Vackra dagar och studieförmiddag

Hoppas ni haft möjlighet att vara ute dessa dagar. Vill påstå att det aldrig blir så här vackert på sommaren och nu har jag väl dussinet emot mej. Men ingen himmel är som vinterhimlens alla nyanser. Och blått och brunt har aldrig varit fel.

Solen lyser och det är vindstilla, då kan man vara vid stranden lika väl som om sommaren.

Sjukstuga har vi hos oss, dock är jag ännu på benen och hoppas så förbli. Trist att det skulle bli så när jag har ledig helg och vi skulle kunnat träffa våra kära.

Det skulle alltid kunna va värre och nu tar vi det som det är. Vardagskvällar är ej heller att underskatta.

I dag lördag åt vi morgonmål och drack det efterlängtade kaffet. Jag satte igång både disk och tvättmaskin. Sen stängde jag in mej på mitt rum för att läsa en webbkurs. Läste ett par timmar, tentade och klarade det. Så nu har jag intyg på att jag avlagt kompetenspass för vård i livets slutskede. Känns stort för nån som inte är van att läsa kurser. 

Vill ännu hävda att livserfarenhet kommer man väldigt långt med. Allt jag läste i dag påminde mej om sista tiden jag satt med farmor, där fick jag förklaring på hur kroppen lägger av och förbereder sej, hur opioider verkar och framför allt den värdighet som visas en döende människa och samma efter döden. Vilken nytta jag har nu av de smärtsamma dagar jag upplevde där i början av juni.

Efter att jag jublat klart över intyget tog jag Bonzo ut i skogen och det krispiga luften. Sen har vi mest knallat på här inne i vår egen bubbla vilket också kan vara skönt.

 Mest så här ligger Bonzo och kollar hur vi hasar fram här hemma. Det här är nu en favoritbild som gubben tog häromdagen.

Nu blir det glass, det är ju ändå lördag.

Kom för att stanna

Vintern kom för att stanna som det ser ut just nu. Fåglarna kalasar på de sista aroniabären och harspår går över gården. Motorvärmare och kupe´värmare hör till dagligen. "Pruppvärmaren" på högsta tänkbara varje morgon. Nånstans i Edsevö får man börja bekymra sej om hemskogen tar eld så då får man sänka lite.

Så huttrar man den korta gången in till kontoret där någon förhoppningsvis har kaffe på bryggning, mysig stämning och tända ljus. Samlar på sej dagens nödvändigheter och skyndar vidare mot första klient. Redan efter första besöket är ångan uppe och man undrar varför man frös så tidigare på morgonen.

Så rullar de flesta dagar på och snart är oktober slut och det är mindre än två månader kvar till jul. Häromdagen tvättade jag shortsen...

Vintertid står för dörren och strax har vi allhelgonatid. I kyrkan tänds ljus för farmor och jag kommer troligtvis vara i arbete då. Jag tänder ett ljus för henne vid graven och här hemma istället. Hon finns inramad på skrivbordet intill datorn och jag drar alltid med pekfingret längs hennes ansiktskonturer. Känner hela hennes vänlighet och kärlek.

 Överlag rullar allt på som vanligt fast ändå inte. Ingenting blir mera som det varit, nu finns det ett före och ett efter. Har svårt att sätta ord på det, vill bara känna och suga på karamellen. Jag stickar smått nu, riktigt smått.

På Keikka

Blää för snö eller? Nå egentligen är det nog helt ok för så fina dagar vi nu haft. Och Bonzo han trivs enormt med snön, så mycket spår att spåra. Tycker bara att fotot var lite komiskt.

I går var vi lediga båda två så på eftermiddagen styrde vi mot Vasa. GW gallerian för min del och kaffe på aroma. Vidare till Erik och Sandra där vi fick mat och en mysig stund kring köksbordet, så sällan vi träffar dem samtidigt.

Vidare mot Ritz och en spelning med Ben Granfelt. I ärlighetens namn hade jag noll koll på vem det var men följde ändå snällt med då gubben köpt biljetter. Men alltså, vilken gitarrist! Hur har jag kunnat missa??? Blev gung i salen i två timmar.

Finlands egna Gary Moore.

På hemväg plockade vi upp Lotta som haft höstlovsdagar i Vasa.

Det blev städlördag för mej och så hissade jag ut både gubbe och hund en stund. Men det fina vädret lockade så jag var också ute på eftermiddagen med diverse småplock. Ner till ån för att konstatera att vattnet lite sjunkit undan. Hade förstås denna tok med.

Man kunde tro att han är en prima utställningshund ut i klospetsarna, stillsam, lydig och vällärd. Skenet bedrar, rätt ordentligt faktiskt. Men han är snäll, tokig, sprallig och alldeles underbar.

 

Solen

De sista rosknopparna plockades in häromdagen, nu börjar det vara färdigt med sånt eftersom det utlovas många minusgrader de närmaste dagarna.

Hortensian som är inne på sin andra blomning bildar nya knoppar.

Men solen! Solen vad du gör underverk i en mörk värld. Vilken tur att man känner ljuset inom sej även annars, det går så mycket lättare då.

Lärkträdet är som eld under hösten. Snart fäller den alla sina barr.

Snyggaste röven i skogen.

Skolparken i går där det ännu blommar så fint. 

Så morgonens vackra vackra vy. Mjuka milda färger att vakna till.

 Blir så glad åt ljuset här inne.

I dag börjar mitt skifte sen eftermiddag och jag tållar på här hemma med smått och gott. På tal om gott så kokas vatten för fullt, ska det aldrig ta slut. Först kokades det i Nykarleby och det var att komma ihåg att ta eget gott vatten hemifrån. Så blev stadsvattnet obrukbar och jag försåg till och med en klient med vatten hemifrån då jag visste att det inte var så enkelt att hämta själv från torget. Men nu står vi ,är själv och kokar, som en ond cirkel. 

Har varit på promenad men blev inte så långt som jag velat då stortån som var med om en olycka inte är helt topp ännu. Har tagit bort ludd av en ulljacka och en stickad tröja, försöker förlänga livet på mina kläder och inte slösa. Stickar så klart, inte en dag utan det.

Nu ska jag ta vara på timmarna innan jobb på bästa sätt, sen kör vi så det ryker!

Finfin helg

Mest bara uselt väder men man får göra det bästa av det. Ledig helg är ju ändå fint.

Har faktiskt fått tömt de sista krukorna och grävde ner en hortensia för att ge den ännu en chans nästa vår. Vet inte alls om det funkar.

Har fått korallbär på vardagsrumsbordet och nya vinterskor. 

Patrik och Lotta på besök och även mamma var förbi. 

Stickat och sett  klart serien Kokerskan på Castamar som utspelar sej på 1700 talet. 

Fruktansvärt nöjd.

Denna jycke har ibland tråkigt när det blir skitväder som varken matte eller husse trivs särdeles länge i. Men han har fått sina promenader och vi leker titt som tätt, tyvärr alldeles för lite enligt honom då.

Nu är vi alldeles redo för ny vecka.

En superkväll

Så fint det ändå var när rimfrosten la sitt kalla täcke över trädgården.

Nu är jag väldigt trött på regnet, alla översvämmade vattendrag och dränkta åkrar. Ingen trevlig syn.

Hade en supertrevlig kväll med en kompis igår. Konst, kropp och motstånd föreläsning med Stina Wollter. Detta härliga lyckopiller.

Ja man kan inte annat än bli glad. Superrolig, klok och engagerad i allt hon gör.

Träffade henne 2019 tror jag, före pandemin i alla fall. Då pratade jag med henne om konstskolan vi båda gått i, fick hennes kram, en selfie med henne och en skriven hälsning i boken hon skrivit då Kring denna kropp. Så denna gång slet jag bara till mej ett snabbt foto och lät andra få sina autografer och foton. Jag skulle hem och vaka på regnet jag. Underbar människa är hon i alla fall och jag väntar så på ny musik från henne. Ja hon gör allt, skriver, målar och sjunger bland annat.

Här ser ni en som vakat halva natten, arbetat hela dagen och kommit hem till 17,9 graders inomhustemperatur. Hohho! Kaffi på he!

 

Mjuka tassar

 God morgon!

Ordentligt kylslaget denna morgon. Ska det va så här nu till april eller är det ännu bara en tillfällighet? Första snön kom en månad tidigare än i fjol var det nån som sa. Riktigt onödigt tidigt kan jag tycka. Två mornar har jag nu kört med ytliga andetag i snöslask, regn och halka med sommardäck. I går mitt på dagen skickade jag åt gubben som var hemma att nu ska vinterdäcken på på min bil. När jag kom hem var däcken framtagna och han bytte åt mej på studsen <3 Som mitt djupa tack till honom trillade jag köttbullar till kvällsmat.

Efter gårdagen kom jag också hem med en svullen och blåslagen stortå. Städade i en lägenhet och dammsugarsladden fastnade i en stol som välte rakt på stortån. Kan säga att det var tur att jag var ensam i lägenheten och fick dra en lång ramsa medan svetten bröt fram. Hittade snabbt frysta jordgubbar som jag satte på tån, man tager vad man hittar :) Satt med högläge och kyld vetedyna under stor del av kvällen och i dag har svullnaden gått ner lite och känns rätt okej. Blå är den fortfarande och jag blir inte förvånad om nageln ryker i nåt skede.

Nu ska Bonzo och jag ut i det soliga och frostiga landskapet. Hinner jag före eftermiddagsskiftet ska jag plocka bort sommarskorna som ligger lite här och där. Känns som det är läge för det nu.