Välsignat regn

Ett välsignat regn har fallit i dag.
Jag är glad åt varendaste liten droppe nu som sköljer bort pollen och rensar luften.

Jag har snart snutit bort snorholken känns det som och blandat mediciner hejvilt verkar det, eftersom  jag var till apoteket i går efter nässpray och talade om vilka mediciner jag använt. Mediciner som man inte ska blanda ihop. Inte undra på att jag var smårädd mej själv i går när jag tycktes börja se smågubbar och var så slut att jag knappt hölls på stolen.

Som pricken över i:et vaknade jag i natt och kände hur världen snurrade när jag vände på mej. På morgonen fick jag hålla mej i väggar för att inte gå in i något och det slutade med att jag spydde. Ja jag vet, det är en så glad och positiv blogg ni läser :) Men så ser livet ut nu just och vad gör man? Inte mycket kan jag säga det är bara att gilla läget liksom.
Strax före klockan tolv i dag gick det att börja på så smått och än i kväll är jag dåsig och lite försiktig i svängarna. Men jag är uppe och livet har segrat än en gång.

Men jag är lessen att jag missar Linnea Ekstrands vernissage på Kuddnäs i kväll. Alltsedan jag fick en inbjudan i postlådan av henne har jag sett fram emot den här kvällen. Nu fick jag meddela henne att jag inte kan komma. Det blir för mycket med bilkörande och mingel när man legat nere en halv dag. Men utställningen är lång så jag ska i alla fall ta mej dit.
Som plåster på såren tog jag mej till Petterssons trädgård. Köpte lite gulligt porslin, servetter och en murgröna. Servetterna är tänkta till ett projekt jag har lite ideer till och murgrönan är planterad i en lecasten som gubben fick hyvla till åt mej. Ni ska få se sen. Porslinet var mest som, ja plåster på såren.

Men om den här dagen varit pissig så var gårdagskvällen desto bättre.
Jag fick över en bekant på en kvällssits i uterummet och vi drack kaffe, åt paj med glass och god choko. Det blev riktigt trevliga och avslappnade timmar och borde absolut göras mera. Tydligen ska man vara halvt nerdrogad av mediciner före man kommer sej till att bjuda in folk. Som Cohen sjunger" There is a crack in everything, thats how the light gets in"

Födelsedagsbarn

Har firat gubben i dag.
Presenten har jag haft undangömd en tid redan och det var så skoj att äntligen få ta fram den. Biljetter till Lars Winnerbäcks konsert här i Jakobstad. Vi har nog båda bara hört honom i radion tidigare utan att reflektera desto mera men fin röst och fina låtar det har han. Så det är klart att jag passar på när man får en stjärna från grannlandet på besök. Tillställningen är först i oktober så det känns väldigt avlägset men tänkte mej en helkväll med middag och mingel före konserten. Tror det kommer att bli bra det där.
Zeb har haft vaccinationsdag och bara det är en pärs för alla inblandade. Han är så rädd stackarn och går fullständigt upp i varv och alla är slutkörda efteråt. Så visar det sej att han faktiskt har fyllt sju år för ett par dagar sen, inte åtta som jag trott. Demensen är ett faktum. Hujedamej!

Måndag med regn

En grå och regnig dag.
Men jag är bara glad åt regnet och hoppas att det sköljer bort det värsta pollen.
Har kört med halv dag och besökt tandläkare på eftermiddagen. Inga hål men gamla plomben ger efter så det blir en gång till. Helt okej enligt mej.

Har äntligen fått hem lite sommarblomster. Jag är ju inte den som frossar i blommor men det finns ju vissa ställen man vill lysa upp lite. Jag drogs till rosa färgen som vanligt och kan konstatera att rosa blir årets färg vad gäller mej.

I kväll ska jag till kära syster och få fotbad och allmänt hudvårds "talk".
Sämre kan man börja en vecka eller hur.

Dagar att minnas

Det kan inte bli bättre än så här.
Sommarvärme och en lat söndag med fågelsång och blå himmel.
Det är dagar att minnas och inga alptoppar i världen går upp mot mitt eget paradis i dag.

Zeb har födelsedag i dag. 8 år och dagen firar han med att ligga utfläkt i skuggan. I kväll när det blir svalare ska han få en promenad men före det orkar han helt enkelt inte.
Själv var jag på en cykeltur och njöt att dofter från syren och nyslaget gräs. Efter Åsbackavägen fick jag som vanligt ont i knät och hemma satt jag med ispåse på för att det inte skulle svälla. Som plåster på såren bjöd jag mej själv på en Limoncello med is och alla sorger i världen försvann.

På förmiddagen flyttade jag runt lite möbler.
Satte en trädgårdssoffa vid nyplanterade rönnen. Bara den växer till sej ska svärmor få börja sitta där på sina gamla dar och njuta av doften. (Inside joke)
I kväll blir det korvgrillning hos kära mor. Själv har jag marinerat lite tomater att också slänga på grillen. Mums!

Fest i sommartid

I dag har min allergi hållit sej i skinnet tack vare att jag tog tilläggsmedicin redan från morgon.
Det är så skönt att andas fritt utan att snora ner hela sej.
Dessutom var vi bjudna på kalas och vem vill då gå med näsan inlindad i en hushållrulle.
Vi firade en far och en dotter ute vid havet med god mat, kaffe och kladdkaka. Vädret var perfekt där ute, inte för varmt och inte för kallt.
Så har vi laddat på i matförråden. Tror aldrig att både kyl och frys varit så tömda här förut. I frysen fanns endast lingon, så hade vi inte handlat hade det blivit vispgröt helgen igenom.
Hemma så hann vi bara äta i trädgården så kom regnet. Sökte mej till uterummet för där är det så mysigt när dropparna smattrar mot taket. Sövande är vad det är och ni kan gissa hur det gick.
Aronian blommar nu med sina vackra blom, ett träd som är vackert nästan hela året.
I uterummet mognar en jordgubb, det blir fler och fler tomater och tre paprikor är på kommande så här långt. Intressant att följa med nu när det händer från dag till dag.

Skatt(er)

Pollendagen har jag i dag.
Värsta tänkbara jag haft i hela mitt liv. Varifrån jag fått det och hur skiten hamnat i näsan på mej vet jag inte. Hade en rätt vanlig uteiträdgårdenkväll i går men nånting var det i alla fall.
Vaknade före fem och det formligen exploderade i snorholken. Det gör det i och för sej titt som tätt på mej men det brukar gå om, om nån timma. Inte den här gången.
Alltså det var vansinnigt hur jag nös, sex sju gånger på raken och ögonen och näsan rann konstant.
Försökte jobba men så fort jag fått på mej svettsglasögonen rann näsan och  svetten rann så det immade på rutan. Bara att ta av sej, snyta och börja om. Men det höll inte i längden och när halva dagen gått var jag ett vrak.
Hem och sova och när jag vaknade började proceduren igen och inga mediciner tycktes bita. I kväll är det lite lugnare så det går att tänka på annat. Men jag är röd om nosen som en lysmask i höstmörkret. Hur trevligt som helst.

Nog om eländet.
Redan i förra somras när jag letade tegel på utevinden hittade jag en skatt. En blåmålad stol som i mina ögon var hur charmig som helst. Frågade om lov att få plocka ner den och fixa lite brädor.
Det blev först i dag och med en omgång med högtryckstvätten och lite spik står den nu vid uterummet. Hade i ett skede tänkt måla den i samma färg som dörrarna men den är så murken att jag inte ids lägga tid på den. Men den får nu ett värdigare slut i alla fall när den får stå i solsken och visa upp sin patina. Kan tillägga att jag inte tordes provsitta den, tänk om den brakat ihop.

På tal om skatter. I skuggan är det bäst.

En kväll att samla sej till

En sån svettig dag.
Det har behövts en ordentlig kraftansträngning att komma genom dagen när luften stått stilla och vi bara har väntat på när det ska braka lös.
Det blev endast en regnskur och åskan hördes i fjärran. Men det har börjat fläkta och det är skönt där ute.

Kvällen går i slapphetens tecken. En tid att samla ihop sej efter en nästan för varm dag och för att orka en sista dag före helg och sovmornar.

Pojkarna har för vana att fiska en stund nästan varje kväll. Att ha ån så nära som vi har är en lyx.

Gårdagkvällen befann jag mej på en mysig terrass i goda vänners lag och med en trädklättrande hund strax intill. Så viktiga stunder.
Solen har kommit tillbaka och jag tar min kaffekopp och beger mej ut i det gröna och sköna.