Höstvandring

Frihet!
Blir varm i hjärtat när jag sej min lilla "pojk"skutta i väg över ängarna.

Fick en sån längtan ut till nån höstvandring i dag när vi satt ett sällskap runt kaffebordet och pratade om vandringsleder och då närmare bestämt pieni Karhunkierros.
Det är nog nånting med hösten som gör att längtan ut blir större. Längtan till naturen, färgerna och den höga och klara luften.
Känns som om det är länge sen vi varit på nån ordentlig vandring och det borde verkligen rättas till.
Mest blir det bara här efter vägarna när hunden ska ha sin dagliga motion. Nu är han i det tillstånd att höfterna verkar börja säga ifrån och svag i bakbenen som resultat. Lite olika från dag till dag men när han väl kommer igång går det bra.
Dessutom är konditionen efter den heta sommaren lite si och så och som både husse och matte är han onödigt rund om magen. Men det ska sägas att vi alla är goa och glada ändå.
Fick höra igår om en pojke som beskrivit vår hund som en stor hund "Han är säkert en halv meter bred och en meter lång!"
Så det blir inte så långa länkar och i dag var han ordentligt slut efter att ha fått springa fritt och undersöka vattenfyllda diken och sånt. Ligger utslagen nu i sin lina och jag var just och se efter så han inte kastat in handduken.
Kanske gubben och jag skulle hinna på nån vandring den här veckan, eller till havet. Längtan dit ut är också stor. Då skulle jag helst vilja uppleva ordentliga höstvindar och höga vågor.

Investering

I dag slog jag på stor och investerade för 14.95.
En äppelskalare (och skivare) av modell roligare. En fantastisk mojäng som är effektiv och lätthanterlig. Ett måste i varje hem där träden bågnar av äppelbördan.
Naturligtvis skulle den genast testas och ställde till med ett litet moskok.

Närstudie på hur fint det blev.

Närstudie på avfallet.

I kastrullen med allt och lite vatten på botten.
Det går bra allt tills du glömmer bort vad du håller på med och det börjar ta fast i botten.

På bara några minuter har man varm mos på burk. Rörde bara i socker med en sked och lät små bitar bli kvar i moset, har fått smaka på sånt och det ger en bra smak och lite att tugga på.

Att provsmaka är ju ett måste. Gottgotigottgott!

Studie

Tänkte att vi i kväll skulle ta en studie i vår äppelodling.
Det här trädet som jag inte har nån aning om vad det heter har vi kvistat upp i kväll.
Det har varit stört omöjligt att få en pingisboll genom lövverket tidigare men nu kunde man få en hel mommo igenom.

Ja det såg ut ungefär som det här och Blomqvist skulle slita sitt hår om han såg hur vi låtit familjeträdet växa. Men vi har en gång tidigare sågat ner hälften av kvistarna och det bara växer och växer. Men det här har just börjat leverera mogna äpplen så det tar en stund före det är tömt.

En smärre skillnad är det allt.
Det att vi skulle kvista upp äppelträdet engagerade halva Dzässa och svärmor som ska vara värst hon var dit upp i toppen med sågen i högsta hugg. Sen var det barnarbetskraft när vi slängde kvistarna i traktorkärran och gubben körde det till skogs. Men det ska sägas att det är bra med många ögon för att hitta de rätta kvistarna som ska bort.

I dagarna har det gjorts äppelmos och äpplen har också landat i saftmajan med aronia jordgubbar och vinbär.

Allt på en gång

Det var tänkt endast en typisk fredagsstädning.
Men sista brödet togs upp ur frysen i går kväll så tillika har jag också bröd på jäsning, vad gör man när det finns både jäst och mjöl hemma. Finns inget att skylla på.
Samtidigt går en hund mej tätt i hälarna hela tiden och spänner ögonen i mej som om jag har trögt att fatta att vi faktiskt borde gå ut. I allt detta skulle jag helst bara krypa upp i soffan och sticka på mina sockor. Kunde inte stå emot frestelsen att köpa garn när mamma och jag var på shopping häromkvällen.
Så har jag så roligt åt vissa kommentarer här hemma angående mina fårplaner.
" Ja nog kan det vara roligt allt tills de rymmer...men då ska du nog ha din pilates i skick om du ska hinna springa efter dem"
"Men jag ska absolut snickra dej en herdestav så du har nåt att stå och luta dej mot när du står och ser på gryningen"
Obetalbart!

Förälskad

Det bor en fårfarmare i mej!
Det har jag vetat hela tiden fast jag aldrig ägt ett får och knappt rört vid ett. Men ni som följt mej vet att jag ibland dillat om både får och alpackor.
Inte så väldans långt härifrån finns en hage där det går en skock med får och jag saktar alltid ner farten där när jag kör bil för att hinna beundra. I sommar har det också varit ljuvliga lamm där som nu har vuxit upp.

För en stund sen var jag med Zeb på länk och vår slutdestination blev vid fårhagen.
När vi stod där och beundrade kom ägarinnan och hon sa att det bara är att gå fram och klappa dem.
Så nu har jag stått på knä och kliar en massa får mellan ögonen och de är bara för ljuvliga individer. Bara på den lilla stunden jag var där kunde jag märka tydliga personligheter. Det fanns riktiga kelgrisar och de som var mera avvaktande.

T.o.m en så skygg som ägarinnan inte sluppit och klia kom fram till mej och snusade på min hand. Det såg hon som ett tecken på att jag passar med får och det tyckte naturligtvis jag också!
Zeb verkade också gilla läget och han höll sej ganska lugn inför de nya individerna men så var där också en annan hund som han kanske var mera intresserad av. Men han kunde bli en riktigt duktig vallhund.

Ullen skulle klippas på flera av dem ännu och jag blev lovat ull av de mörkare fåren för att kunna blanda med Zebs hår som jag sparat för att spinnas till garn.
Dessutom finns det möjlighet att låna får över sommaren för den som bara har möjlighet sommartid att ta hand om dem eller helt enkelt prova på.
Ja ni förstår att det är nåt jag skulle vilja haka på, jag som drömmer om en egen fårfarm.

Så ser ni mej hängandes med får en tid framöver nu så vet ni att det bara beror på att jag är vansinnigt förälskad i de små liven.

I dimman

Min och Zebs morgon ute i dimman.

Soffan

Morgonens bilder har ingenting med texten att göra men var med kameran ner till ån i lördags och tyckte det var rätt vackert där då.
Dricker varm svartvinbärssaft med honung, gnuggar sömnen ur ögonen för att försöka komma igång.
Natten har varit obekväm kan man säga. En irriterande hosta har hemsökt mej i natt och för att gubben stackarn som måste arbeta skulle få sova tog jag kudden och täcket och smög i väg ut till vardagsrummet. Tror jag aldrig har upplevt att soffan varit så obekväm förr, det går ju hur bra som helst att däcka där dagtid. Måste försöka bädda upp mej i huvudändan så emellanåt hade jag tre kuddar ibland bara en. Jag som ska sova på magen med armarna under kudden kan inte påstå att jag hittade den bekväma och avslappnande sovställningen i en soffa som är smal, för kort och lutar en aning. Annars lär vi ska vara toppmoderna här i huset nu för höstens soffor ska vara lädersoffor och ju mer slitna och nötta de är desto bättre. Vi har fått nött ner vår så pass att vi har åtminstone ett ordentligt hål i den och jag gav tummen upp åt gubben häromdan och sa att nu sparar vi rejält som inte alls behöver nån ny soffa ( jag har väl tjatat i ett par år om det nu) utan nu är vi mitt i smöret liksom.
Nåja jag hörde klockan slå tolv, ett och tre och fem var gubben uppe i köket och slamrade med kaffebryggaren. Då hade jag försökt ligga åt båda hållen, svängt mej otaliga gånger (hålet har säkert blivit större under natten) försökt sitta och sova och jag t.o.m var nere på mattan ett tag. Tänkte att kan beväringarna sova på bara ett tunt underlag i skogen så kan väl jag ligga på ett golv. Det kunde jag inte.
Sen jag fått alla iväg till jobbet tog jag mej en skön tupplur i min egen säng. Bredde ut mej precis som jag ville och hostade högt och ljudligt. Men nu ska det sägas att jag känner mej rätt konstig i huvudet och kroppen känns som om den var skadeskjuten. Får börja med en promenad i dimman med hunden för att försöka få nån ordning på dagen.
Vissa nätter blir man bara tröttare av.