Missbruk av garn eller nån form av tvångsbeteende, kalla det vad ni vill men jag fortsätter i min iver att tillverka sockor. Det har liksom satt sej på hjärnan och som med så mycket annat är det fullt fokus tills det svalnar och nåt annat blir mera intressant. Snart är jag som en gammal fammo som har förråderna full bara att ösa ur. Men verkligt bra sysselsättning när snön häver ner där ute. Bonzo och jag blev ordentligt piskade under vår sparkfärd i kväll.
Jag har sett filmen om Helene Schjerfbeck och blev positivt överraskad. Den vackraste filmen på mycket länge interiörsmässigt. Avskalat med mycket patina som det säkert var på den tiden. Och ljuset var magiskt i filmen och min futtiga konstnärssträng slog en klang i mitt inre. Det fick mej att bläddra i den 350 sidor tjocka bok jag har om Helene och borde nu ta mej i kragen och läsa den. Men inte i kväll för nu har jag en väldigt leksugen individ vid mina fötter, broccolin borde få sej ett uppkok och min kära sticksöm kallar så vänligt på mej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar