Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 6 januari 2024

I köldens grepp

Tuffa dagar i köldens grepp. Har byltat på mej lager på lager och varit så uppstoppad att det har varit kämpigt att komma i och ur bil. Folk man kommit till har ibland haft kallt inne och t.o.m rör frusna. Men de flesta har haft varmt och skönt med en sprakande brasa.

Det som varit största bekymret är bilen. Att hitta plats i torggrottan då alla andra också velat parkera där. Sen när man kört långa sträckor med egen bil och man känt hur det gått tyngre och tyngre och automatväxeln jobbat. Dessutom har jag nåt som skallrar under motorhuven och det har varit extremt nu i kylan. Gubben skulle titta på det men motorhuven har frusit fast... Oroligast har jag varit när jag kört längs mörka långa sträckor med bara skog på båda sidorna. Tänk om bilen stannat där och det är - 30 grader... Jag har varit noga med att ha extra sockor, vantar och undertröja med. Dessutom en tjock pläd i baksätet.


Att man kan vara så lyckligt lottad att man får present av klient värmer dock <3


I går sen eftermiddag när jag kom hem stelfrusen och körde in bilen i garaget tackade jag min lyckliga stjärna att både jag och bilen hållit ihop hela veckan. Tände ljus och värmde en kopp med choklad och bara njöt av att få vara ledig i dagarna två.


Kände ett litet pirr efter att ta tag i målarpenslarna om än vara för en liten stund. De vackra landskapen jag kört i under dagen fick mej inspirerad. Jag är så ringrostig att jag knappt vet vad som är upp och ner på en pensel numera.


Efter att ha sovit en otroligt lång natt var jag redo att städa bort julen. I tidigare laget om jag jämför med andra år men är man taggad så gäller det att följa flowet.


Bonzo var med när granen hissades ut och så lekte vi en stund på gården. Glad att gubbens och mina arbetsdagar lappat över varandra rätt bra och Bonzo inte behövt stå långa tider i lina. Dessutom har svärföräldrarna släppt in honom mellan varven. Inte ens en lapphund som helst sover i soffan pallar denna köld.


När solen började gå ner för dagen tog jag Bonzo på en kort kvällstur och nu sitter jag här med blossande röda kinder. Hoppas innerligt att detta var den sista riktigt kalla dagen för i år.


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar