Vilken härlig söndag jag haft!
Sov längre, mycket längre än vanligt denna morgon och kom sent i gång. Tog en länk med hunden till skogs och kunde konstatera att det borde gå att cykla när lite snö hade tagit fast på de isiga vägarna.
Så hem tillbaka med hunden, på med hjälmen och fram med gubbens mtb. Underbart att trampa iväg och på bara några ställen hade jag hjärtat i halsgropen och foten i marken. Hoppas på flera sådana turer.
På seneftermiddagen frågade gubben om jag inte ska hälsa på farmor i dag, han börjar bli så van med att jag inte hålls därifrån. Så jag hoppade i bilen och hon blev glad som vanligt. Nu har hon så julfint med ljus i fönstren och väggbonader upphängda, sånt som har följt med längs åren. Det här är den vackraste advents ljusstaken jag vet, den fanns i Lappfors redan i min barndom och bara av att se den känner jag hyasintdoften och det kramar till i bröstet. Önskar att jag för bara en liten stund fick åka tillbaka till mina barndomsjular hos far och morföräldrarna. Vilken skattgömma dessa minnen är.
Jag lät farmor lyssna till Finlands lucias solosång från domkyrkan och så tog vi en promenad eftersom hon inte kommit sej ut under dagen.
När jag kom hem piffade jag till en vanlig risgrynsgröt med smörstekta päronskivor och muskovadsocker. Ibland behövs det så lite för smaklökarna.
Jag har knåpat på en stjärna av smörpapper idag. Utan beskrivning har jag vikt, tejpat, klippt och försökt och till sist var den bara där. Extra fin med en liten batteridriven ljusslinga.
På nära håll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar