Hemmakväll

I går kväll var det målarträff, den näst sista för gången.
Oförberedd som alltid med tomt papper och lika tomt i skallen. Men jag hade varit julpepp hela dagen, om det är mörkret som gör det eller intrycken som finns överallt nu vet jag inte. Troligtvis en blandning av båda. I alla fall hade jag gått omkring och haft funderingar över mossgröna och burgundyröda sammetskuddar och glaskulor i samma kulörer. Gillar man jul och inredning så hjälps det inte fast vi inte riktigt är där ännu när det är okej med julfunderingar. Dessutom ska vi ha ena pojken på andra sidan jordklotet över jul och nyår och ingenting kommer att vara som det ska vara.
Men vi får göra så gott vi kan.
Hur som helst så var jag i julflowet och målade röda amaryllisar. Den är inte färdigställt ännu men på god väg. Och till helgen ska jag ha hem den första glöggen...

Och där ute har det gått från isblanka vägar till lersörja mörker och regn.
Hösttröttheten gör sej påmind och ganska tidigt i dag bestämde jag att det blir hemmaspa ikväll. Hoppas få trötta axlar masserade med Klinta massageljus.

Nordpols kallt

Fy tusan så kallt det är nu, rena rama nordpolen väder.
Det tar sin tid att bli van och jag går nedhukad och stelfrusen på dagens korta promenad. Vinden tycks pina sej in överallt och jag längtar bara in till värmen.
Kvällarna tycks korta nu när mörkret kommer en timme tidigare. Men jag har egentligen inget emot mörkret så länge jag får hålla mej inomhus, tända ljus och dra en pläd omkring mej. Det känns som om det blir mera tid för eftertanke och omtanke om sej själv. Jag har hållit paus med meditationen men ska ta upp det igen, så otroligt skönt och avslappnande att gå in i sej själv en stund.
Zeb har fått sina mediciner förnyade så nu ska vi tro att han hålls vid liv ännu en vinter. Jag går lite som på nålar hela tiden när det gäller honom, studerar och analyserar. Men i nuläget verkar han må rätt bra men det beror helt på hur kall vinter vi får och hur hans leder och höft mår av det.
Han är i grund och botten en riktig kämpe.

Sköna söndag

Att vakna tidigt och se solen stiga en kall morgon.
Att kunna vrida klockan en timme tillbaka och veta att det är söndag. Det ger en fin guldkant redan från början av dagen. Vi bryggde kaffe och satte fyr i spisen.

Sökte oss så småningom ut till Zebs stora förtjusning.

På eftermiddagen hade jag en riktig mors vila.
Tittade på bandade tv program och stickade.

Fick ett halsskydd klart. Så här blir det när varken beskrivning eller svärmor hjälper till, men det funkar och det är huvudsaken ;)

Och mera ingefärs dricka för att hålla förkylningar på avstånd. Hoppas kan man alltid.

Frostig lördag

Frostigt vackert och soligt.
En härlig ledig dag där jag fått vädrat sängkläderna och det känns friskt och fräscht med nybäddat.
Tvättat kläder och torkat damm. Tycks kanske inte så glamoröst men när det finns tid och ork är det en ren glädje att dona på i hemmet.

För snart ett år sen åt jag och mamma en vegetarisk rätt som vi ännu i dag kan nämna om. Kött i all ära men det var nånting magiskt med rätten och i dag försökte jag på nåt ditåt.
Mindes att den var gjord på sötpotatis majs och grillad halloumi. Jag tillsatte grädde grönsaksbuljong och gurkmeja och redde av med maizena. Helt okej men ingen wow upplevelse som då för ett år sen, ska i alla fall pröva flera gånger och tillsätta creme fraiche nästa gång.

När tillfälle getts har jag stickat på ett halsskydd, det börjar vara dags för sådana tider nu.
I kväll var vi till sjukhuset för att hälsa på gubbens morfar som nu är intagen några dagar. Härligt att träffa honom när han var så pass pigg efter omständigheterna. Vi tog oss en matbit på stan före vi landade i varsin soffa här hemma. Levande ljus och en hund som snarkar högljutt bredvid mej.
Myspys i ett nötskal.

Allt i hjärteroten

Fredag, och jag är glad långt in i hjärteroten. Bara för att det just är fredag. För att jag i dag fått extra uppskattning för det jag gör i konstväg. För att jag vetat att hemma väntar en ledig gubbe och chokotryffel i kylskåpet. Dessutom blev jag överraskad med att ha huset städat (om än mattorna hittat nya platser och rum efteråt;))
Att jag fått hjälp av svärmor med att komma på spåret igen med tröjan och nu kan förklara den färdig och användbar. Att jag har ett nytt garnnystan som väntar. Att lillebror hittade hem en liten stund.
Att jag messat med storebror som tillbringar helgen i Vasa.
Alltså det finns hur mycket som helst att vara glad och tacksam för!

Tacksam att jag har denna godbit som vill dela soffa med mej när jag är trött efter arbetsdag. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. God fredagskväll på er!

De första flingorna

Här är Zeb i höstmörkret med de allra första snöflingorna i sin päls.

Jag har haft två fina behandlingsdagar på raken. I går var jag med käken till stan och trots att vi gått back med med jumppan och responsen inte var det vi ville så var det en bra timme. Jag fick ligga under tre plädar med bara mysbelysning på och få käken och hela skallen masserad. Nu är det fokus på att stabilisera underkäken.
I dag började jag med en alldeles fantastisk dialog med mamma. Den handlade om confiterat anklår eller mommolår. Undrar om nån annan har såna fina funderingar som vi har ibland, med bilder och hela köret. Underbart.
Ikväll har jag haft stressbehandling på schemat och det var otroligt skönt och avslappnande. Med knackningar och beröring så kommer man in i en ordentlig djupavslappning.
Det är bara så att det bästa man kan satsa på är sej själv och sitt eget välmående.

Lättad

Vilken lättnad när jag städade undan efter beställningsarbetet i dag. Jag förklarade det färdigt och körde fixeringsspray över så nu är det inte mycket jag kan göra mera. Känner mej nöjd för jag vet att jag inte kunde göra mera. Ska se om jag kan visa i ett senare skede, ännu är det en hemlighet.

Detta betyder ju att jag hoppat över målarkursen i kväll. Behövde sitta hemma och koncentrera mej på mitt.
Vilket härligt väder det varit i dag. Njöt av solen på promenaden och krispet under Zebs tassar när han gick i de frostiga löven i skuggpartierna. Och de buskar som ännu har löv bjuder på färgprakt.

Gjorde nåt av det godaste och enklaste jag vet i dessa hösttider. Pizza på blomkålsbotten som är ett mycket hälsosammare alternativ än den vanliga vetedegen. Njuter med gott samvete.

Brrr...

Fy tusan va kallt det har varit i dag.
Det isade om låren när Zeb och jag var på en kort promenad och dessutom gjorde han stort nummer av att få "bestyrt" så det var ett evigt stannande och ett evigt väntande.
Skönt att komma in i värmen igen. Det är väl så här det ska vara nu tills man blir van eller har förstånd att sätta kallingarna på.
Storebror kom hem för att sätta vinterdäcken under bilen och han fick värmande kaffe och smörgås efteråt.
Själv har jag hållit på med beställningsarbetet och jag börjar ha små förhoppningar om att det kan bli till något. Ska avge en mellanrapport i morgon så får vi se vad utlåtandet blir.
Nu hänga tvätt.

Regnig söndag

Vaknade rätt sent denna morgon men världen var fortfarande i ett rosa skimmer.
Vi hann aldrig ut före regnet kom men vi tog i alla fall en liten länk med Zeb. Sen har dagen fortsatt i ett väldigt skönt tempo. Vi har sett avsnitt av tv serier, sovit middag och badat mitt i dagen bastu.
Jag har fått bilder på mina drejarbyttor som ser ut att må finfint. De har nu fått kanterna putsade och nu är det bara torkning som gäller för dem ett tag framöver.
Jag har klöst mitt hår över en beställning jag håller på med men tror nu jag är på rätt väg med kolpennorna.

Nu är tid för att bara vara och så rogivande med regnet utanför.

Drejardag

I dag fick jag äntligen dreja som jag så väntat på. Måste säga att detta är nåt av det roligaste jag gjort.
Fast det är oerhört svårt och blir långt ifrån bra, men visst fick jag till tre skålar eller fat eller vad det nu sen ska användas till. Solvej som var så vänlig och lät mej hållas i hennes atelje kommer fixa kanterna lite, glasera och bränna i ett senare skede. Nu är det torktid som gäller. Önskar att skålen längst bak i bild vore min kreation men så är icke fallet, den är Solvejs introduktion till mej.

Det tar på krafterna att vara produktiv så nu är det soffhäng resten av kvällen.

Friidaan!

Vi njuter i kapp här hemma. Äntligen fredag kväll!
Jag var slut i höften och fötterna vid dagens hemkomst, så mycket trampande vid maskiner.
Lättade med en skogspromenad med Zeb och så mat på det.
Gubben for frivilligt ut med lövräfsan i högsta hugg och jag har färsk ingefära som sjuder på spisen. Ska göra ingefärshot för att hjälpa immunförsvaret på traven. Vi har ju redan haft maginfluensa så det känns som att det räcker med det för stunden.
Annars så har jag nog en tuff blandning nu varje morgon med min smoothie. På kvällen sätter jag chiafrön i havremjölk och låter svälla över natten. På morgon blandar jag det i en blender med bär (blåbär och havtorn för tillfället) grönkål, honung, gurkmeja och apelsinjuice. Kör det till en drickbar blandning och tycker det blir så gott och uppiggande. En fröknäcke till att knapra på och jag klarar mej galant till kaffepausen. Allt för hälsan är mitt motto då jag just slängt in en fryspizza och den sista chokladen från Tammerfors. Haha! Men dagen börjar åtminstone bra, och det är ju trots allt fredag.
Gårdagens väninneträff var fenomenal. Att sitta två timmar på ett mysigt cafe´ med kaffe, te, croissanter och pannkakor och låta orden flöda i samförstånd kan vara så otroligt livgivande. Gruppkram och så klarar man sej till nästa träff. Hur underbar är inte den vänskapen. Så glad att jag fann er vänner.

Solljus

Tänk vad lite solljus kan göra underverk med människan.
Allt känns lättare i dag och definitivt mycket piggare.
Igår var vi och hälsa på hos pojkarna och vi satt alla och gäspade och hade svårt att få till nån vettig diskussion. Efter en timme hade vi nästan gäspat käkarna ur led och bestämde oss för att åka hem igen. En totalt håglös skara.
I kväll ska jag på cafe´dejt med väninnor från studietiden och det är nåt jag sett fram emot hela dagen. Hänga med härliga människor över en kopp kaffe och ta igen massor av tid.
Sol och dejt kan förgylla vilken torsdag som helst.

Själslig fröjd

Efter regn kommer sol.
Zeb och jag hann ner till ån ikväll för att fånga de sista solstrålarna. En fröjd för öga och själ.

Jag vet inte om det varit nåt alldeles extra med den här hösten eller om jag är särskilt mottaglig men det är så mycket älsk på naturen nu att det inte är klokt.

Värme i bröstet

När det kommer till min gamla farmor gnager samvetet alltid.
Det känns lite lättare nån dag efter att jag besökt henne men det går inte lång tid innan det börjar göra sej påmind igen, det envisa samvetet.
Nu har det gått flera dagar som jag tänkt att jag måste ta ett besök, undrat hur hon har det, har hon lång tid, är nån annan och hälsar på.
Fast jag var trött efter arbetsdagen och helst hade varit hemma med hund gubbe och sticksöm så visste jag att jag bara måste träffa henne i kväll. Men det hade varit skönt att stanna i soffhörnet, det kan inte förnekas.
Glädjen i hennes röst när hon hör vem som kommer går inte att ta miste på. Hon är extra trött efter en samling i matsalen tidigare på dagen och jag vill att hon lägger sej och vilar, vi kan prata ändå.
Hon har varit ensam hela helgen och tiden gått långsamt. Det sticker till i hjärtat på mej och jag vet att hade jag bara lagt manken till så hade jag hunnit ut en sväng på lördag eller söndag. Men hon förstår att vi yngre har fullt upp med arbete och familj, hon har ju själv varit där så det finns inget anklagande, bara ett konstaterande.
Det märks att hon är trött och lite småförvirrad som hon då brukar bli. Men hon frågar efter pojkarna som hon alltid gör, gläds åt att det går bra för dem.
Och när jag går kramar hon mej länge, tackar så hjärtligt att jag inte glömmer bort henne och säger att hon tänker på mej varje dag.
Kör hemåt med värme i bröstet och en oerhörd tacksamhet.

Söndag

Sommarvärme en söndag i oktober. Inte alla år man får uppleva det.
Jag har vallat både hund och gubb denna fagra dag och tror jag får ta mej ut än en gång före mörkret kommer. Det blev dåligt med nattsömn i sista natt så helst skulle jag slänga mej en stund men då blir det natt nr två som blir lidande. Bäst att hålla gluggarna öppna ännu ett par timmar, därför skulle frisk luft göra susen.
Vi har haft ungdomar på mat för att sen ta oss vidare på nio och femtonårs kalas. Så det har varit fullt program idag och det kändes riktigt skönt att sjunka ner i soffan med tröjstickningen.
Målningen, den mörka ni ser på bild är mitt senaste alster. En duk jag målade över med brunt och paynes grey och efter det började bena ut vad som kunde tänkas finnas i bilden. Så här mörk målning har jag inte gjort tidigare men erkänner att jag tillika är svag för den. Tycker det finns nåt trolskt över bilden och den kunde ta sej fint på en ljusare vägg.

Together

Lindex säljer finfina armband till förmån för cancerforskningen.

En liten sak för den enskilde, men tillsammans kan det i slutändan bli stort och betydelsefullt.

Köp dej ett exemplar du också och bidra till att forskningen går framåt.

32 år

När vi åkte hem idag bad jag gubben svänga in via blomsterhandeln i byn. Lite irriterat frågade han vad jag dit skulle göra. Han ville hem, skitig och trött som han var.
- Jag har varit 32 år i ett förhållande idag så jag tänker förära mej med en blombukett svarade jag.

Medan han spolade av bilen dukade jag upp med lite vin och lyxiga chokladbitar som inhandlades i Tammerfors. Så satt vi en stund och njöt och tog in att det är fredag och helg framför precis så skitiga och illaluktande som vi var efter arbetsdag. Efteråt tog jag tag i städning, variant lättare och han tog hunden på länk.
Det behöver inte vara storstilat och anledning till att fira kan vara hur liten som helst. Viktigast är att få till de små små guldkornen som förgyller.

Pigg och trött

Åt min kvällsgröt och nästan lika mycket äppelmos ur skål jag själv drejat för något år sen. I förra fredags skulle jag varit på mitt andra drejäventyr men magsjukan satte käppar i hjulet. Nu har jag fått nytt datum när det passar för min bekanta att hjälpa mej göra skålar. Nästa lördag och det känns länge till dess men ack så roligt det ska bli.

Vädret har varit tröttande i dag och det är som om jag inte fått bort sömnen ur ögonen ännu. Ändå har jag varit på gång och till och med drog fram duk och penslar i kväll och målade över en gammal målning så det skvätte om det. Jag bara drog på med mörk färg och började studera vad jag hittade i bilden och började bena ut. Måste vänta på ljuset före jag ser vad det blev till för den är så mörk i sej själv.
Svärmor har hjälpt mej komma igång med en tröja som har legat i vila ett år ungefär. När jag strandar så gör jag det med besked. Men hoppet har vaknat och med lite tur och hjälp kan det bli ett avslutat projekt rätt vad det är.

På banan igen

I dag har det varit arbetsdag och jag är på banan igen.
Så roligt att återse kamraterna och få skratta tillsammans. Det gör ju en så himla gott. Fast redan efter 25 minuter tänkte jag på sockstickningen som låg och väntade här hemma ;)
Det har kommit upp anmälningslista för julfest och jag fick en teckningsbeställning genast från morgon så jag klagar inte. Sen har jag kört hårt med poddarna.
Bjöd hem ungarna på kvällsmat då det är över en vecka sedan jag sett dem, för att se att de fortfarande ser välmående ut.
Svängde ihop en dörrkrans häromdagen av bladen från vinrankan. Den hade börjat fälla sina otroligt vackra blad och det kändes sorgligt att bara sopa ihop dem. Nu fick de förlängt liv på ytterdörren.
I det enkla bor det vackra som kära Ernst skulle sagt.

Pink

I dag blir det pink picktjörs.
Just för att jag inte har så mycket att skriva om och för att jag märkt att boken jag läst över i dag matchar rätt fint med telefonskalet. Småsaker för de flesta men för mej är det en sak att gå igång på.
Nåväl boken, vad ska man säga om den. Huvudpersonen var den fåordigaste jag nånsin stött på. Inga som helst konversationer där utan mest bara enstaviga frågor eller så inget alls. Men den gick bra att läsa ändå ända till det bittra slutet, för där kände jag mej snuvad på konfekten. Slet i bakre pärmbladet febrilt för jag tänkte att det måste finnas ännu lite text, någon endaste mening till. Jag fattade ingenting. och gör fortfarande inte.

Sist men inte minst, en selfie från Sokos hatt och mössavdelning i Tammerfors. Harmar ännu att jag inte slog till. DEN hade matchat rosa bandet på min jacka. Att man ska ha sån beslutsångest när det gäller.

Ödmjukt knäböjd

Livet är inte bara klang och jubel.
Ibland hittar man sej ödmjukt knäböjd över vessabyttan med huvudet nedtryckt i det allra heligaste där man spurglar ur sej alla vidrigheter som finns för tillfället. Tack och lov blev det en engångsföreteelse och i sitt inre sjunger man med Arja, Jag vill tacka livet...
Men det är nu värken slår till, höfterna, axlarna, händerna, huvudet... Vet inte hur jag ska ligga för att det inte ska göra ont. Min trogna fina vän Zeb finns hela tiden vid min sida. Gårdagen låg han i timmar bredvid sängen, slickade min hand när jag sträckte ner den.

Hela natten har han legat bredvid sängen och fortsatte i morse när gubben drog till jobb.
Mitt i dagen måste jag göra ett ryck och fräsade till mej, skvätte till och med några droppar parfym i halsgropen som för att stärka mej själv. Fick sängen bäddad, det fick vara nog legat nu.

Det går trögt. Skallen känns knasig och ynklig, tror den är söndervärkt.
Stickat några sockvarv, hållit huset varmt, små saker men som hållit mej uppe.

Och hela tiden övervakad. Dessa kloka underbara djur.

Rekreationsdag

Vi har haft en rekreationsdag med firman på Merilä lägerområde i dag.
Jag som inte drabbats av några magbasilusker (ännu) kunde delta i dagens program.

Dagen startade med kaffe och smörgås, vilket aldrig sitter fel.
Så blev det föreläsning om stress sömn och andning. Så otroligt bra föreläsning.

Vi fick byta om till vädertåliga kläder, en hård blåst i dag men soligt och vackert. Vi skulle ut på en 3,5 km lång runda i skogsterräng och svara på tio frågor.

När vi kom tillbaka bjöds det på värmande kycklingsoppa, så god att man bara måste berömma kocken.

Det lottades ut ett 50 euros köpkort bland oss alla som deltagit och ibland har man tur. Så glad jag blev!

Så blev det nack och ryggövningar och avslappningsövningar i ungefär en timme. Jag blev så avslappnad att jag för en stund inte kunde höra instruktören...sov jag?

På det blev det eftermiddagskaffe med blåbärs cupcake som smakade mumma. Sen fick vi söka oss hemåt.

Det är fint här ute vid havet. Det är väl över 30 år sen jag varit ute till Merilä. Förut var vi för jämnan känns det som, vi Esse ungdomar där ute på weekendsamlingar. Sov över i stugorna och hade roligt.
Det var tider det, nyförälskade och allt.