Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

tisdag 4 april 2017

Mest positivt


Hittade en lite rolig bild när jag scrollade runt bland fotona. Nåt som gubben har tagit och jag har hamnat upp och ner i soffläge.
Det har varit en hektisk och spännande dag i dag. Arbetade fem timmar i dag och så hem för att svischa om till ett besök hos tandläkaren. En vanlig års kontroll för att kolla att alla tänder är hela och sitter fast. Det gjorde de och nu är det ett år tills nästa besök.
Så hann jag hem och äta och så bar det i väg på nytt, till ögonläkaren. Det här var jag mest nervös för under hela dagen. Jag fick bedövningsdroppar i ögonen före han noggrant började undersöka båda ögonen. Länge och väl och under tystnad. Vilket gjorde att jag blev mer och mer spänd och nästan var beredd på att få domen. Nåväl det gick ändå ganska bra. Trycket var 15 i båda ögonen nu och det var han riktigt nöjd med, vilket betyder att ingen början till Glaukom ännu. Där kunde jag pusta ut lite. Han är också farmors läkare och vet om våra släktband och han var noga med att påpeka att de som har sjukdomen i släkten ska söka sej på regelbundna kontroller. Nu behöver jag inte på tre år för det är en långsam sjukdom och i fall den då skulle fått fart hinner vi få den under kontroll. Den är lurig på så vis att den inte ger några symtom åt bäraren, före det är försent.
Men, sa han, det är ju också fläckarna som finns på ögonbottnarna. Jag kände genast hur svetten bröt ut, är så skiträdd vad det kommer till just ögonen. Jag har alltså pigmentfläckar, så kallade Degeneratio retinae lattice. Och på dessa fläckar finns lite "fransigheter" och några små hål som i värsta fall gör så att näthinnan lossnar. Risken var väl inte så stor men han skrev i alla fall remiss till Vasa där de får avgöra om hålen ska laserbehandlas och "klistras fast"
Låter ju inte skoj det heller men vad gör man. Nya ögon växer inte ut på nytt så det gäller att vara rädd om de man har. Jag skrämde mej själv i spegeln efteråt är en pupill var stor och stirrig och den andra som en liten plupp, men det var bedövningsdropparnas verk och ännu är de inte riktigt lika stora.
Jag hade gubben som chaufför för jag fick inte köra på två timmar efteråt. han tog mej vidare till skolan där jag satt lite över en timme på artist talk. Det har varit full rulle hela dagen men så har också mycket blivit uträttat och plånboken blivit mycket tunnare.
Nu är det bara en kopp godnatt te och djupandning som gäller, allt för att avsluta denna tisdag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar