Vaknade igen till en vacker, kall vintermorgon. Så fort solen stigit högre tog Bonzo och jag en rask morgonpromenad. Träffade på vår veterinär som frågade om allt löpt väl efter kastreringen och jag kunde svara att visst har allt gått bra, dock ser han att Bonzo är lika "vild" som vanligt då han drog och härjade med kopplet så länge vi talade. Men veterinären lugnade med att det nog tar sin tid och att han är mycket valpig ännu. Jo tack, det har vi märkt ;)
Trots minusgraderna bytte jag mundering när vi kom hem och gubben och jag tog ut cyklarna för vädring. Armarna kändes bra under hela turen och inga känningar i kväll heller så hoppet växer att jag är på bättringsväg när det kommer till det bekymret.
Vi stannade till vid två åsnor för att betrakta dem en stund när de åt i godan ro. Mina tår var som isklumpar när vi kom hem och jag försökte bota det en varm Minttukakao, mmm...det blev mycket bättre.
Med dagens sällskap såg vi avslutningen av de olympiska spelen, typ det enda jag sett av det. Inte ens guldmatchen i hockey såg jag utan sov så sött, behöver spara mina nerver inför morgondagen. När vi blev ensamma tog jag fram plattan och såg senaste avsnittet av Husdrömmar, som kan intressera enormt.
Sitter och stickar fulsockor av restgarn, det tråkigaste som finns. Men kan det värma nån stackars flyktings fötter som exempel är det helt bra. Det syns väl från vilket plagg det blivit rester.
Av dessa nystan ska jag göra ett par "riktiga" mönstersockor till en i min närkrets som ännu inte fått. Det kan stickas in mycket kärlek i ett par värmande sockor ska ni veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar