Onsdag med påsk i tankarna

Härligt vårväder när vi kom hem. Gjorde varm choklad och satte oss i uterummet en stund. Eller allt tills Bonzo var klar och ville ut, glömt moroten redan som han just ätit. Det går väl an i och för sej en god stund där inne, har ju koll på allt som rör sej i alla väderstreck och kan jaga en och annan yrvaken fluga.

 Påskmaten är hemma och bara vi orkar morgondagen så börjar påsknjutet. Lax, lammfärs, kyckling, ägg, must, påsklimpa...vi ska nog klara de fyra dagarna. Hoppas på fint väder nån dag så vi får i gång grillen.

Vid trappan försökte jag mej på lite vårpåskigt, det bästa var väl ändå att jag äntligen fick ner julkransen... Om kaninerna försöker knapra på liljorna precis som Bonzo gör på allt som växer blir det kaningryta av dem. Där med basta!

Fokusera på allt som gör en gott

En plats i solen...

När man är en stor känslomänniska som åker berg och dalbana mest hela dagarna får man ibland dra i nödbromsen strax innan man når toppen. Bara stanna där och fokusera på allt som gör en gott. Inte det perfekta men ändå det som ger lycka, harmoni och sinnesro.

Som idag när jag valde bort mina egna snurrande tankar och satte poddar i öronen. Först tre avsnitt av Billgren Wood och efteråt två av Edward Bloms smörgåsbord. Inredning livet mat och dryck, allt i en salig blandning.

Hem till ett soligt vardagsrum och jag gav mina växter ompyssling. Satte små frön och skolade om några paprikor.

Myste med den gosigaste <3

Ringde den semestrande sonen då jag kunde konstatera att det fanns mat också till honom och bjöd honom över.

Nu har jag tittat på Trädgårdstider på play och det var ett himla härligt avsnitt med pizzabakning, odling och Italienvibbar. Fick ännu mer längtan och inspiration till mitt eget uterums italien.

Och strax dra Karl Fredrik igång sitt program. Tisdagar har gått från usel veckodag till en favorit helt plötsligt.

 

Regn, tända ljus och arbetsdag

En bra första arbetsdag. Slipade krokar första timmen vilket inte var så givande men mjukstart i alla fall. Sen fick jag börja svetsa som en riktig kvinna och då flöt timmarna på. Regn och blåst hela dagen så då har jag inte ens behövt längta ut. 

Som ett ruggigt höstväder och jag tänder ljus här hemma, pysslar och röjer. Flera skåpar i hjälpköket har fått en rejäl rensning och allt skräp som samlats i långa tider ryker nu.

 Enkel och supergod kvällsmat. Raggmunk googlade jag på men undrar om det heter nåt annat här, rösti kanske? Hur som helst kommer jag att göra detta flera gånger.

Kvällen rinner i från oss och jag som ännu hade tänkt så några frön och knyta en makrame´ väggbonad, haha! Det får bli nån annan kväll helt enkelt. Ska varva ner med första avsnittet av serien Snöänglar i stället.

Söndag

Vaknade till regndroppar och ett par förväntansfulla ögon.

Efter kaffet tog jag mej smått motvilligt ut i grådasket. Regnet höll upp i alla fall så länge vi var ute.

Den här killen var i alla fall nöjd och hittade massa smaskens i skogen. Nu smälter snön verkligt fort. Vi har i dag hjälpt till lite på gården genom att skyffla ut och regnet har bitit ordentligt på.

Med gråväder ute kan man med fördel dra på sej solglasögonen och söka sej i citrusträdets skugga här inne :) :) :)

Ungdomarna var här under eftermiddagen och jag blev lite tafatt efter att de åkt, som om luften gick ur ballongen. Kanske det är vädret, att arbetet kallar eller bara en dalgång som ska vandras uppför. Svårt att lägga fingret på. Hursomhelst är jag redo för arbete nu igen, ska bli roligt att träffa arbetskamraterna och höra det senaste. Sen lurar ju påsken bakom hörnet och snart är det ledigt på nytt.

 Nåja, efter att ha vankat av och an här inne en stund, tränat hunden och lekt tog jag fram rullen med makrame´ garn. Sökte efter nybörjarknutar på nätet och drog till med en pytteliten en. Riktigt roligt och när tid kommer ska jag göra nåt större.

En gråare lördag

Är dagen grå tar man väl in solen i sitt hem. Okej, det blev ju sol på eftermiddagen men från morgon hade vi ett jämngrått täcke och inga minusgrader under natten. Det märktes på Bonzos morgonrunda och det blev grundlig torkning av tassarna. Vår värsta tid är nu vad det kommer till vägar. Bilen är så eländig att jag nästan måste blunda när jag sätter mej i den. Tillika som det känns så lönlöst att hålla på och putsa. En vända ut till landsvägen och gyttjan hänger. Smällar man får ta för att man valt att bo ute på landet med grusvägar.

Jag har önskat mej ett citronträd länge men inte vågat satsa. Första citrusträdet köptes för en tid sen, ett calamondin för att det var billigare. I dag fick Petterssons trädgård besök här i byn för jag visste de fått in citrusträd. Som sagt har jag haft ögon på citron en lång tid men kunnat konstatera att de i kruka inte är på lång väg så fina som de som är planterade där de hör hemma så att säga. Fula blad och märkligt växtsätt enligt mitt tycke. Så det blev en kompromiss och jag kom hem med ett Limequat träd. En korsning mellan lime och kumquat. Snyggt växtsätt och trevliga frukter och väldigt citronlika. Och nu är tanten sååå nöjd. Italien flyttar in i vårt uterum den här sommaren!

Om vi fortsätter på temat gul så gjorde jag en apelsinliknande paj på smördeg i dag och gjorde förstås helt fel från början och därav resultatet. Men gubben och jag har provsmakat och är vid liv ännu så denna får ungdomarna till kaffet i morgon. Kanske den sätter sej och blir alldeles fantastisk med en skopa vaniljglass...

Så glad att jag har någon som intresserar sej för mina köksbestyr. Hälsosamma Kesofrallor eller Grynostsemlor på ren finlandssvenska gjorde jag också. Supergoda.

Farmor besökte jag och fyllde på Pectuslagret. En bra stund även om osäkerhet och rädsla genomsyrade timmen. Så olika på besöksgångerna. Lovade att hälsa på igen i påskhelgen.

Och på det är jag nöjd med dagen och stämplar ut för lördagskväll.

 

 

Fredag

Alla dessa härliga stunder jag upplevt under årets vinterledigt ska jag ta med mej under svetskasken nästa vecka. Minnas och glädjas.

Så fint på vår cykelrunda i morse. En vacker skog är svår att se sej mätt på när solljuset silas mellan stammarna.

Överlevnadskex och varm kakao vid Nådjärv.

Hemma igen satt vi i uterummet och väntade att bastun skulle bli varm. Bonzo såg på långt håll att hans vän Veikko var på antågande. Vi måste naturligtvis ut och träffas annars hade Bonzo rivit byggnaden.

Senare höll han koll från soffryggen.

Och när gubben som var och köpte oss en Weber grill skickade ett foto av en kaffe och munk i bilen kunde jag skicka detta foto tillbaka. Man har precis som bra som man gör det.

 

Torsdag i strålande sol

Den här killen var redo för nya äventyr från tidiga morgon. Och med en strålande sol och så gott som vindstilla var vi inte sena att haka på.

Det är verkligen inte mycket mer att tillägga, jag njöt av naturen och lugnet. Bort från allt ont som händer i världen.

Bonzo och husse, sida vid sida.

Snart är påsken här.

Utbränd bild men dock.

 

Onsdag mitt i veckan

Tidig morgon som vanligt och efter morgonkaffet bar det av till skogs. När man hittar en smaskig pinne blir det helt enkelt att pausa en stund.

Hämtade upp mamma och det bar av till Sunds Trädgård där vi fick en rejäl dos av både ögongodis och sinnesro. Efteråt kaffe på mammas eget cafe´.

Min egen Ferdinand när jag kom hem.

Lycka att få en ny början och en ny chans med denna goding.

Pelargonsticklingar.

Och absolut sista dahlian för i år. Lovar dyrt och heligt.

Physalisfrön som jag genast satte i jord och pelargonerna kom i större krukor. Gurkfröet som jag satte för nån dag sen är starkt på gång. Vår bästa tid är riktigt snart.

Hastigt och lustigt kom vi på att Bonzo skulle få gå på hundlekis i kväll. Så bra nu när det sker utomhus. En timmes härjande med andra hundar gjorde sitt. Nu ligger han utslagen på köksgolvet. Det kommer att vara stilla hos oss resten av kvällen.

 

Tisdag på cykel

I går kväll skar jag ut hjärtan och lite annat som jag tänkt ska gå att använda som halssmycken i läderrem. Nu vet jag inte om jag har ärende till brännugnen före det jag redan levererat bränns. I så fall blir detta färdigställt till hösten nån gång, och så långt framåt ska vi inte tänka. Det är här och nu som gäller.

I morse drog vi på oss cykelmunderingen och gav oss av då det ännu var fruset. Varierande underlag men förvånansvärt bra ändå. En riktigt humörshöjare av vad bilden avslöjar.

Via Brännback stor tallen ut till Dunderkärret. Längs med järnvägen ut till Kållby och så hem igen. 27,9 km men jag har jämnat upp det till 28 jämnt :) Trodde det var middagstid när vi kom hem och var säker på att mobilen fått fnatt när den visade 10.15. Dock visade det sej att vi startat kring 08.00 så här soves ledigheten verkligen inte bort.

En rätt fin dag också i dag och Bonzo valde uteserveringen vilket var klokt gjort.

 Jag sydde de två kuddfodralen som jag köpte dragkedjor till i går. Av stuvbit från arbetet som dessutom räckte till en bordsduk. Påsken har kommit till uterummet när den gula kycklingen har kommit fram. Ett kärt minne av min mormor och morfar från min barndom. Så fina påskpynt görs inte mer.

Sol ute , sol inne

Första semesterdagen och vad vaknar vi till? Vindstilla, strålande sol och klarblå himmel. Gör ett morgonmål det närmaste en hotellfrukost vi kommer den här veckan. Bananplättar med drottningkvarq, bacon, kaffe och juice. Sen ut på en 1,5 timmes promenad. Alla tre skiner i kapp med solen, så underbart.

Sen gör gubben och jag en roadtrip och jag kommer hem med dahliaknölar, kan man få för många?

Två dragkedjor som ska sys i kuddfodral till uterummet, stämplar till leran och makrame´garn. Blir väl först att pröva göra nån ampel då jag aldrig knutit förut, men intresset finns där så då ska det prövas. Och jo, lite annat smått och gott.

Bonzo är alltid den stora vinnaren. En ny leksak, hunden Nelly, godis, matlåda till torrfodret, flexikoppel och förvaringskorg för alla hans grejer. 

Så nu har vi att sysselsätta oss med i veckan om det skulle bli långtråkigt.

 

Söndag

Det gick knappt att tro sina ögon när vi vaknade i morse. Ett snöoväder milt sagt. Därför har det varit en inne dag vilket också varit helt okej men man blir så fruktansvärt slö.

Ungdomarna kom på mat och kaffe och efteråt for jag för att träffa farmor. Hos henne är det oförändrat skulle jag säga. Men glädjeämnen haglar inte direkt och hon har så många mörka funderingar. Så före jag lämnade henne knäppte vi händerna och bad Fader vår, det kändes som ett tryggt och bra avslut på vår stund.

Lite väl sent packade vi in oss i bilen med hund och kamera för att ta oss till Fäboda. Den finaste solnedgången hade redan varit men lämnade i alla fall ett fint ljus. Och Bonzo trivdes på nya spännande marker och somnade i bilen på väg hem. Vi kom oss i alla fall ut till sist när vädret lugnat sej.

 

En bra lördag

En bra lördag blev det trots att vi vaknade före klockan sex då Bonzo la fyra spyhögar på hallmattan en i var hörn så prydligt och fint. Efter det var det svårt att somna om och hunden var ju vrålhungrig förstås. Det blev en liten lur under eftermiddagen i stället.

Körde till Hirvlax på förmiddagen med tre ämbar glasyr och en korg med stengodslera. Småkrafs som jag haft att råbrännas glaserades och stengodskrukorna lämnade dit så är de färdigt där när Solvej är redo att sätta igång brännugnen för det. På så vis sparar jag en körning, det är ju en bit mellan oss.

Av Solvej lånade jag en tegelsten till bok om konstnären Ilja Repin som Ateneum kör en utställning med nu och fram till hösten. Hade livet sett ut som tidigare skulle den vackra huvudstaden garanterat fått ett besök av oss i sommar och jag hade kunnat gå på den utställningen. Känns som år och dar sen jag sett en utställning av nåt slag. Men bara själva byggnaden älskar jag. Känner mej liten och vördnadsfull varje gång jag stiger in och ser den maffiga trappan.

Det blev sol halva dagen och regn resten. Tyckte jag med gott samvete kunde sitta med stickningen i kväll. Nu är det bara restgarn som gäller, och enkelhet.

För Bonzo har dagen innehållit träning med mej utomhus och länk med husse. Efter det är det skönt att sitta i famnen, man är ju ändå så liten.

 Utanför fönstret var kvällen slående vacker medan vi tittade på första avsnittet av nya Huss.

I gårkväll ringde jag min morbror som fyllde år, inget jämt eller så. I dessa pandemi tider när man inte träffas mer än nödvändigt kommer ibland saknade efter olika personer. Och morbror kom jag att sakna onödigt mycket igår. Vi har växt upp nästan som syster och bror med åtta års skillnad och har starka band. Nu ses vi väldigt sällan som det blir när var och en har familj och han har redan flera barnbarn. Men vi brukar kramas alltid då vi ses och bara en sån sak kan kännas oerhört smärtsamt att inte kunna nu. Vilket konstigt tidevarv vi lever i, en kram som är det naturligaste som finns är inte att rekommendera. När alla en dag är vaccinerade ska jag köra runt och megakrama alla jag gillar.