Säj hej till silversmed!

Det har gått ett par dagar igen och hösten tuffar på i sakta mak. Många reser iväg för att njuta av ruskatiden men jag behöver bara gå ner till ån för att få så här vackert. Där kan jag sätta mej en stund för att bara betrakta.

I måndags började jag på silversmideskurs. Nåt som jag tänkt på i många år men jag har ju varit en målare och mer än en kurs finns inte ork till. Men nu bytte jag bana helt och hållet och hur roligt är det inte att prova på nåt nytt. Detta var otroligt roligt! Jag har haft ett par örhängen som jag grämt mej över att de bara ligger i låda och inte blir använda, jag klarar helt enkelt inte av att ha örhängen. Snibbarna blir sjuka, knutar och har sej.

Så jag tog med dem och gjorde först en silverring, lödde ihop och formade ( svårt att förklara hela processen med lödvatten och annat vatten den skulle ligga i, jag fattade ju knappt själv) Sen knipsade jag bort fästet bakom ena örhänget och lödde fast på ringen, slipade och putsade och plötsligt hade jag ett smycke jag kan använda. Så häftigt. Nästa vecka ska jag göra ett hängsmycke av det andra och hitta på nåt annat roligt smycke. Roligt gäng var vi också så detta blir nog höjdpunkt under veckorna i höst/vinter.

Haha! selfie på fabrikens skithus, det tar väl alla! Jag håller på att bli riktig vän med min snaggade frisyr, det har ändå gått över två veckor sen jag tog beslutet och hade magont efteråt. Tänk hur mycket håret har med vår identitet att göra, skrämmande. Och visst har jag snygga skyddsglasögon så säj. Glad att jag inte behövde betala själv utan firman står för dem, progressiva med styrka och allt.

Onsdag kväll och jag känner bara för att vara. Jag har tagit ledigt fredag och måndag och ser så fram emot att hinna fixa och ordna här hemma, sånt som inte orkas med de korta kvällarna. I dag har jag haft ett tyngre arbete och en värkande axel som tack, men så roligt att få svetsa ändå så det jämnar väl ut sej. Sorgligt när kroppen tagit så mycket stryk under åren att det börjar välja vad man gör. Det bästa är väl att acceptera och gå vidare för att göra det bästa av situationen och hoppas att man hålls en stund på den nivå man är på just nu.