Om mig

Jag lever det ljuva livet i Esse tillsammans med min man och vår hund. Två pojkar som är utflugna. Går som bäst vuxenlinjen på Nordiska konstskolan i Kokkola. Älskar allt som gör livet värt att leva och försöker få en guldkant på varje dag. Följ med om du har lust.

söndag 30 november 2014

1 advent


Tänk att vi redan gått in i adventstiden.
Den mysigaste tiden på hela året om man förstår att ta tillvara ljusets makt i mörkret och att lägga stressen åt sidan. Visst har jag själv redan hunnit känna lite stress men då försöker jag alltid fundera över vad jag känner mej stressad åt egentligen och kommer för det mesta fram till att det bara är banala saker som inte ändrar på världsläget ett dyft. Så himla onödigt.
Släck ner, tänd ett ljus och värm dej en kopp glögg, det är mitt bästa råd den här tiden.
Som vanligt kom vi oss inte till kyrkan men jag har tittat på högmässor både från Malmö, Rovaniemi och Sibbo så jag fick andlig spis hur som helst. Hosiannasången är så viktig.


Så var det ju det här med glöggen. Utan att ljuga har jag druckit flera liter redan, man har ju sina laster. Tur att det är jul bara en gång om året kan man väl tycka.


Årets första glöggsits i uterummet ordnades i dag för mina nära och kära. Det blev en mysig stund med gasvärmaren på. Så nära att det inte blivit av när dörren strulade och jag inte kom in. Gubben fann på råd och tog sej in fönstervägen. Tänkte att nog är det märkvärdigt när jag hela sensommaren och hösten var utestängd på grund av "byllflugorna" och när de äntligen lagt benen i vädret är jag utelåst. Det här huset kommer att ge mej blodtrycksmedicin om det fortsätter så här. Ja åtminstone Nervin på sockerbit skulle det behövas.

lördag 29 november 2014

Lilla jul




Julmarknad i ett vackert pyntat växthus där det bjöds på god och varm risgrynsgröt.


Under dagen har det blivit lite påfyllnad i julklappssäcken och gröna kulor hör högtider till.


Gulligt jultema till kvällsmatsdukningen.


Så lite kulor till på det.
Min lilla jul i korthet. En dag när orden inte finns där.

fredag 28 november 2014

Välkomnande


Och den efterlängtade fredagskvällen kom.
Bryggde kardemummakaffe och avnjöt russinkaka, en rejäl bit. Kröp sen under pläden och drog otroligt sköna stockar. Inte bråttom någonstans, inte bråttom med någonting.
När livsandarna sakteliga började återvända band jag en dörrkrans till vår ytterdörr. Som den vana jag har blev den lika rufsig och vild som den brukar bli. Hyggligt så. Nu ser det lite mera inbjudande ut vid trappan. Endast snötäcket fattas.


I kväll öppnar jag Herrljungas glöggflaska, sjunker ner bland soffkuddaran och tittar på På spåret.
Ska bli så skönt, fast en mörad oxe och en brulee  hade visst suttit fint också denna fredag.

torsdag 27 november 2014

Julkök


Tredje kvällen gillt och köket har blivit så där lagom lillajulfint.
Har putsat och fejat i alla vrår och skrymslen och det är sällan i så bra skick som där är nu.
Vår lilla julegran tar sej fint där  tillsammans med en ny vinterakvarell.
Annars händer inte så mycket nytt just nu men efter dagar av shoppingresa och en i familjen fått nytt arbete som kanske har varit mest spännande för mej så behöver jag få komma ner i ett lugnare tempo.
Rutiner i vardagen mår alla bra av helt enkelt.
Har haft möte med chefen i dag om mina planer för vårt kafferum och faktiskt verkade det få grönt ljus. Det som först ska ske är fönsterbyte och ny färg på väggarna, sen tar jag tag i trivselfaktorer.
En sista arbetsdag ännu så tar vi en efterlängtad helg. Det enda jag saknar nu är lite snö, bara ett tunt täcke med pudersnö. Det kan väl inte vara att begära för mycket.

onsdag 26 november 2014

Ullfrid


När jag kom hem i dag satt fåret som jag döpt till Ullfrid och lapade sol.
Kan ni tänka er, sol! Och Ullfrid han såg ut att ha det bra han.
Kunde inget annat än dra iväg med hunden mot skogen fast vi sjönk i gyttjan till anklarna, värre än värsta vårföre har vi nu efter vägarna.
Sen har jag gått lös där i köket med fönstertvätt och gardinbyten och annat skurande, allt medan jag hällt i mej kaffe för att hållas vaken. Men jag skulle så vilja ha det rent och snyggt till lillajul så att jag med gott samvete kan gå på julmarknader och baka jultårtor och dricka glögg. Allt det där är betydligt roligare om det är rent och fint här hemma.
Syster hade fixat en rumsgran åt mej från Akleja så redan det att den fick inta sin plats i köket gjorde att trivseln ökade avsevärt.
Med en gran och en Ullfrid kommer man rätt långt.

tisdag 25 november 2014

Den lever ännu


Den är fortfarande vid liv min amaryllis och jag är nästan förvånad.
Trodde redan vid det laget när jag tog bort mullen och bara tryckte ner löken mellan barken att det skulle vara mer än den tålde, men icke. Tycker att den är alldeles perfekt i längd och storlek och hoppas nu kunna glädja mej åt den över lilla jul, men det kan i och för sej vara att begära för mycket.

Alltså det här mörkret vi nu tvingas leva i. Hur tungt kan det få vara liksom.
Mörkt blött och eländigt och bildäcken suger fast i gyttjan däremellan det kan vara förrädiskt halt.
Detta är helt enkelt inget väder utan bara eländig skit som suger musten ur en.
Vi var en sväng till stan i kväll för att handla julfestkläder och mat. Mer behövs inte i aktiviteter en vardagskväll. Hade tänkt fortsätta med köksstädningen som på börjades i går men det blir helt enkelt till ingenting. Kommer att sätta mej framför tv n i stället. Har hur som helst inte tänkt tillbringa julen i nån kökslåda så det är riktigt sak samma hur där ser ut.

måndag 24 november 2014

Det är mycket nu

Vissa dagar händer det mer än vad man önskar sej.
I morse när det på runt en sju veckor var första gången som vi alla hade glädjen att åka till ett arbete, tror ni inte hundskrället hade fått loss sin löplina då. Där i mörkret hjälptes far och son att få fixat det och alla var smått irriterade och klockan gick. Kunde nu faktiskt inte detta hända så länge nån av oss var hemma om dagarna.
I kväll kom en smärre katastrof när jag skulle ha fram några äldre fotografier och hårddisken som vi hade över tusen bilder på bestämde sej helt enkelt att ge upp. Där fanns alla högtidsstunder, sönernas examen och militärtid. Mina Cohen konserter och mitt möte med Schaffer. Alla våra resor. Kände paniken under ytan när gubben gjorde sitt yttersta för att rädda det som räddas kunde och inget verkade hjälpa. Så sårbar den här datavärlden ändå är. Men med lite expertutlåtanden fick han fram bilderna och håller som bäst på att föra över dem. Nånting verkar ändå gott förlorat men tack och lov inte allt.
Därför sitter jag nu i soffan och gör inlägget på platta och utan bild. Hade tänkt att ni skulle få se min vita Amaryllis som slagit ut sin första klocka. Men det är ju en dag i morgon också om jag inte fått livet av den tills dess. Jag har ju en viss expertis på det området.





söndag 23 november 2014

Dag 2


Efter ett ordentligt morgonmål begav vi oss ut på stan.
Runeberg var den första vi träffade på.


Fortsatte till Domkyrkan för att räkna trappstegen, 47 st och konstaterade att granen står och lutar.


In slapp vi också.


Saulis slott och Uspenskijkatedralen.


Vy över hamnen.


Efter att ha småfrusit bland marknadsstånden på salutorget for vi in till Kappeli på varm glögg.


Så vackert i vinterskrud. Där i runda hörnet till vänster satt vi.


Så vackert där inne med kristallkronor och mjuka fåtöljer.

 



Glöggtajm.


Själv blev jag förälskad i ett urgulligt får och föll som en fura. Viskade åt det att du ska få följa med mej hem. Nu är jag fåraherde på riktigt.


Ännu mera bollar.


Och så gulliga björnar, som inte var till salu.

 


Äta bör man annars dör man och vi sökte upp Leonardos nära tågstationen.


Jag åt en smaskig Leonardos på Leonardos.
Så småningom var det hög tid att hämta väskorna från hotellet och bege oss mot tåget. Slut i både fötter och huvuden men glada och lyckliga.
Vi fick två fantastiska dagar med tillsammanstid och vi har stått dubbelvikta av skratt lite här och där. Helsingfors kommer att minnas oss länge och vi kommer att minnas Helsingfors länge.
Efter en gruppkram på Bennäs station med löfte om att vi ska göra det igen skildes vi åt olika håll.
 
 

På vift i Hövostan


Mor och döttrar i Helsingfors.
Efter en tidig väckning 04.30 och en tågresa var vi framme i en grå huvudstad. Men vi kände att det blev mycket ljusare av vår närvaro.


De hade pyntat en hel gata inför min ankomst och numera heter den Anettes gata.


Röda mattan var förstås utrullad.


Stockmanns i sin finaste julskrud.



Deras julavdelning var nåt i hästväg. Blev alldeles mör bara av att titta och ögonen tvinnade i skallen. Fick helt enkelt göra ett system i hur vi skulle gå för att överhuvudtaget kunna se allt vackert.
När sena eftermiddagen kom tog vi oss tillbaka till hotellet med fötter flera storlekar större och röda ögon som man bara kan få av den i sällan skådad ögonshopping vi gjort. För ska saken fram så var det mest ögonshopping.
En halvtimmes vila och ut på stan igen. Nu drog jag iväg med sällskapet till Ateneum. Lite kulturella kunde vi allt vara bland allt det överdådiga glammet. Vi såg utställningen Sibelius och konstens värld som görs eftersom det är 150 sedan han föddes nästa år. Jag blir alltid lika tagen av både konsten och byggnaden.



Kamppen i sin julskrud.
Vi vinglade omkring på stan till halv åtta på kvällen. Bokade bord på Fransmanni som låg vägg i vägg med hotellet och tog oss till rummet för uppfräschning.


Vi åt mörad oxbringa i rödvinsås, rotsaker och vitlökspotatis. Det måste ha varit en utomordentligt lycklig oxe det där. Till efterrätt tog jag creme brulee med hjortronsylt och blåbär (tre blåbär) och jag kan lugnt säga att det är absolut den godaste måltid jag spisat i hela mitt liv. Utsökt och perfekt betjäning på svenska dessutom.


Kära syster och jag i ätartagen. Tycker ni att det ser ut som om jag har ensidig påssjuka så kan jag meddela att jag inte har det utan är helt enkelt ett fenomen när jag lägger huvudet på sne så rinner allt det överflödiga dit. Haha!


Mysig miljö.


Också på Fransmanni hade de ställt inför vår ankomst.
Efter välfyllda magar, möda, skrattsalvor och stort besvär stängde vi dörren om oss för den första dagen.

torsdag 20 november 2014

Dan före


Så ja, en bild på Herr Uggla.
Denna sjunger inte utan står mest och bara ser gullig ut på fönsterbrädan i köket.

Dan före eller rättare sagt kvällen före. Nu är det lite pirr i magen av glädje och förväntan. Ska bli så otroligt roligt att åka i väg bara vi kvinnfolk så får vi gå och klämma så mycket vi vill och ha beslutsångest så mycket vi vill. Underbart.
Har packat ner lite nödvändiga saker, men behöver ju inte särskilt mycket för en övernattning. Men bäst att ta kappsäck för förhoppningsvis är den välfylld när vi återvänder.
Som den hönsiga mamma man är så har jag en plåt med bröd på jäsning åt mina karlar. Bröd och potatis så ska väl också de överleva. Själv sitter man ju på restaurang, så att.
Men vi ses hör ni, när jag återvänder. Ha det gott.

onsdag 19 november 2014

Ljus på rad


Köpte ljus till underlägget jag kom hem med här om dagen. Nu står det på fönsterbrädan och bara väntar. Själv försökte jag se helt oskyldig ut när gubben spände ögonen i mej och frågade om jag vet vad vi har för datum i dag? Fyra ljus på rad kan man väl ha året runt.


Hjälp vad Pavarotti tar ton här nu i O helga natt, måste dra ner på volymen så ingen blir hysterisk.
Så där ja, kan ju inte veta vad som väntar på spellistan heller.
I kväll görs inte så mycket här i huset. Jag har skurat upp lite kläder för den stundande "galetrolig" resan jag ska göra med mamma och syster på fredag. Vi ska till Helsingfors och klämma på julgransbollar, ja åtminstone syster ska det. Själv ska jag göra Ateneum, känner mej alltid lite världsvan och extra konstnärlig och kulturell i den byggnaden.


Så har jag hälsat på en för dagen nyopererad i foten svärmor.
I morgon ska ni få se nånting riktigt gulligt som jag blev förärad under det besöket, fast det inte var jag som blivit opererad ens.

tisdag 18 november 2014

I planeringstagen


Kör julmusik för fullt nu.
Spotify har det mesta och jag har hittat nån Classic rock orchestra med sköna gitarr riff och den kör jag alltid med nu när jag sitter vid datorn.
Minns ni att jag fick ett spännande uppdrag för en vecka sen?
Jag ska planera uppfräschning av cafeterian/matsal i arbetet. Nya färger, små omändringar, tavlor och annat piff m.m. Allt för att vi ska få ett trivsammare rum att tillbringa våra pauser i. Visst fick jag hicka av rena förskräckelsen de första dagarna men nu när jag fått både sova och fundera på saken är jag så taggad. I mitt huvud har allt klaffat och nu är det bara att framföra det åt chefen så får han godkänna eller förkasta, men jag tror han vill ha en förändring lika mycket som jag. Största utmaningen var kanske att jag fick utgå från orange retro plaststolar som vi har. Finns ett visst värde i de där så de behåller vi, sen får vi helt enkelt anpassa oss efter den färgen. Kommer att bli hur bra som helst. Får vi hoppas.


Efter frissabesöket. Äntligen en riktig frisyr! Hepp!

måndag 17 november 2014

Mjukstarta


Det blev först i kväll jag kom mej för att besöka farmor.
Satt där så länge gubben blev masserad och tejpad, krämporna räcker gott och väl till oss alla nu.
Min hand tyckte inte om mej i dag i arbetet men är lugnare i kväll. Kom i håg att jag sagt att allt inte stämmer med handen, illa rädd att nånting hänt med den.
Hämtat hem en crosstrainer för en stund sen som vi ska ha till låns en tid. Har i flera år drömt om att få äga en men utrymmesbristen har hittills satt stopp för det. Inte har vi mera plats nu men det gäller att blunda för det mesta och då går allt så fint. Så nu ska jag trampa på här och se hur entusiasten håller i sej eller inte. Mjukstartar i kväll med att hämta hem den och putsa upp den, sen blev jag trött. Så det blev en mjukstart med nya tag i morgon.