Vardagslunken

Stilla dagar rullar på och inget händer som är värt att nämnas desto mera. Så är det väl för de flesta nuförtiden. Frågar man nån så är det vardagslunken som är i fokus. Arbete, hem, sova ungefär så. Själv håller jag till på svetsavdelningen, så glad när det finns arbete åt mej där. I går lyssnade jag över boken Mitt liv med Saddam och jag mådde riktigt illa flera gånger, så grym människan kan vara. Till och med så jag drömt i natt om händelser ur boken.

Gårdagen var i en alldeles egen klass vad kommer till vacker dag. Sol med klarblå himmel och dimman som kom på eftermiddagen. Bonzo och jag njöt av vår utfärd och vårt möte med Highland kossorna. De var så mäktiga att Bonzo både stelnade och tystnade.

 I dag kom vi oss inte ut före mörkret fallit men så härligt ändå. Det har snöat i dag igen och träd och buskar är snötunga och fina.

I Hirvlax har brännugnen varit igång i dag fick jag veta. Jag har ju inte mycket i den själv men lite småsaker. Går varje dag och klämmer på lerpaketet här hemma nu och känner på mej att jag kommer dreja här inne en vacker dag i alla fall, trots att jag menat det till varma vårdagar. Hur länge kan en människa hålla sej från att göra roliga saker? Inte länge när allt finns till hands bara att ta tag i.

Bonzo på nya marker

Vi tog Bonzo på en längre tur i dag för att få nya dofter i näsan och nya marker att undersöka. Längtar till de långa söndagspromenaderna, såna som vi gjorde med Zeb varje söndag så länge han var ung och frisk(are). Pojkarna sov ännu när vi var hemma kring tolv och vi fick schasa upp dem. Det var andra tider. Bonzo har otroligt mycket ork och energi som behöver få utlopp så lite längre länkar kan vi göra nu.

När vi kom hem började jag med kalopsen och ett par timmar senare satt vi samlade med våra ungdomar kring matbordet. Så småningom gick en för att valla skidorna, en för att slipa gitarrhals och en för att vila. Kvar fanns Lotta, Bonzo och jag som satt i sofforna och småpratade. Riktigt skönt utan nån som helst sport på tv:n. 

Stickat och tagit det allmänt lugnt resten av dagen. Har lovat Bonzo en liten tur med sparken i kväll, han tycker det är länge sen vår länk i förmiddags.

 

Vilsam lördag

I dag gick startskottet för årets odlingssäsong. Paprikafröna är nere i jorden. Röd och orange spetspaprika samt den burgundifärgade snackspaprikan. Jag längtar så till våren fast vi har fina dagar nu också.

Vi körde till Hirvlax idag för att träffa våra vänner Solvej och S-O. Jag hade stengodslera och glasyrer som väntade på på mej där och med mej hade jag små alster i lergods som vi satte in i ugnen. Ugnen är nu full och färdig att brännas när det passar husfolket. Glad över så fantastiska bekanta man får under livets gång, fast vi i dagsläget får tänka till hur vi träffas och i dag använde vi alla fyra munskydd.

Stengodslera har jag inte drejat sen allra första gång jag gjorde några sneda koppar hos Solvej. Nu tyckte jag det skulle vara roligt att försöka på det. Hållbarare och tyngre blir det. Men det betyder också att glasyren ska vara en annan och jag beställde nu lite andra färger. Roströd grönbrun och frostigt vitt, få sen se hur det blir. Tänkte faktiskt på julen när det beställdes. 

Jag tog en liten länk med Bonzo före vi for till Hirvlax och det kom ymnigt med snö under tiden. Så länge vi var borta var också Patrik och Lotta ut med Bonzo, oändligt tacksam att vi har folk runt oss som tar sej tid med honom. Jag har så himla dåligt samvete att sätta honom i hagen när det blir till helg, han står ju där inne i veckorna också. Men i bland så måste man hemifrån och då hjälps det inte.

Eftermiddagen blev så fin med solsken och jag tållade på med Bonzo här ute bara för att få lite sol på näsan. Nya sockor har jag på gång och stickar några varv så fort jag har möjlighet, ett riktigt sjukdomstillstånd befinner jag mej i. Men jag låter mej hållas för snart blir det att jag tar tag i drejandet igen och då är jag fast i det. En periodare, det är jag det.

 

Ljuva fredag!

Alla tar vi ett glädjeskutt över att det är fredag. Vi jämrar oss över hur fort veckorna går men tar med öppna armar emot varje fredag ändå. Lever upp lite grann, tar ut det sista av arbetar orken.

Vi lät Bonzo springa lös en stund sen vi kom hem, kastade snöbollar och fångade bilder med kameran. Kan man få för många bilder på sin hund? Näe...det kan man väl inte.

 Jag hade beställt fredagskassen från Jeriko Gård som vi hämtade upp på väg hem. Vilka läckerheter! Vi åt varsin semla genast och varsin liten bit av den goda vetekransen fylld med mandel och hallon, Runebergsdagen till ära. Ännu har vi inte smakat av surdegsbrödet med fikon och russin, det blir höjdpunkten på morgondagens morgonmål. Närproducerat när det är som bäst.

Torsdag hela dagen

En glad och stilig jycke i bästa vintervädret. Det är bara så att en lapphunds bästa årstid är vintern. Nästan så jag tycker synd om alla lapphundar som finns nere i Australien till exempel. Bonzo har flera instahundar som han är "vän" med där och de ser verkligen ut att ha väldigt varmt. (Bonzos instagramkonto är bonzothelappie, in och följ vettja)

Härliga tider! Sol och minusgrader, det är pojken det!

Så kom jag äntligen i väg till fammo i kväll och hon var pigg och pratsam och jag satt en timme där och skulle så gärna ha stannat längre. Tycker det blir svårare och svårare att lämna henne. Om det nu stämmer som hon sa så hade prästen varit på besök och gett nattvard i dag och hon var så nöjd över det.

Avslutar dagens inlägg med en text syster har skrivit i besökshäftet. Dessa tänkvärda ord borde var och en ta till sej och de fick åtminstone mej att fälla en tår.

 

Dagens följeslagare

Vackrare dagar än vi nu har får man leta efter trots att kylan pinar både stor och liten. Synd bara att vi ännu inte hinner njuta av solen nån lång stund efter arbetet, men det blir bättre för var dag som går.

I går hade jag massörstid på förmiddagen och fick massage och stärkande övningar. På kvällen besök av mamma, syster och Marie. Kära syster som jag verkligen saknat hade så fina tulpaner med sej. En härlig kväll och Bonzo såg till att ingen glömde bort honom.

I dag har det varit papa screening och frissabesök och huvudvärken har varit min följeslagare under hela dagen. Vilket har resulterat i en mycket stilla kväll och nu väntar jag bara på att få ta natt och hoppas på en angenämare morgondag.

 

Februari

Efter en tuff men rolig dag på arbetet var det skönt att komma hem till stickningen och en sovande Bonzo bredvid. Närheten till en hund ger så mycket positiva vibbar och harmoni. 

Jag har en mycket bra natt bakom mej, bästa på flera månader och jag vaknade utvilad utan huvudvärk och visste att jag skulle gå med ett leende genom dagen.

Och energi fanns ännu när jag kom hem och jag började fixa fogar i köket. Fogmassa har lossnat på flera ställen och det har stickt mej i ögonen en lång tid. Så det har skrapats tejpats och fogats och hela tiden hittade jag nya ställen att täppa igen. Allt är nu igenmurat! Dessutom har jag julstädat bakom köksspisen. Om det var till förra julen eller till den kommande må vara oskrivet, julstädat var det här.

Och vårkänslorna rasar även i sockfabriken. Gula vita gråa och sköna och på detta sätt hälsar jag februari månad varmt välkommen.