Glädjande

Jag var så glad i går att jag äntligen försökte sätta mej på cykeln igen. Om jag inte har riktigt fel börjar det bli uppåt halvåret sen jag senast cyklat. Mina problem med rygg/höft och ben har satt stopp och bara tanken på att cykla har gjort ont.

Jag for tillsammans med gubben och svängde vid Edsevö därifrån han fortsatte på egen hand. Jag ville inte riskera att bli riktigt sjuk i flera dagar efteråt så tog en försiktig början. I dag är känslan inte så tokig faktiskt, lite sjuk men inte mera än en "normal" dag i dessa tider. Vädret var ju dessutom toppen.

Den här filuren väntade troget hemma.

Men så lycklig när jag dök upp.

Senare på eftermiddagen kom Vasaborna som städat ur lägenheten här i Esse och lämnat ifrån sej nycklarna, så nu är det kapitlet finito. Tänk att båda mina söner har bott i samma hyreshus som jag i tonåren och storebror i exakt samma lägenhet dessutom. De fick mat och kaffe och lite vila före de åkte tillbaka hem. Storebror kom också över då han hade frun borta över helgen, på det viset fick han också träffa lillebror. Det är nästan första gången de är åtskilda nu fast de redan är i vuxen ålder. De har följt varandra i både studier, bostad och arbete vilket är lite roligt. Nu arbetar de också på åt samma företag men på olika orter och avdelningar. Mycket hade de att samtala om i går.

För mej var lyckan stor i morse när jag satte tröjan jag stickat på redan före jul i fuktpress. Den blev en riktig långkörare då jag rivit opp den två gånger upp fram ärmarna och stickat bak och framstycke hela tre gånger. Förvånar mej själv vilket tålamod jag besitter. Men det lönar sej för nu är den bra då jag dessutom med hjälp av svärmor klippte loss halsmudden och stickade om den. Håhhåjajjaa....

Nu har jag kastat upp till en till tomteluva för meningen var att det skulle tillverkas två. Men julen varar väl ändå in till påska så ingen panik.