Rapport från sjukbädden

Måste passa på mellan sovturerna att ge lite livstecken från mej. Kan bara säga att jag är rätt däckad och ligger mest och hackar tänder under pläden. Men för en stund sen slank en Burana ner så nu går det ett par timmar igen.
Har fått mej ett par inredningstidningar som tröst för postpaketets frånvaro och de har förgyllt mina vakna timmar idag. Har en längre tid (flera månader) legat lågt med inköp av sådana som faktiskt är rätt dyra men slog så till med två idag. De har gett mej sån inspiration så det inte är klokt, typiskt när man knappt orkar hålla upp ögonlocken för att röra ihop nåt ätbart. Väntar nu på att tillfriskna så att jag kan komma igång med nåt projekt.
Under tiden ska jag berätta om bilden ovan och hur tidens vingslag fladdrade förbi när jag såg "skåpet"i en av tidningarna. Min farmor hade ett liknande toalettbord med en oval spegel där ovanför. Tror det finns hos min ena farbrors familj idag. Om ni vetat hur många gånger jag som liten flicka suttit framför den spegeln. Sjungit och mimat som flickor gör. Så i den mittersta lådan fanns farmors alla smycken, guldkedjor, broscher och pärlhalsband från söderns länder. Där fanns också små parfymflaskor och krämer och doften som etsat sej fast i lådan den har också etsat sej fast i mitt undermedvetna för alltid och när jag såg bilden så kom den underbara doften till mej på nytt. Den gula flaskan med LdB (Lait de Beaute) som farmor alltid använde och som doftade så gott. Jag har faktiskt ibland köpt flaskan själv bara för doftens skull och de positiva vibbar den gett.
Jag borde ha kommit ihåg detta när jag berättade om mina minnen på hennes 85 årsdag men får berätta det nästa gång jag besöker henne i stället. Min kvinnliga fåfänga (som kan dyka upp ibland) har definitivt fått sin början där vid farmors toalettbord och den underbara doften.

I framstupa sidoläge

Det räcker inte med att man har en bad hair day utan nu läcker också kranen och termostaten fungerar inte heller.
I natt har det varit si och så med sömnen, förklarade åt Erik i morse att det har känts som om kroppen inte haft rum i kroppen, ja jag vet att det låter knasigt men känslan har varit svår att beskriva. Hostattacker har avlöst varandra och klockan 03.00 när jag satt vid köksbordet men varmvatten och eukalyptushonung beslutade jag mej för att stanna hemma idag. Värk i kroppen gör att om nu ingen annan tycker synd om mej så gör jag det själv.

Till råga på allt fick jag just ett sms av goa mamma och nu är jag riktigt avundsjuk på henne. Vaddå? tänker ni kanske hon är ju äldre, har skiftesjobb och sjuka knän. Jo se hon har varit och köpt nya Cohen cd:n och ska börja lyssna så fort hon kommer hem. Jag har inte tittat i postlådan än idag... rädd att explodera. Om jag inte skulle fått beställa den för endast 8.90 hade jag aldrig gjort det, men just då kändes det som en hyvens affär. I dag håller den affären på att knäcka mej.

Männens dag

Absolut männens dag idag.
Runeberg i all ära men fokus ligger nog idag på Niinistö och Haavisto. Jag har gjort min plikt som medborgare och röstat som de flesta andra också har.
Passande för denna dag började vi dagen med att se filmen Kings speech. Den har jag länge velat se för den har varit både omtalad och omtyckt. Den var nominerad till hela 12 oscars och fick pris för bästa film, bästa regi, bästa manliga huvudroll och bästa orginalmanus. Colin Firth gör en suverän insats i filmen som den svårt stammande prins Albert hertig av York som senare blev kung Georg VI.

Trots att temperaturen varit mera mänsklig idag har det varit isande kallt. Var en tur med hunden men det var rena tortyren för ansiktet och definitivt inte bättre för hostan jag dragit på mej. Men Zeb behövde få en skitrunda i skogarna och det betyder mindre arbete för mej här hemma. Eftersom det inte varit mycket till promenader den senaste veckan har han fått uträtta det mesta runt kojan och det har inte varit nån vacker syn. Fick så i går i 30 graders köld ge mej ut med skyffel och kärra och plocka upp ett lass med frusna glidminor och roligare kunde man ju haft.

Jag har njutit av helgen till hundra. Inga måsten utan bara tagit dagen som den kommit och lallat runt i huset. Ungarna har pga det kalla vädret mest varit hemma dagtid, natten har de en förmåga att missa och det vakar jag på om jag vill det eller inte. Gubben och jag har suttit och diskuterat resor, renoveringar och ekonomi, det är ganska vanligt hos oss. Men tänker man efter så har vi det allra bäst här och nu bara vi tar det tillvara. Lev varje dag, var nöjd med det lilla du har och skjut inte glädjen på framtiden. Varför ska det vara så svårt.

Trotsa kylan

Vaknade till hosta och underligt tung i bröstet.
Inget konstigt med det, man behöver inte vara professor för att fatta att så skulle ske efter den här veckan. Började med att elda i spisen och Zeb och jag satt en lång stund och myste framför brasan med en stor balja kaffe.
Utetemperaturen visade ca -30 och för att ignorera det surfade jag runt på sidor om Prag och drömde mej bort till våren.

Det har varit ett fantastiskt ljus nu på dagarna när vi kommit hem men lusten att ge sej ut och fotografera har varit långt borta. Men jag hade det i planerna till idag och då var förstås inte solen lika klar och vacker men jag lät inte det hindra mej. Tog mej till broarna och det var fruktansvärt kallt och fingrarna stelnade på momangen men några bilder hann jag få. Ån är fylld till mera än bredden och träd står i vattnet.

Måste också här hemma fånga de vackra kristallerna på växterna. Trots att det är obarmhärtigt kallt är naturen så vacker just nu och om man inte kan vara ute så är det ett skådespel också genom fönsterrutan.

Runebergstårtor bakades på eftermiddagen så vi får vältra oss i fett och onyttigheter både idag och i morgon. Efteråt kände jag i kroppen att nu är det inte som det ska vara för tröttheten övermannade mej och kroppen kändes öm överallt. Sov så en stund med Zeb som värmekälla på magen. Få nu se var detta slutar.

Den här bilden blir jag alldeles varm inombords av. Två kompisar i snön.

Resten av dagen har jag gått och småplockat och rett upp i garderobar. De är överfulla av diverse skräp och mest av allt tavelramar som jag slarvat på mej när de sålts billigare. Just nu känner jag en irritation över att vi har så lite utrymme. Vill ha ett rum där jag får breda ut mina målningar, ramar och göra en hel vägg till en fotovägg över mina favoritbilder. Ett rum där det inte behöver plockas undan hela tiden och där jag kan dyka ner i virrvarret om så bara för några minuter. Kanske en dag.

I min varma boning

Veckan har varit lång och kall och äntligen är det fredag och två lediga dagar står för dörren.
Kände mej dödstrött idag när gubben hämtade upp mej på jobbet. Han har så mycket övertid så han hade ledigt idag och har så städat och skurat golv utan att jag ens skulle ha ordat om det. Det är inte mycket som gör mej så glad som när nån lättar på de dagliga sysslorna för mej.
Så vi for och veckohandla och köpte hem lite gott så snart kryper jag upp i soffhörnet mumsandes på godsaker medan kvicksilvret sjunker därute.
Men här inne är det varmt och jag suckar nöjt och känner hur hela jag blir som en mossig klump där i soffan.

Jag har redan kärat ner mej i Cohens nya musik, texterna och alltså den där rösten...
Det är fredagsfeelis över låtarna, mjuka och sensuella och hade jag inte nu haft tillgång till You Tube hade jag gått sönder. Vid det här laget hatar jag posten.

Att tina upp

Har försökt bjuda till för att tina upp från frysfacket jag befunnit mej i idag.
Det första var att sätta fyr i spisen och sen stå med rumppan vänd mot glaset för att mjukna till så att säga. Så blev det soppa på soppa (ärtsoppa till förrätt och bärsoppa till efterrätt). Gjorde av svarta vinbär för att få behövliga c vitaminer och grädden lade sej som bomull runt hjärtat och eventuellt rumppan där också ja. Vi har flera sjuka i influensan på jobbet och nu gäller det att kurera sej så mycket som möjligt.
Satte så en bröddeg på jäsning för att få värme också från ugnen under gräddningen. Då när jag arbetar i köket vill jag ha musik förstås och posten och jag är för tillfället rejält på kant med varandra (inte för att posten har nån aning om det) men i alla fall. Så kom jag på den ljusa ideen att ta fram laptopen och spela via you tube. Har alltid bannats över att vi har hela 4 datorer i detta nördhus men i kväll sände jag en kärleksfull tanke till min gubbe som är så omsorgsfull och har tänkt ut den här situationen i förväg. Puss på dej! Så medan jag kavlade bröd lyssnade jag en låt i taget och med mjöliga små fingrar pillade på tangenterna vidare till nästa låt.

Pojkarna kom på den ljusa ideen att vi ska ha bastu i kväll och jag var inte sen om att instämma. Har svårt att bli riktigt upptinad i kväll så det är bara att ta till alla metoder.
Sen blir det president debatt från FST5 och den ska jag titta på i lugn och ro utan en massa expertutlåtanden från bättre vetande trots att min kandidat länge varit klar.

En man och hans traktor

Målarkursen fick i kväll ge vika för min svärfar.
Han gick nämligen och fyllde pensionsålder och sånt behöver ju firas. Nu är han inte den som blir soffliggare precis utan skogsavverkning kallar bara vädret blir varmare. Så har han ett stort intresse för fotografering och kan snart ligga hela dagarna på mage i gräset och fotografera blommor, om han vill.
Låter riktigt trevligt. Lugnare tider önskar jag honom hur som helst för han har minsann legat i för barnens skull.

-27 visar termometern nu och det är inget vidare. Innetemperaturen i fabriken varierade i dag mellan 12 och 14 och det var riktigt olustigt till vi hittade flera värmekällor. Berättade det åt Erik när jag hämtade upp honom efter arbetet men då sa han att han tyckte det höll på att bli riktigt bra när mätaren gick opp till 13,5 på hans praktikplats. Med den här farten har vi snart en riktigt van innehund hos oss. Zeb sover inne nu om nätterna och är bara korta knyckar i linan där ute. Eldar vi i spisen ligger han framför den och mojjar sej, lapphund som han är.

Förärade svärfar med en akvarell från Esse å i höstskrud.