Livet och döden

Kan tycka dahliorna är vackra i sin dödlighet när de håller på att torka bort. Blir nästan svarta men väldigt pigga med sitt gula öga.
Märklig kväll när jag är barnsligt förtjust i barnboken av Lerin som fanns i postlådan och vi har varit på själaringning i kyrkan. Tvära kast men ändå livet.
I morgon börjar min målargrupp igen, jag som tyckte det var en evighet till september där i våras. Nu är vi här dock. Borde skissa nåt så jag inte kommer dit alldeles tom och bortkommen. Skulle vilja vara förberedd och på hugget. Få se hur det går.