September

September, så härligt.

Tror faktiskt jag tycker bättre om september än augusti. Varför kan man ju undra. Kanske för att det bryter av till något nytt, juli och augusti går ju in i varandra utan större förändring. Dessutom kan september vara riktigt varm och fin om det vill sej. Höstfärgerna är ju också så magiskt vackra.

Sitter vid köksbordet med mitt morgonkaffe. Om man ska se nåt positivt i att man testat positivt så är det det lugna långsamma mornarna man kan unna sej. Särskilt nu när hostan och snuvan verkar ha dragit vidare och bara en stor orkeslöshet lämnat kvar. 

+ 3 grader där ute men så oerhört vackert när solens första strålar silar mellan björkarna och nattens dimma får ge vika. Ska snart ta en promenad, ser på väder appen att det kan komma regn sen.

Jag tar lite längre promenader nu för var dag, och ett par om dagen blir det nu istället för en lång då jag arbetar. Det är ju skönt att Bonzo har mycket att snusa på så får jag hämta andan så länge, det är som om luften inte räcker till.

Att äta morgonmål ur eget drejat kan ibland få mej att stanna upp, så fint ändå att ha skapat sånt med egne knubbiga händer. Få se hur det blir med mitt drejande i framtiden. Efter alla inflammationer och förkalkningar jag haft i axlar och armar är inget mera som förut. Nåt konstigt har lämnat i armarna och jag tror inte de klara av drejandet i längden. Tiden får utvisa och ännu behåller jag min drejskiva.

Gjorde en god tomatpaj med tre sorters lök i botten i går och undrar varför det inte görs paj oftare. 

 Sist en bild av min kära olydiga bångstyriga knäppa följeslagare. Vilket sällskap han är dagar som dessa.