutit till kaffet.
Man behöver ju inte berätta allt men jag åt en Runeberg i går också. När jag hälsade på i ett trevligt hus med fina människor, där skrattet är nära och en härligt busig valp har flyttat in sen jag hälsade på sist.
Så saldot blev 2 tårtor i år. Jag tror inte det blir fler nu, utan i stället går jag på gym i morgon. Måste ju få nån slags balans i det hela.
Vi har en kärlekskrank i huset. Zeb skulle så vilja besöka nån trevlig tjej eller att någon tjej kom på besök. Han har så gott som matvägrat i flera dagar och går mest omkring och gnäller. Våra promenader är rena rama cirkusen när han sätter i väg med kopplet sträckt och med mej hängandes där efter. Sen är det en evighet av snusande och benlyftande. Hur stor blåsa kan man ha egentligen?
I kväll när han insåg att nu är vi snart hemma igen la han sej helt enkelt ner i snödrivan och vägrade röra sej. Där emellan ylar han som en varg. Ja inte är det lätt inte.
Men eftersom hans epilepsi är genetisk måste vi försöka hålla honom borta från tikar, vill ju inte föra den hemska sjukdomen vidare till små söta valpar. Sorligt att det kommer att ta slut just vid våran Zeb. Skulle ha varit fantastiskt att få se Zebs valpar, de hade garanterat varit bedårande.

söndag 2 februari 2014

Ljuva 70 tal


Vi har blivit med fåtöljer.
Små nätta och bekväma 70 tals fåtöljer. Påminner mycket om de vi hade där hemma när jag var liten och jag har alltid haft ett gott hjärta till den sortens stuk på möbler.
Kära syster hade lagt detta bakom örat och sent en kväll ringde hon mej och förklarade att nu finns två fåtöljer till salu på ett nätloppis och de liknar sådana du pratat om. 10 euro styck skulle de ha för dem så jag tänkte att hur det än går kan det inte gå så mycket på tok. Skriv att du köper dem sa jag!
Nästa dag hade jag namn adress och telefonnummer i handen och jag hade köpt mej möbler som jag inte ens sett.


Gubben tyckte som vanligt att jag var helt från vettet, vem skulle slänga ut en bekväm tvåsitssoffa och ta in 40 år gamla möbler liksom. Största felet var att han blev utan liggplats för tvåsitssoffan har han så gott som lagt beslag på, men nu är det slut med det. Dags att börja sitta som folk anser jag.
Igår kväll satt han flera timmar i den ena fåtöljen och tittade på tv och inte en endaste gång hörde jag nån grymtning. Själv satt jag och stickade i den andra och det gick prima det också.


Det är mycket välbevarade möbler och kan inte ha använts mycket. Drar där vissa paraleller eftersom vi är så gott som jämngamla jag och fåtöljerna. De har inte många skråmor eller hack och är fortfarande efter alla dessa år "fast i hullet" Mitt hull har väl förslappats både lite här och lite där om vi säger det lite fint men så har jag helt klart förbrukats mer också. Inte många förunnade att bara vara och se fin ut.
Men alltså 20 euro och 40 år gamla fåtöljer och jag är nöjd och lite småkär i dem. Jag har sagt det förr, det behövs inte mycket för att få den här kvinnan nöjd.

lördag 1 februari 2014

Lördagkväll


Som sällskap denna kväll har vi Lumumba och hemmagjord lite "bättre" godis.
Godisbollarna är dadlar, solrosfrön, havregryn, kakao, kaffe, honung och kokosolja. Körd i matberedaren, rullade och kylda.
Än i dag har jag hållit förkylningen stången även om jag i morse trodde jag förlorat kampen. Njut av er lördagskväll så ses vi i morgon. Då ska jag visa upp det som jag var så spänd inför i dag!

Februari


Så kom februari med snö som fallit under natten och har fortsatt under förmiddagen i små lätta flingor. Under natten verkar det också som jag fått besök av herr basilusk och känner att kroppen inte är på topp. Får försöka kurera på bästa sätt och hoppas på det bästa, har inte tid att ligga med flunssa nu.
Har en liten kul grej på gång i dag och spänningen är stor ( det behövs i och för sej inte mycket till det så tro nu inte att det är nån Amerikaresa eller lottovinst som ska hämtas). Gubben fnyser åt mina infall och själv vet jag inte ens om det blir flopp eller not. Skit samma säger jag, det är kul så länge det varar. Mera om det sen.
I alla fall så startar vi nu februari månad och visst låter det betydligt bättre än januari.