Alltså gårdagskvällen var en höjdare!
Först kom lillebror (ja han kallas så fast jag ändå är minst i gänget) och han lekte med mej men bara en liten stund. Fattar inte vad det är men han verkar inte riktigt klara min päls och blir snuvig och så plötsligt vill han inte ha med mej att göra. Fast jag vet innerst inne att jag är verkligt svår att motstå.
Så kom storebror och hans Lotta och det var festligt värre. Alltså lite pinsamt, men ibland kissar jag på mej av ren lycka när de kommer. Jag försöker knipa igen men det är sååå svårt, det liksom bara rinner. Med dem kan jag vara så mycket jag vill så länge jag inte biter i deras tröjor, vilket jag också kan ha svårt med. Det är nåt frestande detta att sätta tänderna i tröjor och sen dra lite. Sen ser jag till att få bästa platsen mellan dem och bli sådär härligt kliad. I går slank ett och annat popcorn ner också, min bedjande blick är svår att motstå och den övar jag på varje dag.
Men hoppsan vad hände i morse? Det rann nerför fönsterrutorna, träden svajade så det knakade i husknutarna. Sen började nåt vitt komma farandes. Snö!
Så här kan vi ju inte ha det tänkte jag och såg frågande på mamma. Gör nåt! Men det fortsatte att piska utanför fönstren.
Även jag behöver uträtta mina behov och fast jag är en väldigt smart hund vägrar jag sätta mej på byttan, så ut bar det. Oh ve och fasa ett sånt väder! Mamma dröjde alldeles för länge i pannrummet och jag fick ta skydd så gott det nu gick. Blöt ända in på bara skinnet blev jag.
JAG BLIR TOKIG PÅ DETTA VÄDER!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar