Att man i november får vakna till sol och blå himmel! Dessutom lite efterlängtad frost. Jag hade redan i går fått tips på Bonzos Insta konto ( bonzothelappie med 702 följare i nuläget!) om en vandringsled vi inte gått.
Det var alltså läge för att dra på sej vandringsskorna och bege sej till Merjärv. Vi gick Merjärv vandringsled som var ca 4 kilometer och Tjärstigen som var ca 8 kilometer. När vi kom till bilen hade vi gått 12, 5 kilometer, sett utmärkta tjärdalar och mött två bekanta.
Bonzo älskade detta, så mycket att han ibland gjorde en lyckorullning bland vitmossan. Säkert skönt mot tassarna att inte alltid gå på grus.
Same same but different. I går investerade vi i ett dragbälte, dvs. ett bälte som jag hade runt midjan och så ett koppel från det. Vilket gjorde att jag fick ha armarna fria och inga hastiga knyckar i de sköra armmusklerna. Fantastisk mojäng och inga problem med att få Bonzo att gå med det. Hur det blir med blixthalka är en annan sak men i detta nu är det bästa inköpet på länge.
Vi pausade med kakao och kardemumma muffins. Bonzo hade hundkex men var väldigt villig att byta sina kex mot en muffins.
Otroligt fin vandringsled, bara ställvis efter Tjärstigen var det lite knöggligt med stenar och ibland onödigt långt mellan de rödmålade stammarna som visade riktning.
Senare under eftermiddagen till gravgården för att tända ljus.
Förresten hyllade jag mormor lite extra i dag då vi kom hem vrålhungriga. Jag gjorde äggröra och stekte korv. Dessutom skar jag skivor av blandbröd som stektes i mycket smör så de blev knapriga. Sen breddes smör ännu på dem då de åts och jag var åter i mormor och morfars kök på Enafolk. Mormor gjorde dessa smörgåsar åt mej med jämna mellanrum som barn och om det var nån som förstod sej på användning av smör så var det hon <3
Och Zeb, vår älskade och saknade Zeb fick också ett ljus på sin viloplats. Om jag bara fick tillbaka dej för en liten stund, få borra in näsan i din päls och andas in din doft. Vad du ändå gav oss <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar