Det blev till påsk

Dagarna går och det har blivit till uteserveringstider.

Det har varit en händelserik vecka med nya arbetsuppgifter. Klart är nu att mina armar och axlar inte klarar av svetsavdelningen. Eventuellt själva svetsandet men det är så mycket som ska slipas efteråt och det är det som sätter käppar i hjulet. Synd verkligen för jag trivs med att få svetsa men säj nu när nåt skulle vara enkelt. Så jag har varit tillbaka på metallavdelningen och den här veckan har jag prövat på packavdelningen. Tur att firman har så många olika avdelningar och är man bara villig att lära sej finns det möjligheter. Enda minuset är att inget är kroppsligt lätt.

Tisdag och jag var strålande glad, Patrik och Lotta också på strålande humör och bjöd på hamburgare. Ibland löser det sej på bästa sätt.

Även Bonzo med solsken i blick.

Onsdag var jag ute med syster och hennes flickor för att fira pappas fru. Vi åt på Stallhagen och kors i taket, det blev hamburgare två dagar i rad. Varför frångå det goda?

Vi hade riktigt roligt och jag var den första som måste bryta upp och tänka på morgondagen och allt som skulle göras innan dess. 

Jag var så taggad i går när påsklovet började. nu skulle vinterjackor och allt annat elände som ligger fram tvättas bort. Satte i första maskinen och efter en timme la den bara av. Kaputt. Har vi tur är det bara nån pump som måste bytas men fy sjutton så beroende man är av alla maskiner.

Gick och la mej klockan 21 i går, steg upp klockan 8 i morse. Det må jag säga, var kvinnan trött efter veckan eller... Världen badade i solsken och Bonzo ville ut. Härligt att gå när marken ännu är frusen från morgon och jag blev nykär i mina vandrarskor. Att ens fötter kan få ha det så gött! Hoppas dubbskorna får lämnas nu.

 Band ihop en påskbukett som lämnades halv slarvigt i vas i tisdags då jag köpte blommorna. Först i dag la jag ner tid på den.

Långfredagen till trots har jag bakat en sockerkaka av ägg som behövde användas upp. I vanlig ordning sjönk den i mitten, säkert som straff. Men smaken ska väl hålla ändå.

Ska se om gubben har tid att byta till sommardäck på min cykel, skulle sitta fint att dra iväg på nån runda i helgen.

En Glad Påsk till er som tittar in här.

Stilla veckan

Vi har gått in i stilla veckan och jag passade på att hämta hem videkissor att pynta med vid trappan på vår promenad i dag. Den kära gula kycklingen får pryda därute då jag inte är så mycket för just påskpynt. Den är snart lika antik som jag och den har jag fått av min mormor och morfar i tiderna.

En dörr till ett vapenskåp har hämtats i kväll. Jag har målat en gammal logo på det och skåpet ska stå i jakthuset.

Fredens liljor var det här! Växterna älska ljuset nu och jag ser med förtjusning på hur fröna gror som jag sått.

30 stycken virkade hjärtan som jag doppat i potatismjölvatten ligger nu på tork. Ska eventuellt pryda små blomvas under bröllopsfesten i sommar. Taggad? "Nää vatå!? ;););)

 

Tassen upp för helg!

Helg! och det gör Bonzo tassen upp för. Kan inte annat än hålla med, åh vad jag gillar helger när jag tänker efter!

I går kväll fick jag äntligen färdigt sockorna jag hållit på med i veckor. Verkligen inte givande att sticka sockor i april. Hoppas de hittar en glad mottagare.

Nu övar jag istället på att virka små hjärtan och har ett halvt dussin. Sånt kan va skoj framför tv:n.

Det sista fräscha som fanns kvar av senaste buketten har gått på sin sista resa. De håller kanske till nästa helg och då hoppas jag på nån påskig bukett i stället.

Tog en hundpromenad hem till mamma och Hasse som det är en stund sen vi träffat. Bonzo börjar bli så van att vara där så när han fått kollat runt vad som händer i alla fönster så la han sej ner och sov tills det var dags att trava hem igen. Duktig vovve!

Tog tag i städning och klädtvätt, detta elände varje lördag. Gubben kom från sin cykeltur till Nykaabi torg och då blev det en utfärd till Kokkola.

Jag köpte en ljus matta till hallen för Bonzo att torka av sin leriga tassar på... Hittade ett par påsar blomfrön till som jag bara måste ha...

Vi blev hungriga och prövade en ny vårig pizza vid Rosso som var riktigt god och lite utanför "boxen" än vanliga pizzor.

 Nåt av detta borde jag få ner i jord än i kväll.

Välj glädje

Visst står även Bonzo undrande över den myckna snön som faller. Vi satt med brudparet igår kväll och förundrades över att det rör sej om ca 3 månader till bröllopet som vi ska ha en massa sommarblomster till, och därute ligger snön blöt och tung.

Men vi gör som Bonzo, väljer glädje. Läste att påsken skulle bli varm så visst har våren chans ännu.

On top of the world. Här har solen en massa jobb så hon har verkligen inte tid att ligga på latsidan.

Jag var ute i snösvängen ett tag och Bonzo lekte som ett yrväder i snöhögarna, och åt en massa snö. Det ger sej till känna nu en stund senare då han står vid dörren och vill inte hinna ut före det strilar under magen. Det vill aldrig ta slut och han står och vinglar på tre ben. In en liten stund och samma procedur en gång till. Sen äter han lite snö för säkerhets skull innan vi far in...

Hur lycklig blev vi över solen! Solsken och takdropp från ladans fina plåttak.

Svärfar levererade ett rykande färskt bröd som svärmor bakat. Lycka!

 Och som solen själv lyser första gurkblommet.

Borde stoppa ner lite blomfrön i jord, borst en hundpäls, provvirka ett projekt och kludda på beställningsarbetet. Tur att helgen snart är här.

Vinter vykort

Det snöar ymnigt utanför vårt köksfönster, jag orkar inte ha särskilda känslor för det. För det är som det är och kan inte hjälpas. Hellre nu än i maj om det nu med all makt ska häva ner. 

Bonzo han är på toppenhumör över snön, gör glädjeskutt rakt upp, springer från höger till vänster, gräver och grabbar tag i pinnar som gömmer sej under snön. Önska jag vore lite mera som honom.

 

Det sket sej med knölarna

 I går var en solig och glad dag och vi livsnjutare njöt för allt vad tygen höll.

Sen blev det ny vecka med dålig och orolig sömn under natten till måndag, ingen bra start på veckan. Men jag har tagit mej genom dagen och smet en halv timme tidigare då jag hade en Omi Clinic tid att passa. Trodde hela höft och bäcken systemet var... ur system men tydligen satt allt på plats. Nu är det en massa töjningar som gäller i några veckor så får vi se sen. Det är nog tydligen döfött att försöka hållas ihop efter 50 hur mycket man än försöker.

Gladeligen köpte jag planteringsjord efteråt, jag skulle göra precis som svärmor med mina dahliaknölar. Hon har väckt sina till liv i plastpåsar med jord och jag var så pepp på den grejen. Jag hade en låda full med knölar invirade i tidningspapper och när jag började veckla ut pappren var varendaste knöl möglig. Skyller förstås på gubben som har trampat cykel i förrådet hela vintern och gjort det fuktigt och omöjligt att hålla knölarna torra. Vilket antiklimax.

Har förhandsbeställt tre nya sorter från Garden Flora och panikscrollade till webbshopen för att se om där fanns några överblivna knölar. Hittade fyra sorter till som jag snabbt klickade i så nu har jag sju olika knölar att vänta ännu denna månad, så det kan bli riktigt bra ännu. Men jag får hjärtsnörp när jag tänker på den tallriksstora gula dahlian från i somras, minns ni? Jag riktigt hötte med fingret åt gubben "att minns du hur fin den var? Och var är den nu? Jo på roskhopen!!! "Och nu är du skyldig mej 14 euro! Jajjamensan, nån sorts rättvisa ska det väl ändå va.

Dagsljuset lurar mej

De ljusa långa kvällarna lurar mej rejält. Tror absolut inte att klockan är så mycket som den verkligen är och jag känner att jag inte riktigt hänger med i alla svängar.

Efter en tuff fredag med obehaglig händelse som lämnade i huvudet var det ändå skönt att vakna till lördag och helg och att kunna fokusera på annat. Jag band upp mina gurkplantor som trivs i det lilla köksfönstret.

Lyckan i att se de många börjanen. Dessa gurkor är färdig växta vid ca 8 centimeter men i somras i växthuset hann jag aldrig med och de drog iväg lika långa som vanliga gurkor. Kan faktiskt tänkas att de passar bättre här inne.

Fixade till den veckogamla buketten med att ta bort några döda blad och arrangera om i annan vas. Blev som ny. Yrade runt med dammvippa och sånt som lördagar kan bestå av.

Vännen Ingela räddade mej från eländet när hon messade mej om det skulle passa med en kaffe på stan. Hurraa! världens lyx i pandemitider. Kvinnfolkssnack i två timmar, kaffe och godaste kakbit kan rädda en hel vecka. Allt man tänkt hinna med hålls ju ändå där hemma och vänskap ska man vårda ömt.

Jag ville hon skulle ta med sej en Vatostark vattenflaska till mej, perfekt på arbetet och annars också, snygg dessutom. Dessutom fick jag en present av henne för att hon får bolla sina ideer med mej. Men det kan jag inte visa för det finns ännu inte till försäljning.

I går fick vi också veta att Andrea Bocelli konserten flyttas fram ännu en andra gång... ett helt år!!! Vet de ens vad det kan göra åt en människa. Det blir lång väntan på min 50 års present. Men vi drar iväg på hotell övernattning i alla fall. Måste få se nåt annat.

Och vad är nu en lördag utan en Bonzo bild? Precis, inte mycket!