Tung dag, tungt år

I dag har vi följt en släkting till gravens ro.
En som ryktes bort mitt i livet, alldeles för ung och alldeles oväntat.
På minnesstunden var vi några som sjöng Decembernatt (Cohens Hallelujah).
Detta är annars tiden då folk tittar tillbaka på året som gått och när jag började tänka tillbaka så var första tanken att det varit ett dystert år. Krig, farliga flykter, katastrofer och terror har haglat i nyhetsflöden. Till sist orkar man knappt ta till sej mera utan bara noterar och går vidare. Människan kan inte ta till sej alla bedrövelser, det finns ingen som klarar det.
Samma med sjukdom och död. Alldeles för mycket av den varan också.
Jag måste skrolla tillbaka i bloggen för att riktigt komma ihåg allt det roliga som också hänt. Och det finns en massa härliga sommarbilder trots att sommarvädret kanske inte var det bästa.
Skolan har gett mej mycket glädje under året som gått. Så många nya härliga tekniker.
Så har jag lärt mej dreja tack vare Solvej i Hirvlax.
Två rum har fått nya tapeter här hemma.
Det har blivit resor till Tammerfors, Åbo, Helsingfors och Prag. Nå Prag slog ju allt med hästlängder.
Erik flyttade till eget bo. Sorgligt på ett sätt, fint på ett annat.
Merabs skönheter hade en bejublad utställning och ett par härliga träffar utöver det.
Det var bostadsmässa i Seinäjoki, en varm och skön sommardag.
Jag har fått mej en symaskin som fungerar!
Gubben och jag har gjort fotoutflykter, nåt som vi trivs med båda två.
Vi har fått ha Zeb hela året trots att det var dystra prognoser för ett år sen. I dagsläget mår han bra med hjälp av fem! tabletter om dagen.
Så visst finns det mycket att vara glad över och framför allt tacksam.
Men hur jag än vrider och vänder på det hela så har det nog varit ett tungt år i flera avseenden. Jag brukar annars vara rätt positiv när jag tittar i bakspegeln.
Nu lägger jag stora förhoppningar till 2017.