Snart har vi tiden här som jag tycker så mycket om. När man får tända ljus, dra en tröja på sej och det börjar återgå till det normala. Och jag gillar sommaren, verkligen. Men för mej har somrarna ofta innehållit sånt som lämnat skava och varje år återkommer känslan och jag blir påmind om hur det kändes då och då och en olustkänsla lägger sej som en blöt filt om jag bara ger det utrymme. Dessutom är jag en person som behöver rutiner, fasta tider, dag för dag. Detta är kanske mer ett pepptalk för mej själv inför kommande vecka än nåt som ni läsare behöver fundera över haha. Jaja. Den söta lilla ljuspupun köpte jag också på magasin 167 och den är så go och fin.
Bonzos sista kvällsbestyr skedde i rättan tid. Jag såg att himlen fått rodnad och det var riktigt fint.
Plötsligt strålade magiska ljusstrålar fram på himlen och jag bara stod och stirrade. Som en slags hälsning från ovan och det rörde om ett redan rörigt inre.
Tidigare under kvällen kom jag äntligen i gång med drejandet igen och gjorde fem mindre skålar och i dag har jag gjort tre till. Tänkte några av dem skulle få bli efterrättsskålar att göra creme brulee i. Två lika får jag aldrig till utan det blir större och mindre, högre och lägre och olika form på dem alla men handgjort är alltid handgjort. Liten klump kvar av stengodsleran så jag fortsätter med samma skålar och sen kan jag övergå till lergods och se vad jag då hittar på.
Förmiddagen spenderades utomhus i dag. Först morgonlänk sen rensade jag bland blommorna på terrassen och fortsatte till bänken vid växthuset. Mycket sommarblommar hade färdigt så jag drog upp dem. Tog bort fula blad från solrosorna som nu börjar veckla ut sina blommor. De längsta måste börja nocka tre meter nu.
Det blev tomat och gurkplantornas tur att få lite röjning och de här som jag sådde från frö är alldeles fulla med små tomater. På de andra är det de vanliga och två plantor som jag trodde skulle vara gula körsbärstomater blir stora med formen av päron, vilken färg har de ännu inte bekänt.
När man röjer kan man hitta så stor gurka som egentligen ska vara färdig växt vid 8 cm.
Den blev inlagd på burk.
Mamma kom och förgyllde min dag och på så vis slapp jag ett par gurkor. Tro mej när jag skriver att det kan bli för mycket av den varan. Men Bonzo äter tacksamt en gurka om dagen bara han får.
Och det är gitarrbygge i garaget igen och allt är precis som det ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar