Slutet på februari

Äntligen går februari mot sitt slut och jag bara känner att även i år klarade jag det. Det är de mest tröstlösa månaderna enligt mej och en ordentlig uppförsbacke hela vägen. Men nu är vi så här långt och en fönsterviva har hittat hem. Mest prisvärda blomman denna årstid med blomning ända in mot sommaren. Ett år samplanterade jag den till och med med sommarblomster där ute.

Kalla vackra dagar och jag har suckat varje morgon när jag vaknat och bilen har ojat sej halva vägen in mot stan. Allt går trögt när det är smällkallt. 

I dag är jag ledig och fastän jag sovit nästan klockan runt så hann vi ut före snöpyro kom.

Solen har börjat värma och det har varit takdropp.

Vi har tagit fram sparkaren.

Lycklig över loppisfynd.

Fick en riktigt användbar blus från Marco Polo.

I söndags var vi bjudna på mat till Vörågatan, Eriks Sandra hade fyllt år.

Solen lyste och vi var taggade på att träffa "alla våra barn". Vi blev bjudna på butter chicken som var så god, så god.

Hugo fick testa på en av fabbos alla gitarrer och det är inte alla förunnat. Sen spelade fabbo lite akustiskt för oss alla. Några härliga timmar hade vi där i deras varma och ombonade hem.

I går efter arbetet hade vi lite sportlovsfeeling med Hugos familj och även Hugos mommo var med. Vi grillade korv i eldgrytan och rände pulka och tog en tur med sparkstöttingen. Tyvärr lite kall blåst så vi åt korven inne med potatissallad och bröd.

Jag är nu ledig två dagar för att sen riva i när helgen kommer. I morgon är det 3 år sedan jag började på Omsorg och inte en endaste dag har jag ångrat mej, trots att det nog kräver onödigt mycket av en ibland. Jag kämpar med finskan och känner mej otillräcklig men tar igen det sen när jag har mina svenska klienter. Jag gör så gott jag kan och sen kan jag inte mer.

Före julen satt vi sönder en soffa på kontoret inför en julbild som skulle tas men nu har vi fått så fina fåtöljer med fotstöd i stället så det här har blivit en riktig mysig terapihörna där vi tar igen oss mellan besöken och när tid finns. Tror vi har mysigaste mötesplatsen i nejden.

 

Lite lättare

Vi börja dagen lugnt Bonzo och jag. Eld i spisen medan solen letade sej in. Ska i jobb på eftermiddagen som bestämde att inga stordåd görs idag heller.

I går skrev jag sista tenten i de gemensamma ämnena. Jisses en sån lättnat! Den tenten har gnagt i mej sen mellandagarna men nu är det gjort. Drömde i natt när jag såg lärarinnan skriva 1- på provet med röd penna... Hoppas på lite bättre resultat i alla fall.

Var med syster på Karl Fredrik i går kväll i Schaumans salen. Underhållning från första stund, med vårglädje och tips.  Han hade verkligen kontakt med publiken och det var mycket skratt. I dag "råkade" jag klicka hem 14 påsar blomsterfrön av bara farten. Snacka om att göra intryck.

Visade inspirerande bilder och band en stor härlig bukett av det som syns i kruset på bordet.

Hugo hade vi hos oss i fredags medan föräldrarna arbetade. Även faffa hade tagit ledigt så det blev en prima dag.

Vi gjorde alla hjärtansdags kort med potatis stämpel.

Det var en kall dag så vi var bara ute en stund  sen mamma kommit för att hämta. Rände med pulkan och besökte hästarna. Så mysig dag som vi ska göra om så småningom.

Det borde rensas.

 Tiden springer i väg fast ibland känns det som att det mesta stampar på stället. Jag hamnade på nån förkylning och har varit hemma några dagar. I går blev jag rastlös i etapper och började plocka lite småsaker. Februari och våren nånstans runt hörnet brukar göra så, att man får lust till förändring.

Det betyder inte genast att man behöver shoppa loss på nya prylar utan man plockar omkring med det man har hemma. Ställer undan och tar fram, ändrar om. 

Borde få till en rejäl utrensning, vi har så mycket som bara ligger och aldrig blir använt och bara jag börjar orka mera ska jag ta tag i ett skåp, en hylla i taget och bara rensa ut. Vi pratade mycket om att döstäda på kursen i Vasa och egentligen är det inte nåt man behöver spara till sin sista stund utan det borde finnas med lite hela tiden. Tänk på dem som ska gå och rota i ditt skräp sen när det säkert finns vettigare att göra.

För nån vecka sen ordnade jag upp tre hyllor. Borde ha sparat en före bild för här var kaos minst sagt. Nu blir jag lika förvånad varje gång jag öppnar dörren. Att jag kan ha det så städat!

Vi hade några riktigt fina soldagar här och jag fångade snökristaller en dag när det började blåsa. Nu är det grått, kallt och oinspirerande igen. Det här kalla vädret suger musten ur en.

Följde med OS invigningen. Det mest intressanta med OS var när Bocelli sjöng Nessun Dorma (fast Kaj har lite gått och förstört den, på ett bra sätt dock) Satt här hemma och kände att wow, Bocelli har jag sett i verkligheten och wow, San Siro har jag besökt i Milano.

Dagen efter måste jag söka på Pavarottis framträdande i Torino 2006 och det måste ju sägas att ingen i världen kommer slå Pavarottis röst. Så makalös. Kommer inte att glömma den kvällen när han uppträdde. Jag var på väg till Sursikbacken för att hämta ungdomar som varit på disco. Visste att jag skulle missa uppträdandet i tv så jag satte på radion i bilen. När jag körde över viadukten vid Nautor började Pavarotti sjunga Nessun Dorma och jag körde med gåshud i den mörka kvällen. Det var en magisk stund.

Lördag kväll hade vi bokat bord på Station 23. Vi fick presentkort av barnen med respektive till julen och nu skulle det ätas upp. Så utsökt gott allting.

En Creme brulee slår väl aldrig fel.

Hemmavid blir det vitaminrika smoothies varje dag, man gör så gott man kan.

Februari

Februari startar lika kall som januari slutade, så ingen större skillnad där. Trött på kölden, kalla bilar och tidiga mornar. Jag som brukar äta d vitamin så gott som hela året har slarvat i vinter och undrar om det är därför det mesta känns trögt. Nu har jag i alla fall köpt hem en burk igen så hoppas det svänger.

Ledig dag i dag men hade förstås bilbesiktning inbokad, det är ju sånt man gör på ledig tid. Satt bredvid en pratglad gubbe och hamnade att skärpa till mej. Jag fick vara pratglad så det räckte och blev över i går på mitt som det kändes väldigt långa skifte. Ibland vill man bara vara tyst och inåtvänd.

Nu är jag i alla fall hemma. Bonzo ligger bredvid mej i soffan och elden sprakar i spisen. Jag har ätit morotsbiffar och brysselkål och förbereder mej mentalt på finska uppgifter som måste lämnas in. Min belöning för det blir att jag får fara natta Hugo i kväll. Hugo som hade namnsdag i går och farmor glömde... Det blir en extra kram för det i kväll.