Jag njuter verkligen av denna långhelg fast vi just har haft julledigt. Skulle bra kunna se mej som tre dagars arbetare i framtiden. Jag som alltid har arbetat fulltid sen jag kom igång efter mammaledigheten och då fick jag mitt sista barn vid 23 års ålder. Inte undra på att kroppen börjat säga ifrån som fabriksarbetare. Jag har gjort allt och ingenting under de här dagarna. Bland annat införskaffat skidskor och handskar inför min comeback i skidspåret. Hoppet ligger i att själva skidorna anländer nästa vecka.
I går hann jag också hälsa på farmor och det var en rofylld timme med samtal medan farmor låg till sängs. Hon var bekymrad över alla hundarna som som inte får någon mat, hur det ska bli med dem. Katterna kan ju fånga möss, men de där stackars hundarna... Jag försäkrade att jag skulle ta hand om det och det svaret var hon nöjd med. Bara att hänga med i hennes svängar. I nästa sekund frågade hon om det går bra på arbetet och jag skulle hälsa gubben när jag får hem. Hon tackar så för att jag tar mej tid och inte glömmer bort henne. I ett ögonblick är hon så skarp och klar, i nästa lever hon i sin egen värld. Hon har åtminstone på klart att hon på januaris sista dag blir 95 år och jag har lovat att vi då ska fira, om det blir den dagen eller nån däromkring är inte så noga, men firas ska hon.
Kall lördag vaknade vi till och jag har varit ute två kortare rundor med Bonzo. Lite rädd om hans tassar trots att han är ute när vi arbetar, men kan man mildra kölden så gör man ju det. Jag har ännu inte sett att han skulle vara otålig i sina tassar eller så, ett riktig kämpe är han.
Själv är jag kall när vi kommer in och njuter en kanna te när inget annat pockar på uppmärksamheten. Den här tekannan är jag riktigt förtjust i som jag köpt för pengar jag fått av min gammelmoster.
Pysselnerven gjorde sej påmind i dag och jag klippte till av fejklädret jag har hemma och steppade upp ett par ljuskoppar. Stansade hål med en håltagare eller vad det nu heter, en sån mojäng som man gör nya hål i bälten med som exempel. Band ihop med läderremmar så inget klottande med lim behövdes.
Vi håller på att se serien The lost symbol som är baserad på Dan Browns bok med samma namn. Den finns på C more och är riktigt intressant fast det inte är Tom Hanks som spelar Robert Langdon som vi är vana att se i filmerna. Bra att ha nåt sånt när det är onödigt kallt ute och det har blivit ett avsnitt morgon, middag, kväll nu.
Annars sitter jag och stickar upp restgarn till både mössor och sockor. Ska skänkas till nån som är i stort behov av värmande plagg ute i vår otrygga värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar