Så äntligen!

I kväll är det en mycket glad och harmonisk bloggerska som skriver.
Erik slapp civil i går och vad kan väl vara bättre än att få komma hem till familjen till julen. Det är en av de positiva (eller enda?) saker med arme´n att tiden förkortats med 15 dagar.
Så har alla i huset jullov vilket betyder att vi eventuellt orkar vara uppe en halv timme längre om kvällarna och sover sött om mornarna. Räknade just att det är 17 lediga dagar framför, ujuj.
Så nu är jag i baktagen igen och tänkte som så att det gör inget fast det skulle gå in på småtimmarna.
Har gjort en supergod kanelkaka och två limpor står i ugnen och vanlig bröddeg på jäsning. Verner och Verner sjunger om julskinkan som har rymt och jag dansar omkring på köksgolvet bland mjölpåsar och äggskal.
På arbetet dukades det upp till långbord på eftermiddagen och vi bjöds på julgröt och skinksmörgås. En stor kasse med mat fick vi som julgåva vilket betyder att vi fick två uppsättningar. Sonen kom en dag hem med ett ostpaket och själv handlade vi ett och annat i går. Behöver jag säga att det är trångt i kylen? Men allt vakumförpackat har långa datum så det tar ett tag innan jag handlar mat igen. Förstå då att det just nu bor tre paket kallrökt lax och två ansjovisburkar i mitt kylskåp. Där bland mina goda ostar och must. Vore det inte för juletiden när alla ska vara kärleksfulla vet jag inte hur det skulle gå.