Rätt bra påskväder hittills, lite kalla vindar men det får man tåla. Jag har en ny blomma på bordet som nästan är självlysande, fråga mej inte namnet för jag går på känsla när jag väljer.
Långfredagskvällen stoppade vi in oss i bilen och körde ut till Fäboda. Gick en härlig runda i skogen och ute på isen.
Bonzo är alltid medkarl då nåt händer och självklart var han med. Stötte till och med på en lappkompis från hundlekiset i tiderna.
Naturens egna hinderbana.
Den klarade vi galant!
Stortrivdes.
Så fint det har byggts sen vi varit här, en verkligt härlig plats.
Kände mej lite "knåssi" från morgon men det gick om. Tvätt maskinen skruvade vi i sär i går och i dag har gubben letat på nätet efter den falerande biten, men allt står stilla under påskhelgen och sen tar det sina dagar att få hem delen. Då hoppas jag verkligen att det är den som orsakar stoppet. Nu vänder vi kaliserna ut och in och använder båda sidorna. nå nej, du trodde väl ändå inte på det. Det fixar sej, vi har redan tvättat en maskin hos svärföräldrarna.
Bonzo och jag har åter en gång lyssnat på Andrea Bocelli och konserten Music for Hope som sändes för 2 år sen från Il Duomo i Milano när världen stannat på grund av pandemin. Känns fortfarande starkt att titta på tomma städer runt om i världen. Nu lugnar det sej men annat ännu hemskare har tagit vid. När ska vi få njuta för fullt av denna vackra jord vi fått förmånen att vandra på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar