Slagen hjälte

Håhå! Känner mej som en slagen hjälte i kväll.
Att från mysigt häng i grannlandet slängas in i metallarbetarnas underbara värld var ett hårt slag och jag är rätt däckad i kväll.
Suttit en timme vid frissan och ögonen ville inte hållas öppna hela tiden. Med en sista kraftansträngning bytte jag sen sängkläder men nu är jag kaputt. Det är väl luftombytet och den korta natten före flyget hem som gör sej påmind.
Resten av kvällen ska jag paxa soffan och läsa sommarboken mitt i oktober. Och så kaffe, åh det där ljuva kaffet. Fast det måste bli nu då för sen ska det drickas god nattsömns te för att få en god nattsömn, jag det är ett evigt sörplande.
Ser ni mina fina kastanjer, som fanns i min kappsäck hem. Nu får de ligga framme och bara vara vackra istället för att bli påkörda på en gata i stan.

Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter fina dagar i grannlandet.
En halvtimmes försening men med kastanjenötter i bagaget flög vi mot Vasa igen.
Visst är det skönt att vara hemma igen men också vemodigt att säga hej då till de vi lämnade. Vilken tur att det är så enkelt att ta sej över om man så känner för det.

Vi har haft så roligt. Skrattat, ätit och shoppat. Men också bara slappat och pratat.
Jag fick med mej tre böcker vilket kanske inte förvånar, Tove Janssons "Sommarboken", Fredrik Backmans "Min mormor hälsar och säger förlåt" och Sofie Sarenbrants "Andra andningen". Så fantastiskt att gå in i en bokhandel och allt är på svenska. Sista böckerna inhandlades på Arlanda.
Lite kläder och blingbling följde också med hem.

Zeb han var överlycklig att se oss och har varit som klistrad uppefter oss hela dagen. Nu ska vi hållas hem en tid med honom har vi lovat.

Tiden går fort

Tiden går så otroligt fort när man har roligt.
Söndag redan och vi har tagit en lugn förmiddag, alla utom gubben som har kört omkring i storstan. Moltas katten ligger och sover förnöjt mellan han sitter vid kylskåpsdörren och vill ha tonfisk. Har aldrig sett på maken till rolig katt, han är verkligen sin egen.
Igår shoppade vi loss vid Kista gallerian och jag blev ordentligt sjuk i fötterna.
Hem för att få oss nåt till livs och samla krafterna och ut igen.
Besökte pappas grav och tände ljus. Mörkret hade fallit under tiden och det var så vackert och fridfullt där.
På kvällen for vi ut för att göra stan osäker.

Fredagen i gamla stan bjöd på glada överraskningar och lite pulshöjande ;)

Stockholm

Efter gnälliga och petiga gubbar vid incheckningen vid Vasa och en lugn flygfärd över potten kom vi till ett vackert Stockholm.

Vi fick komma till en splitterny snygg lägenhet och bor som prinsar. Mycket bättre än hotell.

Efter att ha kommit till rätta var det dags att bege sig ut.  Mitt förslag var Waldemarsudde dit jag varit en gång förut och tyckte stället var vackert.

I sol och höstskrud var det en fröjd för alla sinnen.

Maffiga härliga träd.

Min favoritbild för dagen.

Waldemarsudde i mitt hjärta.

Efter regnet

Riktigt sorgligt grått har det varit i dag.
Men mot kvällen klarnade det upp en smula och jag tog mej till skogs tillsammans med hunden. Har haft en envis huvudvärk i dag som jag försökt råda bot på med alla medel men det verkar som om en natts sömn ska till för att den ska ge sej.

Borde kanske börja slänga ner något i kappsäcken också. Nåt ska strykas och så. Men annars är det inte mycket som ska med på vår lilla tripp utan vi kör med lätt packning. Mest är det ju att tänka på att de som lämnar hemma ska ha allt de behöver. De skulle sucka om de såg vad jag skriver nu för det är fullt kapabla att ta hand om sej själva och båda är utmärkta kockar om de bara vill. Tror ändå att de rätt långt kommer att köra på färdigmatslinjen och bara njuta av att ha huset för sej själva. Men lite hönsmamma måste man ju allt vara och ha lite färdig mat bara att värma i micron. Extra köttfärssås, potatismos och kladdkaka, inte att förglömma.
Japp, jag tror det här kommer att bli riktigt bra för alla inblandade. Zeb är den enda som kommer ogilla detta. Vi har ännu inte tagit fram nån kappsäck åt honom att se på för då vet han...

Regn hos mej

Ett ordentligt regn har fallit i dag. Ruggigt och höstlikt.
Så skönt tycker jag som är i den latataste av perioder nu. Väntat hela dagen på att få komma hem och ligga sked med Zeb en stund och höra regnet på fönsterblecket.
En arbetsdag till så bär det av till Stockholm och Sundbyberg. Ska bli så roligt med omväxling. Vi kommer att bo hos pappas fru, rena rama lyxen att ha tillgång till boende så. Så ska vi träffa min lillebror och flickvän och besöka pappas grav naturligtvis. Det är inte ofta kan jag säga, det har blivit två gånger på 10 år. Vi besökte platsen tidigare för att se var han skulle gravsättas men efter det har det bara blivit två gånger. Så nu vill jag dit för att tända ett ljus.
Resten av resan är som en bok med oskrivna blad men som inte kommer att bli några svårigheter att fylla. Snart snart lyfter vi.

I solljus

I solljus står det där, mitt uterum.
Ensamt och övergivet tycks det nu när vi tagit ner raden med buskar som åtminstone från vägen ramat in det. Det blev en besvikelsens höst när flugorna tog överhand där och nu när det lugnat har jag inget behov av att tillbringa tid där. Inte mer än att gå in, smätta några flugor som bara sitter stilla och väntar att jag ska komma och så ge vinrankan lite vatten. Istället väntar jag på en ny vår med ny iver.
Trivs bäst här inne nu om kvällarna men hamnar förstås ut med hunden. Kallt tycker jag det är och det lär ta en stund att vänja sej igen. Med den här farten får nog långkaliserna tas fram riktigt snart.
I kväll ska jag färdigställa ett par sockor, känner mej som en riktig mommo som stickar sockor till syskonbarnen. Men det är en verklig trevlig sysselsättning.