Det är måndag morgon och jag går för att hänga upp dagens första tvätt. Solen skiner och jag erinrar att jag egentligen skulle varit i arbete från och med i dag. Känner att lyckan är på min sida då jag fick möjlighet att ta ännu en vecka ledigt. Jag ska förvalta mina dagar väl och ta vara på ögonblicken. Plockar veckans första bukett för att ta in i vas. Ser att sommarastern snart står i blom.
Öppnar upp för att släppa in sensommaren. Brygger en kopp kaffe till bara för att kunna njuta av på trappan. Dricker sakta sakta.
Gräsmattan ska jag klippa i dag men det är ingen brådska. Ska låta den torka upp efter natten först annars blir det bara kladd.
Buskblåbären mognar i sakta mak. Det är första året vi har dem så nån skörd att tala om blir det inte men roligt att se att de verkar trivas. Jag hade tänkt skörda häggmispelbären då vi hade en buske som dignade av bär. Men fåglarna har kalasat under denna regniga helg nån gång och bara lämnat några kartar. Verkligt synd men jag hoppas de tyckte de var lika goda som jag tycker.
I går kom Patrik och Lotta på mat, de andra höll till i Vasa. Efter kaffet for vi alla till Lotta och Jyrkis i Kållby som öppnade upp sin trädgård för dagen.
Vilket enormt arbete de lagt ner. Lummigt och fint och så roligt att gå där och titta på hur intresserade och kreativt folk kan få till det. För det behöver verkligen båda två ha intresset.
Så hos oss kommer det aldrig att hända.
Nej för här ligger intresset åt ett annat håll vilket jag fick erfara efteråt. Då skulle det nämligen köras för att utforska nya cykelvägar och det kändes som om vi var väldigt offroad där ett tag trots att vi egentligen bara följde riksåttan fram till Vilttorpet. Enda nöjet jag såg i det var vacker skog och ljung i massor.
Nu ska jag hänga upp dagens andra tvätt och fortsätta ta vara på alla fantastiska ögonblick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar