Vårblommor bland fjolårets döda blad ger hopp om liv igen. Soliga kalla dagar har vi haft men i dag morsdag strilar regnet ner, så behövligt det också.
I går var jag med små hälsningar till gravgården. I år är det första morsdagen utan min farmor men min första som farmor själv, märklig känsla. Livet tar och ger.
I går var det även 4 år sedan vi lät vår första hund Zeb somna in. Jag band en liten krans av lärkträd till hans viloplats, glad att vi har honom här hos oss. Sädesärlorna har gjort sin återkomst och de bär med sej hälsningar från Zeb, det är vad jag valt att tro.
I går kväll firade vi min mamma. Hon som funnits vid min sida genom hela mitt liv, stöttat, peppat och stridit för mej. Oerhört tacksam <3
Jag valde skogslänk från morgon i dag och de två övriga var lika pepp på det.
Ääälskar skogsstigar, får sån energi av dem.
Har även fäst trådar till ett par sockor, håller mej nu till små nätta stickprojekt. Behöver har nåt på gång hela tiden för i bland har jag möjlighet att sticka på arbetstid för att få tiden att gå.
Har just garnerat en tårta som ska med till morsdagsfirandet i Bennäs. Där samlar jag min barnaskara i dag med en splitterny mamma och en liten Hugo som sett till att dagen känns extra fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar