In åter och fram till farmor efter arbetet. Hon verkar piggare nu och det går inte att jämföra lördagen och i dag. Så skönt att kunna slappna av lite en stund igen. I helgen var jag mera som  en fiolsträng och tårarna brände bakom ögonlocken. Undrar om nattens nio sömntimmar i ett sträck har nåt med det att göra. Hur som helst är det härligt att hon kommer igen.
Zeb och jag har haft kvalitetstid på köksgolvet då vi är på tu man hand i kväll. Druckit kaffe och ätit glass direkt ur lådan.

Men nu ska jag bege mej till årets första målargruppsträff, med tomt papper och en tom skalle. Eventuellt blir det en vinterakvarell. Får jag ingen snö så målar jag väl snö.