Hej och hå, så var det fredag igen. Vi blev bjudna på wienerbröd till morgonkaffet vilket uppskattades, tydligen har vi arbetat på duktigt från början av året. Jag har lyssnat färdigt på Där kräftorna sjunger och jag stod med håret rest på armarna i slutet. Hur bra kan en bok vara skriven! Dessutom har jag hunnit lyssna på Alex Schulmans Glöm mej. Tänk vad man hinner under en arbetsdag.
Åh vad jag har saknat min farmor de senaste dagarna, hon har funnits i min skalle alla dagar och i dag när jag kom hem ringde jag och bokade in mej efter att kvällsmaten var överstökad och hon var tillbaka på rummet. En härlig timme fick vi tillsammans och hon var klar i tankarna den mesta av tiden och frågade mycket och bad mej hälsa åt alla i familjen.
Och mitt andra par mönstersockor är klara och det kliar i fingrarna att lägga upp nya maskor. Klockan är mycket och På spåret är i gång. Det måste jag se med båda ögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar