Skulptering

Skolhelg i skulptering med Riku Riippa.
Någonting helt nytt för mej och jag såg fram emot helgen med spänning. Vi fick börja med att göra en stomme där vi skulle forma leran till ett huvud.

Vi hade en modell som satt både fredag kväll och hela denna lördag. Lyfter hatten för såna som kan sitta och bara titta framåt så lång tid. Hon roterade med jämna mellanrum och hade förstås pauser mellan varven. Det behövde verkligen vi skulpterare också.

Leran var enkel och följsam, riktigt roligt att arbeta med. men torra händer fick man. När vi lämnade våra huvuden i fredags sprayade vi vatten på dem och lindade in dem i plastpåsar. Så i morse var det bara att fortsätta kladda runt.

Den här bilden tog jag med mest för att ni skulle få se den fina original bård som är målad uppe vid taket i den stora arbetssalen. Barn i pulpeter i rad.

Så här lämnade jag min fröken efter att ha botoxa, tagit bort och lagt till igen. I ett skede hade jag ett riktigt duck face som vi bara skrattade åt. Nu ska huvudena stå två veckor i plast och sen blir det ny skolhelg då vi demolerar och bygger upp på nytt. Detta blir inget bestående verk eftersom när det torkar faller i sär och blir till damm. Skulle jag mot förmodan få till ett fint exemplar nästa gång kanske jag skulle kunna tänka mej att göra en avgjutning. Lite roligt skulle det allt vara att ha ett konkret verk att stå på nån hylla och samla damm.

Redan torsdag

Tänk att vi redan har torsdag, en torsdag som snart är till ända dessutom. Veckorna går otroligt fort och jag kan knappt fatta att det just var måndag morgon och jag drog en tyst liten suck när jag tog på mej arbetshalaren. Men fredag i morgon alltså.
I dag tror jag att jag åtminstone gjort en person glad och en rätt så besviken. Den glada personen är min gammelmoster som jag ringde upp och gratulerade på födelsedagen. Det hade hon nog inte räknat med. Den besvikna är gubben, who else. Han fick sparrissoppa till kvällsmat. Faktiskt kan man inte få innerfile´ varje dag. Faktiskt inte.

Onsdag

Teckningen har kommit till sin ägare som jag hörde blev mycket positivt överraskad. Det var en väl bevarad hemlighet och med lov kan jag nu lägga ut den.
I kväll känns det så skönt att få vara hemma. Gillar inte att ha en massa program utan behöver varva ner i lugn och ro mellan varven. Zeb och jag missade regnet med bara några minuter på vår länk. Vi hann bara hem så öste det ner, men nu är det uppehåll igen. Men vi hörde åskan när vi tog oss in i skogen hur knasigt det än låter, åska i april hör inte till vanligheterna. Himlen var alldeles mörk och mullret kom i flera omgångar.
Och visst sitter det fint med onsdag, mitt i veckan. Kommande helg har jag en skolhelg jag ser väldans mycket fram emot.

Mest positivt

Hittade en lite rolig bild när jag scrollade runt bland fotona. Nåt som gubben har tagit och jag har hamnat upp och ner i soffläge.
Det har varit en hektisk och spännande dag i dag. Arbetade fem timmar i dag och så hem för att svischa om till ett besök hos tandläkaren. En vanlig års kontroll för att kolla att alla tänder är hela och sitter fast. Det gjorde de och nu är det ett år tills nästa besök.
Så hann jag hem och äta och så bar det i väg på nytt, till ögonläkaren. Det här var jag mest nervös för under hela dagen. Jag fick bedövningsdroppar i ögonen före han noggrant började undersöka båda ögonen. Länge och väl och under tystnad. Vilket gjorde att jag blev mer och mer spänd och nästan var beredd på att få domen. Nåväl det gick ändå ganska bra. Trycket var 15 i båda ögonen nu och det var han riktigt nöjd med, vilket betyder att ingen början till Glaukom ännu. Där kunde jag pusta ut lite. Han är också farmors läkare och vet om våra släktband och han var noga med att påpeka att de som har sjukdomen i släkten ska söka sej på regelbundna kontroller. Nu behöver jag inte på tre år för det är en långsam sjukdom och i fall den då skulle fått fart hinner vi få den under kontroll. Den är lurig på så vis att den inte ger några symtom åt bäraren, före det är försent.
Men, sa han, det är ju också fläckarna som finns på ögonbottnarna. Jag kände genast hur svetten bröt ut, är så skiträdd vad det kommer till just ögonen. Jag har alltså pigmentfläckar, så kallade Degeneratio retinae lattice. Och på dessa fläckar finns lite "fransigheter" och några små hål som i värsta fall gör så att näthinnan lossnar. Risken var väl inte så stor men han skrev i alla fall remiss till Vasa där de får avgöra om hålen ska laserbehandlas och "klistras fast"
Låter ju inte skoj det heller men vad gör man. Nya ögon växer inte ut på nytt så det gäller att vara rädd om de man har. Jag skrämde mej själv i spegeln efteråt är en pupill var stor och stirrig och den andra som en liten plupp, men det var bedövningsdropparnas verk och ännu är de inte riktigt lika stora.
Jag hade gubben som chaufför för jag fick inte köra på två timmar efteråt. han tog mej vidare till skolan där jag satt lite över en timme på artist talk. Det har varit full rulle hela dagen men så har också mycket blivit uträttat och plånboken blivit mycket tunnare.
Nu är det bara en kopp godnatt te och djupandning som gäller, allt för att avsluta denna tisdag.

Vårkänslor

Det är åtminstone en som brassar med vårkänslor i huset.
Vi två andra är ganska dämpade. Jag har varit trött i dag och gäspade mej fram till första kaffepausen, vårtrötthet eller sviter efter förkylningen. Den har för övrigt gubben tagit på sej nu.
Jag for för att hälsa på farmor i kväll, saknade henne efter ett par veckors frånvaro. I bland är det alldeles för mycket på gång och så vill man ju inte dra nån smitta på henne i onödan heller. Hon var glad att se mej i alla fall och vi hann ventilera en hel del före jag for därifrån. Satt tills klockan blev så mycket att hemsjukvården skulle dyka upp.
I morgon kör jag kortare arbetsdag då det är läkare x 2 som gäller under eftermiddagen och i bästa fall hinner jag till skolan som avslutning på dagen.

Grå söndag

En riktigt grå och trist söndag.
Det är vått och kladdigt och jag är glad att jag for med doggen från morgon när det ännu var påfruset.
Känns mera som höst och jag ska just tända ljus och fixa till nån kvällssallad.  Annars har egentligen inte mycket hänt. Besök av ungdomarna och ett telefonsamtal har förgyllt dagen.
Jag kanske sätter igång nån sockstickning att hålla händerna på i kväll. Har påbörjat projekt sticka upp restgarn och har ett par klara. Får jag ihop till några sockpar går de sen till nån hjälpsändning har jag tänkt. Alltid värmen och gläder den nån stackare ut i världen fast jag inte är den mest slipade stickerskan.

Grönska

Så blev det april och jag suktar efter grönska.
Var in till Sunds i dag och köpte två grönväxter. En liten som står på bordet och så en ordentligt stor som får ta sin plats. Det stod att den skulle vara lättskött så nu är det upp till bevis, troligtvis har den fällt alla blad nästa vecka.
Förutom att jag ännu kan få nåt snorskov som är i hästväg, det bränner till i hela skallen så jag tror att hjärnan fattat eld och sen brakar nysningarna lös och ögonen rinner och öronen ringer, så är jag nöjd.
Har hållit på med en beställningsteckning, ingen skämtteckning utan en helt seriös av två personer och jag har den klar nu. När man vet att man gjort sitt bästa och inget skulle bli bättre av att ändra på då är det dags att sluta och bara känna sej nöjd. Rädslan finns alltid där när man ska göra nåt åt andra att man inte ska lyckas, men jag brukar alltid säga att jag kan försöka men jag kan inte lova nåt.
Om jag får lov sen kan jag visa.
I bland kan jag vänta så på ett mål mat så det är inte klokt, men så va då? äta bör man annars dör man. I går kom det över mej att på lördag kväll ska jag göra gnocchi med ostsås spenat tomat och bacon, redan vid den tanken dreglade jag. I somras när vi var till Prag åt jag gnocchi två kvällar i rad på samma restaurang med bara lite olika tillbehör och jag njöt så in i vassen av det. Jag tycker det är supergott!
Å vet ni klockan går över halv sex så det är hög tid att starta upp med pannor och kastruller.
Men april hör ni, tänk att vi nu är där.