Skidpremiär

Det har varit ett ordentligt tempo i den här dagen. äter man risgrynsgröt till morgonmål får man en ork utan dess like. Jag dammsög och skurade golven i ett huj och ved skulle bäras in. Då säger gubben att du vet väl att det dragits upp ett skidspår...

Söker efter mina skidor som visar sej ha fjolårsklister på sej eller förrfjol... Jag får låna svärmors nyare som har skinn under och hennes skor. Storgillar att kunna stiga på vid trappan och bara staka iväg i spåret. 6 kilometer fick räcka för första gången, så vill jag ju se lite hur armarna reagerar. Inget extra ännu i kväll så jag lever på hoppet om att det ska gå att utöva skidåkning utan backar. Detta tar mej då till att fundera över om jag ska investera i ett par skinnskidor i vinter, nog är ju det största hindret för att ta sej ut i spåret själva vallningen. Hur skönt att slippa den.

Farmor fick sitt besök och jag var så glad när jag for därifrån, en bra och givande timme med en pigg och pratsam farmor.

Måste prova mitt senaste stickprojekt, ett utan mönster och 10 nummers stickor. Jag har bara brassat på och gubben tyckte det liknade en skottsäker väst höhö, smällar man får ta. Att den värmer är det inget tvivel på.

 Så blev det dags för Bonzos kvällspromenad i passliga -2 grader och sagolikt Narniavackert.

Nu är det bara soffan och nån film som gäller. I går kväll såg vi The Unforgivable med Sandra Bullock som jag varmt kan rekommendera.