Hoppas ni haft möjlighet att vara ute dessa dagar. Vill påstå att det aldrig blir så här vackert på sommaren och nu har jag väl dussinet emot mej. Men ingen himmel är som vinterhimlens alla nyanser. Och blått och brunt har aldrig varit fel.
Solen lyser och det är vindstilla, då kan man vara vid stranden lika väl som om sommaren.
Sjukstuga har vi hos oss, dock är jag ännu på benen och hoppas så förbli. Trist att det skulle bli så när jag har ledig helg och vi skulle kunnat träffa våra kära.
Det skulle alltid kunna va värre och nu tar vi det som det är. Vardagskvällar är ej heller att underskatta.
I dag lördag åt vi morgonmål och drack det efterlängtade kaffet. Jag satte igång både disk och tvättmaskin. Sen stängde jag in mej på mitt rum för att läsa en webbkurs. Läste ett par timmar, tentade och klarade det. Så nu har jag intyg på att jag avlagt kompetenspass för vård i livets slutskede. Känns stort för nån som inte är van att läsa kurser.
Vill ännu hävda att livserfarenhet kommer man väldigt långt med. Allt jag läste i dag påminde mej om sista tiden jag satt med farmor, där fick jag förklaring på hur kroppen lägger av och förbereder sej, hur opioider verkar och framför allt den värdighet som visas en döende människa och samma efter döden. Vilken nytta jag har nu av de smärtsamma dagar jag upplevde där i början av juni.
Efter att jag jublat klart över intyget tog jag Bonzo ut i skogen och det krispiga luften. Sen har vi mest knallat på här inne i vår egen bubbla vilket också kan vara skönt.
Mest så här ligger Bonzo och kollar hur vi hasar fram här hemma. Det här är nu en favoritbild som gubben tog häromdagen.
Nu blir det glass, det är ju ändå lördag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar