Jag plockade bort torkade blommor från Zebs grav och hörde en duns. Förstod nästan genast att en fågel flugit i fönstret. Lite vimmelkantig men vid gott mod dock. Sa åt honom, eller henne att här kan du inte sitta när Rufus kommer , då slutar det illa.
Så vi hjälptes åt så gott vi kunde och på uppmaning satte han, eller hon sej tillrätta på ett borstskaft och jag flyttade pippin upp på en sten lite i grönskan. En kraftansträngning förstås och nu såg han, eller hon rätt matt ut.
Pippin fick lite vatten att dricka då jag försiktigt hällde över näbben och han, eller hon smaskade ivrigt i sej och piggnade rätt snabbt till. Nu får den ta igen sej i lugn och ro och så hoppas vi att den är tillräckligt tacksam för att låta bli att hacka sönder våra markiser till hösten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar