En rätt vanlig söndag

Vad det är skönt att sova ut riktigt ordentligt.
Ändå verkar det inte räcka till utan hela jag tycks ha gått in i nån slags dimma. Inte ens en promenad i den friska luften gör susen. Nåja det är väl den tiden på året nu när de extra vitamintillskotten borde sättas in.
Vi såg en film häromkvällen och en bild från den fastnade lite extra och jag skissade ner den så fort filmen var klar. I går kväll, ännu i bronsglädjeruset målade jag snabbt ner det, tog mindre än en halv timme. Definitivt inget jag är stolt över men bara det att jag kände glädjen och viljan att ta fram penslarna var oerhört glädjande för mej själv. Kämpar fortfarande med en långvarig svacka som jag inte vet om jag kommer upp ur och ibland undrar jag om jag ska sätta akvarellen på hyllan för gott.
Just nu skulle jag gärna kludda och kladda med andra typer av tekniker men det krävs yta och ett eget arbetshörn där jag kan smita in när jag tycker. Det finns så mycket roligt man kunde pröva på och det gör mej så kluven. Beundrar de som hittar "sitt" och hålls kvar i det.