Nyårsafton

Så kom årets sista dag och det blev nyårsafton.
I år är det vår tur att bjuda in till fest och bordet står redan dukat. Återanvänder mina pappersgranar med lite ljuslyktor som ska tändas när vi sätter oss till bords.
Vi kommer att starta med en bruschetta med röra gjord på gröna ärter, fetaost, grekisk yoghurt och olika kryddor. Varmrätten består av nöt innerfile´ klyftpotatis, ugnsgrönsaker, pepparsås och en grönsallad. Till efterrätt blir det kaffe med hemmagjord glass med jordgubbar och vitchoklad.
Från morgon var jag och hälsade på farmor.
Det kan vara den bästa början på årets sista dag, att få sitta en stund med henne och summera året som gått över en kaffekopp. Krama om henne och önska ett gott nytt år till varandra.
Och till er som ännu i de allra sista timmarna av detta år hinner kika in här vill jag önska ett riktigt gott och glädjerikt nytt år 2017.

Tung dag, tungt år

I dag har vi följt en släkting till gravens ro.
En som ryktes bort mitt i livet, alldeles för ung och alldeles oväntat.
På minnesstunden var vi några som sjöng Decembernatt (Cohens Hallelujah).
Detta är annars tiden då folk tittar tillbaka på året som gått och när jag började tänka tillbaka så var första tanken att det varit ett dystert år. Krig, farliga flykter, katastrofer och terror har haglat i nyhetsflöden. Till sist orkar man knappt ta till sej mera utan bara noterar och går vidare. Människan kan inte ta till sej alla bedrövelser, det finns ingen som klarar det.
Samma med sjukdom och död. Alldeles för mycket av den varan också.
Jag måste skrolla tillbaka i bloggen för att riktigt komma ihåg allt det roliga som också hänt. Och det finns en massa härliga sommarbilder trots att sommarvädret kanske inte var det bästa.
Skolan har gett mej mycket glädje under året som gått. Så många nya härliga tekniker.
Så har jag lärt mej dreja tack vare Solvej i Hirvlax.
Två rum har fått nya tapeter här hemma.
Det har blivit resor till Tammerfors, Åbo, Helsingfors och Prag. Nå Prag slog ju allt med hästlängder.
Erik flyttade till eget bo. Sorgligt på ett sätt, fint på ett annat.
Merabs skönheter hade en bejublad utställning och ett par härliga träffar utöver det.
Det var bostadsmässa i Seinäjoki, en varm och skön sommardag.
Jag har fått mej en symaskin som fungerar!
Gubben och jag har gjort fotoutflykter, nåt som vi trivs med båda två.
Vi har fått ha Zeb hela året trots att det var dystra prognoser för ett år sen. I dagsläget mår han bra med hjälp av fem! tabletter om dagen.
Så visst finns det mycket att vara glad över och framför allt tacksam.
Men hur jag än vrider och vänder på det hela så har det nog varit ett tungt år i flera avseenden. Jag brukar annars vara rätt positiv när jag tittar i bakspegeln.
Nu lägger jag stora förhoppningar till 2017.

De sköna skönheterna

Har sagt det förr och säger det igen, vilka sköna skönheter man har som vänner.
Slängde ur mej en inbjudan i går och vips var nästan alla med på noterna. Och nu har de suttit hos oss i dag och fyllt hela huset med blommor, choklad, skratt och en vänskap som inte går av för hackor.
Verksamhetsplanen för nästa år är troligtvis fylld i överkant, ide´sprutor som vi är. Budgetplanen hann vi aldrig till, men smakar det så kostar det eller hur det nu var.
Ordförande blev hyllad. Polvijärvi söktes på karta med ljus och lykta. Vi diggade till Dinga Linga Lena och undrade om Märta och Ture sjöng eller sjönk.
Sånt och mycket mer.

En underbar dag

Vissa dagar är bara så otroligt vackra. I dag var en sån dag.
Glad att få vara ledig och kunna njuta till fullo av perfekt vinterväder.
Jag har egentligen inte så mycket att tillägga. Diskmaskinen surrar, julljusen brinner och snart blir det filmkväll.
I morgon får jag vänner på besök. Då är det verksamhetsplan 2017 med budgetbehandling som sår på agendan. Ja fast kaffe ska vi också hinna med och en och annan pepparkaka.

Längtan till att dra något streck

Jag fick en liten julgåva av min syster i form av en "sketchbook".
Bara nånting litet sa hon men som hon klokt nog förstod skulle gillas. Allt i ritblocks väg är jag barnsligt förtjust i och den här ska jag försöka fylla från sida till sida. Fast det kommer att ta sin tid för den är rätt tjock.
Så i morse när jag drack mitt morgonkaffe satt jag och skissade av amaryllisen som samsas med tallkvistar och röda rosor i en vas på köksbordet. Mina kolpennor går endast i jordnära toner så jag fick ta det som fanns.
Men så roligt! Känns som längesen jag jag senast höll i nån penna eller pensel och ändå är det inte såå länge sen, det bara känns så. Helst skulle jag ta mej tid varje dag men det är så mycket annat och måsten som kommer i vägen. Eller så blir det helt enkelt inte av.
Men i alla fall, så blev det en liten amaryllis som första i min julklappsbok.

Jul annandag och rea

Vet ni jag är så glad att vardagen tar vid.
Det här med helgdagar tråkar ut mej före jag hinner blinka. Nu är det ju en bättre vardag än vanligt när jag är ledig veckan ut och kan göra lite vad jag vill.
Men de röda dagarna blir fort för många och går i samma mall och trall. Ut med hunden, ät choko, sov lite,flippa på mobilen, häng framför tv:n.
Så i dag började jag bläddra i rean på nätet och skickade efter länkskor till våren. Det går fortare än vi tro tills vi är där och de jag har är mest bara ett stort hål. Så jag tänkte att om man tar samma märke och samma storlek och dessutom har lite tur så kan de passa. Får man dem mer än hälften billigare än i butik till våren anser jag det bara vara hemåt.
Så tog vi också en rearunda i riktig butik och fick oss varsin tröja. Drack kaffe och körde runt för att se överdådiga julbelysningar hos folk och kom hem till vårt eget mörker där bara utegranen lyste.
Less is more kan jag tycka.
Och nu sitter jag här framför datorn och julmusiken är utbytt. Lyssnar på Åsa Jinders Visor om livet med fantastiska texter. Och nyckelharpa måste ju vara ett av det vackraste instrument som finns.

Julen och maten

Det kretsar mycket kring ätandet under julen.
Det bjuds hit och dit och däremellan försöker man få instoppat så mycket som möjligt.
Till och med Zeb fick för mycket i går när han fick ett stort tuggben och fyra i natt vaknade jag av hur han sprang fram och tillbaka i tamburen och gnällde. Det var bara att rusa upp och släppa ut honom i natten annars hade det kommit på sömmen. Lycklig över uträttat ärende kom han in igen och sov i flera timmar.
Vi hade alltså julbord i går hos svärföräldrarna och alla barnen med familjer var där. Det blir trångt men vi ryms och det är nog en trevlig tradition.

Måste få visa Patriks lax som han bjöd på julbordet. En riktig kock med känsla för det vackra. Riktigt så att jag smakade en pytteliten bit av laxen. Hoho på det!
Så var det tomte och paketutdelning och sist på kvällen satt vi och små njöt här hemma i soffan.
I det läget uppskattas lugnet och tystnaden.
Så kom ungarna hem på en liten julmiddag i dag och lite minskade maten tack och lov. Och sen de for hem tillbaka och Zeb fått sin skogsrunda redan på förmiddagen har inte mycket hänt. Vi är liksom i nån slags juldvala känner jag. Ganska skönt i och för sej.

Dagens bordsdukning här hemma. Ett stort plus till pappersgranarna.