Dimman låg tung när jag vaknade och uterummet såg så övergivet ut. Inget mål i världen hålls på ytterdörrarna utan det bara flagar. Nåt konstigt har dörrarna blivit strukna med i tiderna.
Själv tänkte jag att det inte blir flera pissiga dagar den här veckan. Det räcker nu.
Gjorde upp eld i spisen och hade kvalitetsmys med Bonzo, bara en sån sak en torsdagsmorgon gör livet härligt.
Dukade ett morgonmål som heter duga och bläddrade i en tjock tidning jag köpte häromdagen. Det är mycket mys, advent och längtan nu. Jag känner att det snart är helt lagligt att gå all in, om vi ska orka genom regnet och mörkret.
Tog en länk med Bonzo eftersom det i går inte blev av trots fint väder under dagen. Lat som jag var tyckte jag att det räckte med hundlekiset på kvällen, och för Bonzo gjorde det men för min del blev det knappt att jag rörde mej under dagen. Att köra dessa kvällar är nog en utmaning, svarta vägar och regn på rutan. Knappt att man ser folk trots att de bär reflexväst så tänk på det nästa gång du ger dej ut i mörker. Massor av reflexen på.
I alla fall så kom solen fram under vår länk och det är som en vitamininjektion varje gång solen visar sej. En sista rosenknopp som nog aldrig kommer slå ut.
Storgillar färgkombinationen.
I går kokade jag risgrynsgröt och njöt den uppvärmd med sylt i dag. Kan var det godaste i matväg när man får den riktigt bra tillagad.
Kom under dagen hem med blåbärsris och band en krans som jag hängde på ladudörren. Så jag kan inte förneka, det smyger sakta på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar