Det blev en tuff första vecka i arbetet. Hettan och den höga luftfuktigheten har gjort att jag (och alla andra) har varit total dränerad vid arbetsdagens slut. Men själva uppgifterna har varit helt ok och till och med fast det är gubben själv som delat ut arbete till mej har jag varit både lugn och foglig haha!
Kvällarna har mest gått åt till att samla ihop sej för nästa dags svettpass. Jag har suttit och stickat och gjort klart ett framstycke till ett sommarlinne i bomull. Lever på hoppet att det kommer en till sommar.
Njutit av allt vackert, som syrenhortensian som exempel. Den har aldrig blommat så mycket som nu.
I går kväll plockade jag ihop alla vackra blommor till en bukett som jag förde åt svärmor. Så glad att vi har svärföräldrarna nära och att de ser efter Bonzo när behov finns.
Som i morse när åskan gick då vi skulle till arbete. Utan dem hade jag fått stanna hemma tills det lugnat sej då Bonzo är så rädd. Nu fick han komma in till dem strax efter klockan sex och äta sitt morgonmål i lugn och ro, och vara tillsammans med någon tills det värsta var över.
I kväll brakade det lös värre än nånsin. Men i lugnet före stormen hann vi ner till ån för att springa i det höga gräset.
Bonzo passade på att ta fredagstvagningen. Sen blev det mörkare och mörkare skyar och vi hann in med nöd och näppe innan stora tunga regndroppar föll och allt brakade lös.
Men fredag, igen har den dagen fått en helt annan innebörd än under semestern. Ivrig som ett barn tog jag emot den här dagen och glädjen att gå genom ytterdörren mot en helg i frihet är oslagbar. En sån härlig känsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar