Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

fredag 26 juni 2020

Rinner bort


Glad och tacksam över veckan som gått. Att jag kommit helskinnad ur värmen på arbetet och de nya arbetsuppgifterna.


Trodde faktiskt att vi skulle få både åska och regn i dag. Stoppade undan de sköraste blommorna och drog ur alla apparater. Tog till och med bilen ifall det skulle hälla ner när dagen var slut. Men nej, det dammar fortfarande i gruset och knastrar under fötterna av det torra gräset. Och solen gassar som av vansinne. Mina pojkar har som bäst och hade i går fotbollsmatcher, den ena i 1:a laget och den andra i 2:a laget. Men jag är alldeles för utpumpad för att ännu stå i solen och titta på, hur de som agerar på plan klarar det fattar jag inte. Men de har en far som ser de flesta av matcherna och han får stå för oss båda.


Syrenbusken ser rätt slak ut den också. I växthuset växer det så det knakar, kan räkna ner nu tills vi skördar gurkor. Zeb hade älskat att vara med och skörda, gurkor och tomater var med det godaste han visste. Han har varit extra mycket i mina tankar de här dagarna, han hade verkligen lidit av denna hetta och vi hade säkerligen fått raka honom. Och som han skulle ha simmat, mitt ut i ån till sin favorit sten. Suttit där och vilat och hans vackra päls hade flutit ut kring honom.
Jag väntar ännu att han ska komma lufsande till mej nån vacker dag.


Minns ni träden vi sågade ner i våras? Så här frodiga är de nu.


Det fina ogräset blommar.


Uppgrävt ur diket och planterat hos oss, huvudsaken att det trivs och grönskar. Billigt var det också.
I kväll har jag tänkt stanna uppe länge och njuta sen svalkan kommer, har fått tvinga sej i säng alldeles för tidigt när vi haft så kolossalt tidiga väckningar den här veckan.
I morgon ringer inget alarm.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar