Den här helgen har vi verkligen mest skottat snö. Överallt vart man än vänder sej jämrar sej folk över mängden som kommit.
Jag hade träff med min farmor i går på eftermiddagen. Hon låg i sängen när jag kom men ville upp och sitta och jag fick hjälp med att få henne upp i rullstolen. Hon såg pigg och kry ut men påstod själv att det bara är skalet, inuti är det sämre. Hon måste ändå ha ett starkt och varmt slående hjärta. Satt över en timme hos henne och vi pratade på, det mesta upprepades flera gånger men det gör inget när man glömmer bort vad som nyss sades. Ibland satt vi tysta och det är också okej för den biten har vi också diskuterat. I hennes värld händer inget annat än dagliga rutiner och nästan likaså i mitt. Då går vi ofta tillbaka till hennes barndom, där finns alltid nåt att prata om. Det blev kvällsmat på hennes boende så jag rullade henne till matsalen och lämnade henne där med de övriga och personal.
Farmor skulle få risgrynsgröt och jag for hem för att göra en indisk gryta med gula ärtor, kokosmjölk och lime m.m. Riktigt god och mättande.
I dag fick vi direkt från morgon ta tag i nattens snöfall och Bonzo levde rövarliv bland snön och sprang fritt och härjade uppe hos svärföräldrarnas snöröjande och vårt. Rätt utslagen efteråt men en mycket lycklig gosse. Ungdomarna kom och han sov mer än vanligt fast de var här. Det är inte så dumt med snön ändå, all överflödig energi är som bortblåst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar