Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 14 maj 2022

Tre dagar

Ska försöka sammanfatta de tre senaste dagarna, det som jag nu kommer ihåg. Torsdag började så fint. Jag var ute med hunden på gräsmattan och vi kastade och fångade boll tills tungorna hängde. När vi kom in skulle jag ta loss en blomstersax jag köpt ur sin förpackning för att prova på dessa små ni ser i sin gulliga turkosa vas som jag förövrigt fått välja ut ur en diger samling som min barndomskamrat skulle göra sej av med. Nåväl, saxen var fast i ett par nippuside som ingen sax i världen skulle få loss så jag sökte kniv och hittade en mattkniv som slant och gick rakt in i handen på mej... Alltså hur korkat!!! Varför får man sån hjärnsläpp ibland att man inte tänker till lite utan allt sker på en nanosekund. Jag tryckte till såret direkt, pulsen skenade och jag kallsvettades. Upprepade högt för mej själv "jag dör inte av det här, jag dör inte av det här. Haha, jaja. Dåligt med plåster så jag traskade upp till svärmor som är som ett apotek 24/7 Hon putsade, drog ihop såret med striptejp, satte tryckförband och tejpade ännu lite till.  Hon blev bara klar med mej så kom svärfar in med trasigt finger och skulle ha plåster.

Såret ser fint ut när jag byter plåster men ändå blir jag så svag och måste sätta mej när det går runt i skallen och visst har jag tänkt att det eventuellt borde sytts eller limmats men såret sitter ihop så fint och nu är det hursomhelst för sent. Jag slapp väl undan med blotta förskräckelsen, jag kunde ju faktiskt ha kapat nån sena.


Med bandagerad hand for jag med svärföräldrarna till Kokkola senare under dagen för att vara smakråd vid klädköp. Det fixade vi galant och bjöd sen in oss på kaffe till min yngsta svägerska och hennes familj som blivit med hus för en tid sedan. Jag har inte varit dit förut så det var riktigt roligt. 


I går fredag var det värsta glassvädret.

Ändå startade jag dagen med ett besök på Omi Clinic i Jeppis. Det är ju inte bara kniv i handen utan höft och ben har ju också sitt lilla att säga till om. Nu tror jag vi kom nåt på spåret där som heter L4 nerven. Jag blev fastspänd på brits för att inte rymma, nånej det var för att hålla överkroppen på plats.  Sen vreds mina ben mot ett håll tills jag nästan gick av på mitten. Så skulle jag upp och gå och stå på ett ben och sen fastspännas igen. detta gjordes tre gånger och nu ska detta övas flitigt på här hemma utan fastspänning dock tills på måndag då det övas i stan igen. Jag kände av en förbättring redan där och har sovit 10 timmar i sträck i natt med kudde mellan benen, ett spontant Halleluja på det.


 

Efter clinic besöket köpte jag mej en andra cykelhjälm för presentkort jag fått av gubben till julklapp till cykelbutik. En svart Lazer med mips funktion (det är bra sa gubben) som jag ska ha när jag cyklar min bluebird färgade mtb. Den orangea ska jag ha till min svarta landsvägscykel.

Här Bonzo utan hjälm men med kalufs som får både Tina Turner och Sharon Robinson att trilla av stolen.


Fredagsröken.


Jag hade kalljäst pizzadeg under natten och vi bakade på pizzastenen på grillen och det var det godaste i pizzaväg sen i somras då vi också höll på med detta. Detta ska bli vår fredagsgöra fram tills det fryser i skägget i höst.


I morse var jag på det klara med att bege mej ut på cykelrunda. Har vilat från det nu när jag inte varit i skick men fick grönt ljus under gårdagen. Så härligt med lättare kläder, sol och fågelsång. Det här är så bra motionsform, helst ska man ha båda händerna i skick så man kan greppa ordentligt, nu var det bara lätt stöd med högern. Ben och höft mådde inte illa av detta, jag visste inte alls av nåt men så var det också bara en försiktig tur. Hjälmen på sin jungfruresa ;)

Fick just veta att min fina syster klarat sej igenom halvmarathon i huvudstaden och jag är så otroligt stolt över henne. <3


Vi här hemma har hämtat upp några grejer till trädgård och växthus och åt en liten matbit på Fiikas inglasade terrass. Man ska passa på att njuta av det lilla.


Har dragit mopp över golven och hälsat på farmor som är förnöjsamheten själv. Bara när vi lyfte henne från säng till rullstol tyckte hon att vi härjade med henne.

Nu är det kväll och i ugnen finns en innerfilee´ klyftpotatis och rotfrukter. Det ska vi njuta av innan vi bänkar oss för kvällens drabbning på isen.


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar